Läkarprogrammet, 330 hp

Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som ele­verna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
 
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas:

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kun­skaper och färdigheter, utveckla förmåga att:

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå.
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom områ­det.

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kun­skaper.
 
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, fär­digheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå:

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, fråge­ställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklings­arbete.

Mål för läkarexamen enligt högskoleförordningen
För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare.
 
Kunskap och förståelse
För läkarexamen skall studenten:

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsk­nings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
• visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området in­begripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män,
• visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och
• visa kunskap om relevanta författningar

Färdighet och förmåga
För läkarexamen skall studenten:

• visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjuk­domstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten be­handla dessa,
• visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyg­gande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grup­per av patienter,
• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kun­skap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställ­ningar och situationer,
• visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper så­väl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behand­lingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
• visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och
• visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbätt­ringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För läkarexamen skall studenten:

• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättig­heterna,
• visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fort­löpande utveckla sin kompetens.

Läkarprogrammet vid KI syftar till att utbilda läkare som har goda medi­cinska kunskaper med inriktning på djup förståelse i såväl biologisk som mänsklig bemärkelse. Utbildningen skall ge grundläggande färdigheter för yrket inkluderande vetenskapligt tänkande, kommunikativ förmåga och självinsikt. Den blivande läkaren skall ha utvecklat ett förhållningssätt med intresse och respekt för medmänniskor, förmåga att ta ansvar för vård i samarbete med andra yrkeskategorier samt lust till att söka, inhämta och förmedla kunskap.
 
Medicinsk kunskap och förståelse avser studentens teoretiska kompetens, färdigheter avser studentens praktiska kompetens och förhållningssätt av­ser studentens personliga kompetens som individ och inkluderar attityder, beteenden och värderingsförmåga.

Indelning av mål för läkarprogrammet:
Kompetens hos examinerad läkare

• Medicinsk kunskap och förståelse
  • Systemet människan
    • Människan i samspel 
    • Människan i obalans

  • Människan i balans

• Färdighet
  • Systemet människan
    • Direkt kontakt
    • Indirekt kontakt

  • Människan i samspel 

• Förhållningssätt
  • Kunskap och attityd
  • Beteende och värderingsförmåga

Medicinsk kunskap och förståelse - Systemet människan - I balans
a. Normal kroppslig och mental struktur och funktion
Kunna och förstå människokroppens normala struktur och funktion på såväl system- och organnivå som molekylär- och cellulärnivå. Kunna och förstå utveckling och åldrande i olika stadier av livscykeln och hur dessa påverkar människokroppens normala struktur och funktion.
 
Medicinsk kunskap och förståelse - Systemet människan - I obalans
a. Onormal kroppslig och mental struktur och funktion
Kunna och förstå förändringar i kroppens struktur och funktion orsakade av vanliga, akuta och livshotande somatiska och psykiska sjukdomar och skador, och känna till mindre vanliga sådana förändringar.
b. Sjukdomsorsak
Kunna orsaker och viktiga sjukdomsmekanismer vid vanliga, akuta och livshotande somatiska och psykiska sjukdomar och skador samt hur dessa påverkar kroppen, känna till orsaker till mindre vanliga sjukdomar och ska­dor.
c. Naturalförlopp
Kunna normalförlopp vid vanliga, akuta och livshotande somatiska och psykiska sjukdomar och skador.
d. Utredning
Kunna diagnostisera vanliga, akuta och livshotande somatiska och psy­kiska sjukdomar och skador, känna till principer för bedömning och dia­gnostik av mindre vanliga sjukdomar och skador, kunna vilka vanliga kemiska, bakteriologiska, fysiologiska och bilddiagnostiska undersökningar som finns tillgängliga och hur dessa används korrekt och genomförs, och känna till mindre vanliga kliniska undersökningsmetoder.
e. Behandling
Kunna prevention, symtomlindring, behandling och rehabilitering av van­liga, akuta och livshotande somatiska och psykiska sjukdomar och skador samt innebörden av detta för patienten och närstående, känna till behand­ling av mindre vanliga sjukdomar och skador, kunna farmakologiska prin­ciper och läkemedelsbehandling, känna till förekommande kirurgiska åtgärder och indikationer för dessa, känna till omständigheter med behov av intensivvård, känna till valmöjligheter och användningsområden för strålbehandling, känna till vanliga psykologiska interventioner, förstå bety­delsen av nutrition som behandling, förstå rehabiliteringens betydelsen för återhämtning, känna till vad palliativ vård kan erbjuda, känna till terapi­former inom andra yrkeskategorier, och känna till vanliga terapiformer inom komplementär medicin.
 
