Optikerprogrammet, 180 hp

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som ele­verna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas:

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kun­skaper och färdigheter, utveckla förmåga att:

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
• följa kunskapsutvecklingen
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom områ­det

Mål för optikerexamen enligt högskoleförordningen
För optikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som optiker.

Kunskap och förståelse
För optikerexamen skall studenten:

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktu­ellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om samban­det mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets bety­delse för yrkesutövningen
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För optikerexamen skall studenten:

• visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genom­föra synundersökning samt vid behov hänvisa patienten vidare till hälso- och sjukvården
• visa förmåga att medverka vid optometrisk habilitering och rehabiliter­ing inom hälso- och sjukvården
• visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov
• visa förmåga att informera och undervisa olika grupper
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera bedöm­ningar och vidtagna åtgärder med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper
• visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant informa­tion samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställ­ningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För optikerexamen skall studenten:

• visa självkännedom och empatisk förmåga
• visa förmåga att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskap­liga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fort­löpande utveckla sin kompetens

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten:

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbe­gripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämp­liga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten:

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant informa­tion i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera informa­tion, problem och lösningar i dialog med olika grupper
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det om­råde som utbildningen avser

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten:

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedöm­ningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ut­veckla sin kompetens

Optikerprogrammet vid KI skall ge goda optometriska kunskaper med inriktning på djup förståelse för geometrisk och fysikalisk optik, fysiologisk optik, medicin och mänskligt bemötande och omhändertagande. Det skall ge grundläggande färdigheter för yrket, inkl vetenskapligt tänkande, kom­munikativ förmåga och självinsikt. Den blivande optikern skall även ha ut­vecklat ett förhållningssätt med intresse och respekt för medmänniskor och hållbar utveckling, förmåga att ta ansvar för vård i samarbete med andra yrkeskategorier samt lust till att lära och till att förmedla kunskap. Optikerprogrammet skall också förbereda för högre studier, utvecklings- och forskningsarbete.

 Efter genomgången utbildning skall studenten ha:

• kunskap om tillämplig lagstiftning inom hälso- och sjukvården samt etiska regler inom vården
• kunskap och kännedom om jämställdhets- och mångfaldsfrågor

Optikerprogrammet omfattar 180 högskolepoäng varav större delen är i huvudområdet optometri. De kliniska kurserna genomförs framför allt internt vid kliniken vid S:t Eriks ögonsjukhus men även vid privata optometriska kliniker. Utbildningens kliniska moment är integrerade med den teoretiska utbildningen. Utbildningen är forskningsanknuten till form och innehåll och ska stödja studenter att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till såväl specifika ämneskunskaper som generiska problem.

Flera kurser inom huvudområdet optometri undervisas parallellt för att öka integrationen, minska onödig repetition, överbrygga gapet mellan prekliniska och kliniska kurser - allt för att underlätta inlärningen. Det första året är i huvudsak ett prekliniskt år.

Kurserna är planerade så att kunskaper från tidigare kurser ligger till grund för studierna i de kommande kurserna senare i terminen och på kommande terminer. Den kliniska utbildningen riktas mot optikerns olika verksamhetsområden. Samma typ av patientfall kan återkomma på de olika undervisningsnivåerna med olika problemställningar av stegvis ökande svårighetsgrad.

En schematisk bild av progressionen inom programmets geometriska och fysikaliska optikkurser samt de kliniska kurserna fås genom dokumentet Progression inom Optikerprogrammet (diarienummer 6523/11-465).

Genom hela utbildningen löper en vetenskaplig strimma som tränar förmågan att söka, sammanställa och analysera fakta i relation till kursspecifika frågeställningar. Den vetenskapliga strimman innehåller även praktisk träning i skriftlig och muntlig framställning av vetenskapliga fakta. Den vetenskapliga strimman ingår i flertalet av programmets kurser med ökande fördjupningsgrad och är integrerad med fördjupningen inom huvudområdet. Syftet men den vetenskapliga strimman är att ge verktyg för vetenskapligt tänkande och analys samt förbereda studenterna för livslångt lärande. Lärandemålen i den vetenskapliga strimman examineras som del av respektive kurs.

Kurserna i huvudområdet inom årskurs ett (termin 1 och 2) har som mål att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i geometrisk optik, avbildnings-kvalité, uppmätning av brytningsfel i ögat, ögonrörelser och binokulärseende samt optometriskt verkstadsarbete.

I den vetenskapliga strimman under det första året diskuteras vetenskaplighet, fakta samt vetenskaplig granskning av fakta. Här beskrivs och diskuteras även olika former av vetenskaplig kommunikation samt skillnaden mellan vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer.

Termin 1 omfattar kurserna Geometrisk optik, Fysikalisk optik, Grund-läggande optometri 1, Allmän anatomi och Allmän fysiologi. Dessa kurser omfattar grundläggande kunskaper i optik, refraktion, optometrisk verk-stadsarbete samt allmän anatomi och fysiologi.

Termin 2 omfattar kurserna Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1, Grundläggande optometri 2, Avbildningskvalité, Patologi och Mikrobiologi.

Kursen Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar är en fortsättning på kurserna Allmän anatomi, Allmän fysiologi, Patologi och Mikrobiologi dock med fördjupning inom ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar relaterad till ögats främre delar.

Kursen Avbildningskvalité bygger direkt på de kunskaper man har tillägnat sig i kurserna Geometrisk och Fysikalisk optik och ger fördjupande kunskaper om avbildningskvalitén i relation till ögat som optiskt system.

