Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Mål för grundnivå enligt högskolelagen

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
 
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga at självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål för sjuksköterskeexamen enligt högskoleförordningen
För sjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska.

Kunskap och förståelse
För sjuksköterskeexamen ska studenten

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
• visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet,
• visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa,
• visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För sjuksköterskeexamen ska studenten

• visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling,
• visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar,
• visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete,
• visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring,
• visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
• visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
• visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjuksköterskeexamen ska studenten

• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Mål för programmet vid Karolinska Institutet

Utöver de nationella examensmålen profilerar Karolinska Institutet sjuksköterskeprogrammet med följande mål:

Kunskap och förståelse
Studenten ska

• visa kunskap och förståelse om globala förhållanden samt visa förmåga att verka i mångkulturella och internationella miljöer.

Färdighet och förmåga
Studenten ska

• kunna ordinera, tillämpa och utvärdera evidensbaserad omvårdnad baserad på omvårdnadsforskning och forskning från närliggande discipliner,
• visa förmåga att föra kliniskt resonemang baserat på objektiva och subjektiva data avseende patientens hälsotillstånd,
• visa förmåga att bedriva och leda kvalitetssäkerhetsarbete med fokus på patientsäkerhet,
• kunna verka för och vara delaktig i väl fungerande interprofessionella team samt visa ett professionellt förhållningssätt i ledarskap och samordning av omvårdnadsarbete, och
• kunna verka för hållbar utveckling inom dagens och framtidens hälso- och sjukvård.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska

• visa förmåga att med professionellt förhållningsätt utveckla en vårdande relation baserad på lika villkor, etiska, emotionella och existentiella aspekter, och
• visa förmåga att tillämpa och värdera teknikmedierad omvårdnad.

Sjuksköterskeprogrammet omfattar totalt 180 högskolepoäng varav kurser i huvudområdet omvårdnad utgör huvuddelen. Huvudområdet omvårdnad utgår från en humanistisk värdegrund och etik för vårdande och tar sin utgångspunkt i människans upplevelser, reaktioner och behov i sin livssituation.

Övriga kunskapsområden är medicin, folkhälsovetenskap samt samhälls- och beteendevetenskap. Utbildningen är till stora delar organiserad i ämnesintegrerade kurser där både teori och praktik inom öppen och sluten hälso- och sjukvård samt kommunal vård och omsorg ingår.
 
För att tydliggöra hur utbildningens ingående delar relaterar till varandra och till utbildningens övergripande mål är utbildningen organiserad i tre årsvisa teman och i sju temaövergripande strimmor som med progression integreras i kursernas lärandemål och utgör en röd tråd genom programmets kurser. Teman är människan och vårdandets grund, människan och vårdande i olika kontext samt människan, vårdande och professionell kompetens. Temaövergripande strimmor är etik, interprofessionellt samarbete, ledarskap och lärande, patientsäkerhet, professionell utveckling, vetenskaplig utveckling och vård på lika villkor.

Progressionen inom huvudområdet omvårdnad kan övergripande beskrivas som att studenten initialt förvärvar kunskap och förståelse om människans grundläggande behov i olika livsfaser och vid olika ohälso- och sjukdomstillstånd. Med ökande grad av komplexitet tränar studenten på att bedöma, prioritera, planera, genomföra och utvärdera omvårdnad utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Utifrån allt mer avancerad bedömning och analys baserad på evidensbaserad vetenskap och beprövad erfarenhet planlägger studenten omvårdnaden och utför allt mer medvetna omvårdnadsprioriteringar. Inom ramen för en omvårdande relation och ett etiskt förhållningssätt ansvarar studenten i ett senare skede av utbildningen för att allt mer självständigt bedöma omvårdnadsbehov, analysera, ordinera och utföra omvårdnadshandlingar samt utvärdera omvårdnaden.

Tema år 1. Människan och vårdandets grund
Sjuksköterskans profession, omvårdnad som vetenskap, omvårdnadsprocessen, forskningsprocessen och människan i behov av vård är i fokus under första året.
 
Människan i hälsa, ohälsa och sjukdom introduceras. I temat bearbetas människans grundläggande behov och sårbarhet i livets övergångar samt miljöns betydelse för hälsa, ohälsa och sjukdom.  Kunskap om att etablera och vidmakthålla en vårdande relation introduceras med särskilt fokus på kommunikation och etiskt förhållningssätt. Även anatomi och fysiologi, mikrobiologi, hygien och farmakologi ingår och utgör en grund för att utföra patientsäker vård.
 
För att få en inblick i sjuksköterskeyrket ingår i början av utbildningen fältstudier inom vårdverksamhet. Senare under temat ingår verksamhetsförlagd utbildning inom kommunal vård och omsorg samt primärvård.

Tema år 2. Människan och vårdande i olika kontext
Människans behov av vård i olika åldrar beaktande emotionella, fysiska och existentiella reaktioner på ohälsa och sjukdom betonas. Patofysiologi, mikrobiologi, hygien och farmakologi inklusive läkemedelshantering ingår.