Medicinsk kunskap och förståelse - Människan i samspel
a. Normal och onormal social struktur och funktion
Kunna normala beteenden och relationer mellan en individ och närstå­ende, sociala omgivning och med populationen, kunna kulturella skillnader i hur människor upplever hälsa och sjukdom, kunna samhällsfaktorers betydelse för befolkningens livsföring och hälsa i ett svenskt och globalt perspektiv.
b. Hälso- och sjukvården
Kunna hälso- och sjukvårdens utveckling, organisation och ekonomiska förutsättningar samt den egna rollen i denna organisation, kunna principer för nationellt och internationellt katastrofarbete, kunna de medicinska spe­cialiteternas och andra yrkeskategoriers arbetsuppgifter, möjligheter och begränsningar, och kunna arbetsfördelning mellan olika vårdnivåer.
c. Roller, ansvar, befogenheter och skyldigheter
Kunna och förstå sitt eget ansvar, sina befogenheter och skyldigheter gentemot patienter, medarbetare och samarbetspartners inom och utanför vården samt gentemot myndigheter, kunna för vården relevanta lagar, föreskrifter och internationella konventioner, känna till nivåer för ansvar och befogenheter inom vården, förstå betydelsen av att beslutfattande sker tillsammans med patienter och kollegor, förstå den medicinska pro­fessionens betydelse för samhället, och förstå betydelsen av rapportering av felbehandling och professionell granskning.
d. Hälsoekonomi
Kunna hälsoekonomiska principer, kunna och förstå faktorer som påverkar prioriteringar inom hälso- och sjukvården, förstå vilka faktorer som påver­kar prioriteringen av egen tid och patientvård samt hur utförande av åtgär­der, tid och stress hanteras, och känna till principer för vårdens resurs­fördelning med hänsyn till vetenskap, beprövad erfarenhet, jämställdhet och etik.
e. Epidemiologi
Kunna sjukdomars och skadors prevalens och incidens inom olika grupper i befolkningen, och kunna principer och betydelsen av demografi, biologisk variabilitet och kliniska studier för inhämtande av ny kunskap och individu­aliserat val av behandling.
f. Folkhälsa
Kunna principer för folkhälsa, hälso- och sjukvårdsplanering och kommu­nicerbar sjukdomskontroll, och känna till risker för sjukdom på individnivå och speciellt avseende riskgrupper.
g. Prevention
Kunna sambandet mellan sjukdomsorsaker, etiologi och riskfaktorer ur ett populations- och ur ett högriskperspektiv, kunna principer för hälso­befrämjande arbete på samhällsnivå, kunna principer för prevention i sam­arbete mellan olika yrkesgrupper, och känna till kriterier och strategier för hur program för screening bör genomföras.
h. Miljö
Kunna miljöfaktorers betydelse för befolkningens livsföring och hälsa i både ett svenskt och globalt perspektiv, och kunna och förstå de beteen­den och samspel mellan individ och fysisk omgivning som påverkar häl­san.
i. Undervisning och lärande
Kunna den högre utbildningens organisation och genomförande generellt och läkarutbildningen speciellt, känna till grundläggande pedagogiska principer, förstå sin egen roll som lärare och betydelsen av mentorer, för­stå vikten av att bidra till att skapa en kultur av livslångt lärande, förstå hur interprofessionell undervisning kan bidra till lärande, förstå den medicinska forskningens organisation, värde och hur den kan bidra till professionell utveckling, och förstå de egna möjligheterna att bidra till den vetenskapliga utvecklingen.
 