Kursen Grundläggande optometri 2 är en fortsättning på Grundläggande optometri 1 men omfattar utökade kunskaper och färdigheter i refraktionering och optometriskt verkstadsarbete. Förutom refraktionslära omfattas även ögonrörelser och binokulärseende och bygger vidare på kunskaper från kurserna Allmän anatomi, Allmän fysiologi samt Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar och syftar till att ge fördjupande kunskap och förståelse om hur ögonen rör sig samt binokulär synfysiologi.

Kurserna Patologi och Mikrobiologi är grundläggande kurser som förbereder studenterna inför kurser i Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar och Farmakologi.

Kurserna i huvudområdet inom årskurs två (termin 3 och 4) har som mål att ge studenterna tillämpningsbar och analytisk förmåga inom ämnesområdena optometrisk refraktion, ögats optik, binokulära problem samt kontaktlinser. I de kliniska kurserna förbereds studenterna till att självständigt utöva evidensbaserad optometrisk vård.

Termin 3 omfattar kurserna Optometrisk refraktion 1, Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 2, Farmakologi och Ögats optik.

Kursen Optometrisk refraktion 1 bygger på tidigare kurser i Optometrisk undersökningsmetodik men syftar till att ge studenterna en helhetlig undersökningsrutin så att de vid kursens slut självständigt kan refraktionera patienter med vanligt förekommande synfel.

Kursen Farmakologi bygger på kurserna i anatomi, fysiologi samt mikrobiologi och omfattar grundläggande kunskaper om farmakologiska processer i ögat och kroppen som helhet.

Kursen Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 2 bygger på kurs 1 och omfattar fördjupande kunskaper om anatomi, fysiologi och sjukdomar i ögats bakre delar.

Kursen Ögats optik kombinerar den fysikaliska och geometriska optiken med ögats optik för att ge en djupare förståelse av ögat som optiskt instrument.

I den vetenskapliga strimman under termin 3 ligger fokus på att söka vetenskapliga publikationer utifrån angivna kriterier. Dessa publikationer diskuteras sedan i relation till kursspecifika frågeställningar. Parallellt med detta tränas studenten i vetenskapligt skrivande med fokus på introduktion, resultatdel samt referenslista.

Termin 4 omfattar kurserna Perception, Optometrisk refraktion 2, Instrumentoptik, Kontaktlinser och Kemi, Klinisk Optometri 1 samt Synsvagsteknik.

Kurserna i optometrisk refraktion, synsvagsteknik, och klinisk optometri bygger på de optometriska kurserna från tidigare terminer och ger kunskaper på en avancerad analytisk och tillämpningsbar nivå inom området optometrisk undersökning av såväl patienter med vanligt förekommande synfel samt synnedsättning. Kursen Kontaktlinser och kemi ger också grundläggande kunskaper i kontaktlinsteknik.

Kursen Perception bygger på kurserna Allmän anatomi, Allmän fysiologi samt Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1-2 samt kursen om binokulärseende och ögonrörelsen. Kursen omfattar grundläggande och fördjupande kunskaper om visuell perception och kortikala visuella perceptionsprocesser.

Kursen Instrumentoptik bygger på kunskaper från kurserna i geometrisk och fysikalisk optik och omfattar grundläggande kunskaper om oftalmologiska undersökningsinstrument samt fördjupande kunskaper om optometriska undersökningsinstrument.

I den vetenskapliga strimman under termin 4 vidareutvecklas studentens förmåga till faktainsamling och artikelsökning. Här fokuseras särskilt på den vetenskapliga skrivprocessen och studenten sammanställer och resonerar kring hur vetenskapliga studier förhåller sig till varandra samt att de tränas i att skriva en vetenskaplig diskussion.

Kurserna i huvudområdet inom årskurs tre (termin 5 och 6) har som mål att ge studenterna kunskaper på en nivå där de förmår att tillämpa, analysera och reflektera över ämnesområdena klinisk refraktion, ögats sjukdomar, bino-kulärseende, optometrisk rehabilitering och habilitering samt kontaktlinser.

Under termin 5 och 6 löper den vetenskapliga strimman parallellt med examensarbetet och fortsätter att fördjupa studentens förmåga till att kritisk analysera och reflektera över forskningsresultat och dess relation till kursspecifika frågeställningar.

Termin 5 och 6 omfattar kurserna Statistik och vetenskapsmetodik, Examensarbete, Klinisk optometri 2 och 3, Kontaktlinser, Arbetsplatsoptometri samt valbara kurser.

Kursen i statistik och vetenskapsmetodik syftar till att vidareutveckla studenternas förmåga till kritisk granskning av forskningslitteratur och förståelse av forskningsetiska frågor. Kursen omfattar också förståelse, analys och tolkning av kvantitativ och kvalitativ data samt studier och tillämpning av teorier inom vetenskaps-metodik. Kursen ingår som en del av den vetenskapliga strimman inom programmet.

De kliniska kurserna ger kunskaper på tillämpningsbar och reflekterande nivå inom det optometriska området.
Examensarbetet avser att leda till en påtaglig ämnesrelaterad fördjupning. Projektet skall genomföras med för frågeställningen/ämnet adekvata veten-skapliga metoder och genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt.

De valbara kurserna innebär att varje student kan välja kurs/kurser utifrån sin inriktning och sitt speciella intresse. Kurserna kan omfatta både teoretiska och praktiska moment. Efter godkännande kan de valbara kurserna genomföras vid annat lärosäte i Sverige eller utomlands.

Denna utbildningsplan är nedlagd. Sista programtillfälle var VT21.

Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk är svenska men kurser på engelska kan förekomma. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.

Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven går att hitta i kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav beskrivna på programwebben. Det kan även finnas särskilda behörighetskrav inom en termin om en kurs kräver vissa förkunskaper. Även på valbara kurser kan kraven skilja sig jämfört med kraven på övriga kurser under programterminen.