Kunskap om människans behov av omvårdnad samt vårdande relationers betydelse vid omvårdnadshandlingar fördjupas och tillämpas i olika vårdkontext liksom medicintekniska färdigheter och kliniskt resonemang. Evidensbaserat förhållningssätt tillämpas genom att studenten systematiskt söker och kritiskt granskar information av betydelse för omvårdnad. Vidare ingår sjuksköterskans ledarskap och samordning av omvårdnadsarbetet samt sjuksköterskans undervisande och handledande funktion. 

Tema år 3. Människan, vårdande och professionell kompetens
Fokus för temat är vård vid akut ohälsa samt vård av äldre i en föränderlig livssituation. Kunskaper och färdigheter om människans reaktioner på ohälsa och sjukdom fördjupas. Förmåga att självständigt i samverkan med patient och närstående identifiera, bedöma, tillgodose och utvärdera människans behov av omvårdnad, behandling och rehabilitering utvecklas. Även ledarskap och undervisning samt förmåga att initiera och bedriva kvalitetssäkerhetsarbete tillämpas. Vidare ingår interprofessionell teamsamverkan där studenter från olika vårdprofessioner tillsammans leder vårdarbetet.
 
Studentens kunskaper i forskningsmetodik och att kunna formulera sig vetenskapligt på engelska fördjupas och utvecklas i en kurs som ges på engelska. Under sista terminen genomförs ett självständigt examensarbete i omvårdnad som ytterligare fördjupar kunskaperna i omvårdnadsämnets vetenskapliga grund och förmågan till tillämpning av ett vetenskapligt arbetssätt. Även kliniska kunskaper och färdigheter examineras den sista terminen genom en tvådelad, teoretisk och klinisk, ämnesintegrerad examination.

Vetenskapliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Vetenskapsteori, forskningsmetodik och informationssökning introduceras i början av utbildningen. Utöver två kurser i forskningsmetodik som behandlar forskningsprocessen och forskningsetiska aspekter genomsyras alla kurser av forskningsprocessen och evidensbaserat förhållningssätt genom att studenten kritiskt granskar och värderar såväl vetenskap som beprövad erfarenhet.

Studenten fördjupar och integrerar sina teoretiska och praktiska kunskaper i huvudområdet omvårdnad samt sina kunskaper i vetenskapsteori och forskningsmetodik genom att självständigt, i par om två studenter, genomföra ett examensarbete i slutet av utbildningen.

Verksamhetsintegrerat lärande (VIL)

Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet. VIL kan även utföras på kliniska träningscentra och i andra undervisningsmiljöer. VIL ingår i flertalet kurser och kan vara organiserad som sammanhållen VFU med möjlighet till studiebesök/fältstudier inom närliggande verksamheter. Studenten ges tillfälle till att träna färdigheter och förmågor med hjälp av olika aktörer såsom patienter, närstående, medstudenter, sjuksköterskor samt andra professioner i interprofessionell samverkan. I syfte att utveckla handlingsberedskap för olika vårdsituationer läggs i VIL stor vikt vid färdighetsträning och klinisk examination av såväl tekniska som icke-tekniska färdigheter och förmågor.

VIL ingår i samtliga sex terminer och omfattar cirka hälften av utbildningen. VIL genomförs huvudsakligen inom slutenvård, öppen hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg samt kliniska undervisningsmiljöer. Inom denna kliniska del av utbildningen får studenten möjlighet att under handledning utveckla sin professionella kompetens och sitt professionella förhållningssätt. Progressionen tydliggörs genom att kraven på kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningssätt inom sjuksköterskans ansvars- och kompetensområde successivt höjs. I slutet av utbildningen sker en ämnesintegrerad examination av studentens kliniska och professionella kompetens.

Internationalisering

Som ett led i internationaliseringen förbereds studenten för att vara verksamma i en mångkulturell och internationell miljö. Under utbildningen belyses bland annat sjuksköterskans yrkesroll ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Delar av utbildningen (5-20 veckor) kan från och med termin 4 förläggas utomlands inom ramen för programmets internationella utbyte. Det ges även möjligheter till internationalisering i samverkan inom det egna och med andra lärosäten genom gemensamma lärandeaktiviteter. Engelskspråkiga kurser erbjuds programmets studenter och inresande internationella studenter.

Valbara kurser

I termin 5 ingår en obligatorisk valbar kurs där studenten utifrån intresseinriktning fördjupar sig inom ett område relevant för sjuksköterskeprofessionen. Programmet erbjuder ett antal valbara kurser på svenska eller engelska som studenten kan ansöka till. Studenten har även möjlighet att välja andra relevanta kurser som erbjuds på KI eller andra högskolor och universitet.

Betygsskala

Som betyg används uttrycken Underkänd, eller Godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på valbara eller programöverskridande kurser.

Undervisningsspråk

Undervisningsspråk är svenska men moment/kurser på engelska ingår. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.

Särskilda behörighetskrav till kurs inom program

Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven beskrivs i kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav även beskrivna på programwebben. Det kan även finnas särskilda behörighetskrav inom en termin om en kurs kräver vissa förkunskaper. Även på valbara kurser kan kraven skilja sig jämfört med kraven på övriga kurser under programterminen.

Riktlinjer för att avbryta verksamhetsförlagd utbildning under pågående kurs

En students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) kan omedelbart avbrytas om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. Hur denna typ av ärenden handläggs ska framgå av kursplanen. Om den verksamhetsförlagda utbildningen avbryts på detta sätt ska en individuell handlingsplan upprättas där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till fortsatt VFU.