Färdighet - Systemet människan - Direkt kontakt
a. Sjukhistoria
Kunna ta upp sjukhistoria från patienter i olika åldersgrupper, från närstå­ende, i olika kulturella sammanhang och vårdkontexter, och kunna samtala patientcentrerat, lyhört och målmedvetet.
b. Fysiskt och psykiskt status
Kunna genomföra ett noggrant och systematiskt fysiskt och psykiskt gene­rellt respektive specifikt status på ett ändamålsenligt sätt med hänsyn till ålder, kön, och mentalt och fysiskt tillstånd.
c. Kliniska undersökningar
Kunna välja lämpliga undersökningar utifrån lokala riktlinjer och patientens behov, kunna utföra vanliga kliniska och laborativa undersökningar, och kunna informera och förbereda patienter inför sådana undersökningar.
d. Behandling
Kunna handlägga och behandla vanligt förekommande, akuta och livs­hotande kroppsliga och psykiska sjukdomar och skador hos vuxna, barn och ungdomar, kunna övergripande handlägga och behandla mindre van­liga sjukdomar och skador, och kunna genomföra behandling med hänsyn till patienten, närstående, sociala omständigheter och sjukvårdspersonal.
e. Rehabilitering
Kunna bedöma behov och resultat av rehabilitering med hänsyn tagen till patientens ålder, sjukdomens art, fysisk och psykisk påverkan vid kronisk sjukdom, och kunna identifiera insatser som andra yrkeskategorier kan utföra.
f. Kommunikation
Kunna bemöta patienter på ett professionellt sätt med respekt för indivi­dens integritet och rätt till information, kunna använda sig av informerat samtycke och bruka tystnadsplikten korrekt, kunna svara muntligt och skriftligt på frågor, kunna ge förklaringar och instruktioner till patienter med hänsyn taget till situationens begränsningar, och kunna avstå från att lämna upplysningar om patienten så önskar.
g. Hälsoarbete
Kunna använda effektiva riskreducerande strategier för enskilda patienter och kunna använda evidensbaserad medicin i praktiskt hälsoarbete.
 
Färdighet - Systemet människan - Indirekt kontakt
a. Bedömning
Kunna tolka resultaten av sjukdomshistoria, fysikalisk undersökning och vanliga laboratorieundersökningar vid vanligt förekommande, akuta och livshotande kroppsliga och psykiska tillstånd hos vuxna, barn och ung­domar, kunna ställa en diagnos med hänsyn till informationens begräns­ningar, kunna övergripande bedöma mindre vanliga tillstånd, kunna identi­fiera intensivvårdskrävande patienter, kunna bedöma interaktioner och biverkningar av läkemedel, kunna bedöma vårdens konsekvenser både för patient och närstående, och kunna bedöma behov av andra yrkeskatego­riers kompetenser.
b. Beslutsfattande
Kunna fatta kliniska beslut i enlighet med vetenskap och beprövad erfa­renhet, och med hänsyn till medicinska, sociala, etiska och hälsoekono­miska faktorer, kunna känna igen irrationalitet såväl i sitt eget som i andras agerande, kunna hantera att osäkerhet kan finnas både hos en själv, i om­givningen, hos patienten och i brist på kunskap, och kunna använda kog­nitiva och intellektuella strategier i hantering av osäkerhet.
c. Evidensbaserad sjukvård
Kunna kritiskt granska och värdera kliniska frågeställningar i relation till evidensbaserad medicin i form av forskningsresultat och lokala vårdpro­gram, kunna hantera faktiska resultat i klinisk vård och variationen i klinisk praxis i relation till evidensbaserad medicin, och kunna använda veten­skaplig metodik för att tolka utredningar.
d. Handhavande
Kunna inhämta och dokumentera relevant klinisk kommunikation med patient, närstående och kollegor så att informationen återges på ett läsligt, koncist och förståeligt sätt, och kunna, i samråd med patient, närstående och andra berörda kollegor och yrkeskategorier, formulera adekvata hand­lingsplaner med fokus på patientens behov.
 
Färdighet - Människan i samspel med andra aktörer inom hälso- och sjukvården
a. Samordning
Kunna anlita lämplig sakkunskap genom samarbete med kollegor och andra professioner inom och utom vården, kunna arbeta som ledare och medlem i ett team, och kunna ta vara på personella och materiella resur­ser på ett adekvat sätt.
b. Informationshantering
Kunna dokumentera klinisk information, kunna tillämpa sekretessregler, kunna söka och granska vetenskaplig information från databaser för att tillämpa evidensbaserad medicin, känna till vanliga administrativa rutiner, och kunna tillämpa principer för klassificering och kodning av klinisk infor­mation.
c. Kommunikation
Kunna förmedla ett medicinskt budskap och vårdinformation muntligt, skriftligt och elektroniskt till kollegor, andra yrkesgrupper och lekmän, kunna hantera vanliga pedagogiska hjälpmedel, kunna kommunicera på ett professionellt sätt med myndigheter, patientföreningar och massmedia med iakttagande av tystnadsplikten, och kunna hantera den medicinska och den egna kunskapens svagheter och begränsningar.
d. Identifiera risker
Kunna identifiera och värdera risker för sin egen person och andra, kunna arbeta med patientsäkerhet som ett överordnat mål vid handläggande av patienter.
 
Förhållningssätt - Kunskap och attityd som påverkar det egna beteendet
a. Vetenskapligt tänkande
Kunna principer för kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga metoder och deras användningsområden och begränsningar inför ett framtida forsk­nings- och utvecklingsarbete, och ha kunskaper om grundläggande veten­skapsfilosofi.
b. Lagar och konventioner
Känna till och respektera allmänna lagar, konventioner och ansvarsområ­den för professionellt förhållningssätt, dödförklaring, fysiska och sexuella övergrepp mot barn och vuxna, och mänskliga rättigheter.
c. Professionella värderingar
Dela en allmän värdegrund om människors jämställdhet ur ett genus-, etniskt och kulturellt perspektiv, känna sina egna värderingar och attityder väl, och hur dessa kan påverka det egna beteendet i samspel med pati­enter, närstående och vårdpersonal.
d. Livslångt lärande
Förstå läkarens roller som lärare och lärande, vara medveten om sina egna begränsningar och motivationsfaktorer, och kunna styra, sätta upp mål för och utvärdera sin egen inlärning.
e. Informationshantering
Kunna använda kommunikations-, ordbehandlings-, databas-, presenta­tions- och statistikprogram, kunna söka efter elektroniska dokument i databaser, och kunna administrera egen dokumentation och meritportfölj.
 
Förhållningssätt - Beteende och värderingsförmåga avseende stu­dentens personliga kompetens, i betydelsen allmänna och grundläggande beteenden och värderingsförmågor, som styrs av generella kunskaper och attityder
a. Vetenskaplig information
Kunna tillämpa vetenskaplig kvantitativ och kvalitativ metodik, och kunna visa ett vetenskapligt förhållningssätt.
b. Moraliskt och etiskt
Kunna identifiera etiska problem inom sjukvården, vara medveten om etiska konsekvenser av sina handlingar, och alltid kunna hålla patientens hälsa som det främsta målet.
c. Bemötande
Kunna hantera balansen mellan personliga, professionella och sociala mål, aktiviteter och roller i kontakten med andra.
d. Beslutsfattande
Kunna fatta beslut som baseras på en saklig grund.
e. Samarbete
Kunna ta emot och lära av återkoppling, och kunna ge konstruktiv åter­koppling till medarbetare.
f. Kommunikation
Kunna samla in, analysera och redogöra för information på ett begripligt sätt i tal och skrift, och kunna lyssna aktivt både till verbal och till icke-ver­bal kommunikation.

Den vetenskapliga grunden för huvudområdet medicin utgörs av medicinsk vetenskap som innefattar människans struktur och funktion vid hälsa och ohälsa, förebyggande av sjukdomar samt diagnostik och behandling av sjukdomar och skador.
 
Genom studier inom huvudområdet utvecklar studenten ett vetenskapligt förhållningssätt till kunskap och förståelse inom området. Kunskap och förståelse om männi­skan vid hälsa och ohälsa både i ett individuellt och kontextuellt perspektiv innefattas. Såväl basvetenskaplig som klinisk kunskap, samt kunskap om människan i sitt sammanhang ingår.
 
Kunskaper inom huvudområdet tillämpas inom evidensbaserad medicin som syftar till att förebygga, diagnostisera, behandla och rehabilitera sjuk­domar och skador. Kunskapen används för att kartlägga, undersöka, integ­rera, bedöma, dokumentera och förmedla klinisk information på individ-, grupp- och samhällsnivå. Vidare ska kunskapen tillämpas utifrån professio­nella värderingar och förhållningssätt avseende kunskaper, attityder samt grundläggande beteenden.

Programmet är indelat i följande sju teman som genomförs i en bestämd  ordning och har en tydlig progression: 1) Den friska människan, 2) Den sjuka människan, 3) Klinisk medicin, 4) Klinisk medicin - inriktning kirurgi, 5) Klinisk medicin - inriktning neuro, sinnen och psyke, 6) Klinisk medicin - inriktning reproduktion och utveckling, och 7) Hälsa i samhälle och miljö. Utbildningen är inom varje tema upplagd med utgångspunkt från 12 funktionssystem (Men­talt, Sinnen och nervsystemet, Cirkulation, Blodbildning och immunsyste­met, Andning, Matsmältning, Ämnesomsättning och endokrina systemet, Urinorganen, Reproduktion, Rörelse, Hud samt Utveckling och åldrande) enligt International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Till varje funktionssystem finns ett antal integrerande uppgifter knutna. Dessa utgår från ett antal vanliga symtom som patienter ofta söker läkare för och som den utexaminerade läkaren skall ha kompetens att kunna han­tera. Varje kurs inom utbildningen utgår från samma principer och bidrar på det sättet till att nå utbildningens mål.

Kursernas nivå, innehåll och upplägg
Kurserna på läkarprogrammet är på två nivåer, grundnivå som omfattar termin 1-6 och avancerad nivå som omfattar termin 7-11. Båda nivåerna innehåller fördjupningsmoment för att säkerställa progres­sion inom respektive nivå och mellan nivåerna.
 
Termin 1-6 utgör grundnivån. Denna innefattar en introduktion till läkar­yrket, (kursen Upptakt - introduktion till läkaryrket) de basvetenskapliga kompetenserna (kurserna Den friska människan 1,2 och 3), patobiologi integrerad med grundläggande kli­nisk medicin (kurserna Den sjuka människan 1 och 2). Kursen Integrerad del­tentamen avslutar det basvetenskapligt inriktade tema 1 och 2. I grund­nivån ingår även den första kliniska kursen med huvudsakligen medicinsk inriktning (Klinisk medicin), samt fördjupnings­kurser - SVK både inom basvetenskapliga och kliniska ämnen.
 
I kurser på grundnivån integreras området Professionell utveckling (PU) som innefattar bland annat kliniska färdigheter inklusive kommunikation, psykosociala och etiska aspekter samt området Vetenskaplig utveckling (VetU) som introducerar studenten till vetenskapligt tänkande. Kortare pro­jekt som löper under kurser är en del av VetU. Innehållet i PU- och VetU-områdena ingår i de ordinarie kurserna och dess examination. 
Samtliga kurser med basvetenskaplig huvudinriktning är till minst 10 pro­cent integrerade med kliniska moment och huvudsakligen kliniska kurser är till minst 10 procent integrerade med basvetenskapliga moment.
 
Den avancerade nivån utgörs av terminerna 7-11.
Terminen 7 (kursen Klinisk medicin - inriktning kirurgi) ligger på avancerad nivå och innebär att studenten börjar bredda och fördjupa sina kun­skaper, öka sin självständighet och ta ett större eget ansvar.
 
Under termin 8 genomför studenten ett självständigt arbete (exa­mensarbete) på 30 högskolepoäng. Det självständiga arbetet presenteras skriftligen och försvaras av studenten under opposition. Internationellt samarbete inom ramen för det självständiga arbetet är möjligt.
 
Terminerna 9-11 (kurserna Klinisk medicin - inriktning neuro, sinnen och psyke, Klinisk medicin - inriktning reproduktion och utveckling och kursen Hälsa i samhälle och miljö) ligger på avancerad nivå och innebär att studenten breddar och fördjupar sina kun­skaper, ökar sin självständighet och tar ett större eget ansvar. Samtliga kli­niska kurser är till minst 10 procent integrerade med basvetenskapliga moment.
 
Områdena Professionell utveckling (PU) och Vetenskaplig utveckling (VetU) integreras även i kurserna på avancerad nivå. I avancerad nivå ingår även fördjupningskurser (SVK) både inom bas­vetenskapliga och kliniska ämnen.
 
Utbildningen avslutas med kursen integrerad sluttentamen.

Fördjupningskurser - SVK
SVK utgör totalt 37,5 högskolepoäng och består av temanära kurser på avancerad nivå.

Det främsta syftet med fördjupningskurserna är att ge studenterna en fördjupad professionell, vetenskaplig och personlig kompetens genom tonvikt på reflektion och tillämpning, förberedande för läkaryrket. I hela utbudet av SVK finns därför en tydlig vertikal progression av kompetenser genom att varje tema och tillhörande SVK har förutbestämda mål för professionell och vetenskaplig kompetens.

SVK utformas utifrån programmets sju teman och är upplagda så att studenterna i dessa kurser tillämpar kompetenser som uppnåtts tidigare under utbildningen. Kurserna stödjer därmed integrering av och reflektion över tidigare genomförda kurser. Därför återkommer SVK terminsvis i anslutning till programmets olika teman. Studierna för respektive fördjupningstillfälle är kopplad e till de teman som studenten läst och en fördjupningskurs kan därmed inte läsas före sin motsvarande temakurs. SVK är placerade på termin 5, termin 6, termin7, termin 10 och termin 11 och genomförs vid dessa tillfällen utifrån den enskilda studentens aktuella medicinska kompetensnivå.

 SVK stöder på så sätt både en progression under hela utbildningen och en fördjupning inom programmets olika teman. SVK före examensarbetet har därför en vetenskaplig tonvikt som förberedelse till examensarbetet, medan SVK senare på programmet har en betoning på professionella och personliga kompetenser som förberedelse för klinisk verksamhet.

Områden Professionell utveckling (PU) och Vetenskaplig utveckling (VetU)
Områdena Professionell utveckling (PU) och Vetenskaplig utveckling (VetU) är integrerade i programmets kurser och utgör således ej egna kurser inom programmet. Vissa delar av PU respektive VetU kan betraktas som moment under en kurs om speciell kompetens krävs för att nå målen för ett specifikt PU eller VetU moment.

Området PU:s innehåll motsvarar totalt 15 högskolepoäng vilka är inklude­rade i kursernas totala poängantal. PU motsvarar 9 hög­skolepoäng under termin 1-4, 3 högskolepoäng under termin 5-8 och 3 högskolepoäng under termin 9-11.

Området VetU:s innehåll motsvarar totalt 7,5 högskolepoäng vilka är inklu­derade i kursernas totala poängantal. Högskolepoängen för VetU fördelas mellan termin 1-4 (3 högskolepoäng), termin 5-8 (1,5 högskolepoäng) och termin 9-11 (3 högskolepoäng).

Klinisk utbildning
Klinisk utbildning initieras redan på termin 1 inom ramen för Professionell utveckling (PU). Både sjukhus och primärvård används som arena för den kliniska utbildningen under hela programmet. Primärvården används som arena både inom PU och kliniska kurser under totalt 13 veckor. Kontinuitet för studenterna skall beaktas vid planering av klinisk utbildning.
 
Utöver ovanstående kan det självständiga arbetet (examensarbetet) innebära klinisk forskning och flertalet SVK är kliniskt orienterade.

Internationalisering
Delar av utbildningen kan förläggas utomlands i enlighet med Karolinska Institutets internationella policy och inom ramen för programmets internatio­nella utbyte.

Pedagogisk modell
Den pedagogiska målsättningen är att studenterna skall bli:

• individer med förmåga att själva styra över sin inlärning
• engagerade i arbetet med att förbättra människors hälsa
• vetenskapligt intresserade, etiskt medvetna, kreativa och humanistiskt tänkande yrkesutövare med god förmåga att samarbeta tvärprofessio­nellt samt att kommunicera med kollegor, patienter och befattnings­havare

Läkarprogrammet använder pedagogiska arbetsformer som främjar själv­styrt lärande och kommunikation. Beroende på kursernas mål kan således olika pedagogiska metoder som uppmuntrar till självständigt lärande, djup­inlärning, vetenskapligt tänkande och livslångt lärande användas. Exempel på studentaktiverande metoder är Casemetodik, Problembaserat Lärande (PBL), seminarier, kliniskt arbete under handledning och med strukturerad återkommande reflektion och återkoppling, laborationer, datorsimulering eller analys av vetenskaplig litteratur. Antalet föreläsningar minimeras och används främst för att ge en introduktion, en översikt eller en sammanfatt­ning.

Examinationsformer
De examinationsformer som används inom programmet är förankrade i vetenskap och/eller beprövad erfarenhet och det finns alltid en samstäm­mighet mellan lärandemål, undervisningsaktiviteter och examination. Meto­der för bedömning av studenter inkluderar skriftliga och muntliga examina­tioner samt speciella examinationsformer, såsom examination av kliniska färdigheter, förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt, det veten­skapliga arbetets kvalitet samt av den muntliga presentationen av exa­mensarbetet.
 
Vid bedömning av studieresultat tas hänsyn såväl till grundligheten av den studerandes kunskaper och uppnådda färdigheter liksom till den studeran­des mognad och förmåga till kunskapstillämpning, kritisk analys och själv­ständigt omdöme. Vid bedömningen av den studerandes färdigheter, för­mågor, värderingsförmåga och förhållningssätt tas särskild hänsyn till prak­tisk undersökningsförmåga, förmåga till integrering och kritisk reflektion av relevanta basvetenskapliga mekanismer, vetenskapliga rön och kliniska fynd samt ett professionellt förhållningssätt till patienten.

Denna utbildningsplan är nedlagd. Sista programtillfället var VT13.

Som betyg används uttrycken Underkänd eller Godkänd. Annan betygs­skala kan förekomma på valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk är svenska men kurser på engelska förekommer. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.

 
Utöver dessa tillträdeskrav kan det finnas kursspecifika krav, se respektive kursplan.
 
Tillträde till Termin 2:
Minst 11,5 högskolepoäng från termin 1.
 
Tillträde till Termin 3:
Alla högskolepoäng från termin 1.
 
Tillträde till Termin 4:
Alla högskolepoäng från termin 1 och 2.
 
Tillträde till Termin 5:
Alla högskolepoäng från termin 1-3 samt godkänt på momen­tet "Medicinsk diagnostik" i kursen Den sjuka människan 2 samt godkänd praktisk färdighetsexamination på patient i kursen Integrerad deltentamen.
 
Tillträde till Termin 6:
Samma som till termin 5.
 
Tillträde till Termin 7:
Alla högskolepoäng från termin 1-4. samt minst 30 hp från termin 5-6 varav minst en SVK
 
Tillträde till Termin 8:
Alla högskolepoäng från termin 1-6.
 
Tillträde till Termin 9:
Alla högskolepoäng från termin 1-7.
 
Tillträde till Termin 10:
Alla högskolepoäng från termin 1-7.
 
Tillträde till Termin 11:
Alla högskolepoäng från termin 1-9. För tillträde till kursen "Integrerad sluttentamen" samt SVK på termin 11 krävs dessutom alla högskolepoäng från termin 10 samt att studenten är registrerad på kursen "Hälsa i samhälle och miljö".
 

En students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) kan omedelbart avbrytas om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. Hur denna typ av ärenden handläggs ska framgå av kursplanen.

Om den verksamhetsförlagda utbildningen avbryts på detta sätt ska en individuell handlingsplan upprättas där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till fortsatt VFU.