Tandläkarprogrammet, 300 hp

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kun­skaper.
 
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, fär­digheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå:

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, fråge­ställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklings­arbete.

Mål för tandläkarexamen enligt högskoleförordningen
För tandläkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som tandläkare.
 
Kunskap och förståelse
För tandläkarexamen ska studenten:

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsk­nings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
• visa fördjupad kunskap om och förståelse för sambandet mellan patien­tens orala hälsotillstånd och hans eller hennes allmänna hälso­tillstånd och medicinska tillstånd samt andra bakomliggande faktorer,
• visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer,
• visa kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården och deras påverkan på allmänhälsa, mun­hälsa och miljö,
• visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för tand­vården, och
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För tandläkarexamen ska studenten:

• visa förmåga att självständigt diagnostisera och behandla sjukdomar och anomalier i tänder, munhåla, käkar och omgivande vävnader hos patienter i olika åldrar och med olika behov,
• visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyg­gande arbete inom tandvården för såväl individer som grupper av pati­enter,
• visa fördjupad förmåga att planera, leda, samordna och utveckla tand­vårdsarbete,
• visa förmåga att utvärdera odontologisk vård, varvid särskild vikt läggs vid kvalitetssäkring,
• visa fördjupad förmåga till lagarbete och samverkan med samtliga perso­nalgrupper inom tandvården, liksom med andra yrkesgrupper inom vård och omsorg, och
• visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det odontologiska om­rådet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För tandläkarexamen ska studenten:

• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedöm­ningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspek­ter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fort­löpande utveckla sin kompetens.

Syftet med tandläkarutbildningen är att förbereda för arbete i en föränderlig och multikulturell miljö. Fokus är på den professionella rollen, självständigt kunskapssökande och livslångt lärande, samt ett vetenskapligt och evidensbaserat förhållningssätt. Utbildningen ska dessutom främja en hållbar utveckling avseende ekonomisk och social välfärd, rättvisa samt en hälsosam och god miljö.
 
Utöver de nationella målen gäller följande mål för tandläkarprogrammet på Karolinska Institutet:
 
Kunskap och förståelse
Efter avslutad utbildning ska studenten:

• visa kunskap om informationsteknologins roll i tandvården,
• visa kunskap om hållbar utveckling och dess relevans för tandvården, och 
• visa kunskap om mångkulturella och globala perspektiv på tandvården.

Utbildningen utgår från tre områden, inom vilka studenten utvecklar sin kunskap, förmåga och sitt förhållningssätt. Dessa är: ämneskunskaper/klinisk kompetens, professionell utveckling samt vetenskaplig utveckling.
 
Utbildningen inleds med fundamentala basvetenskapliga och medicinska kurser som behandlar människan i hälsa och ohälsa. De basvetenskapliga ämnena integreras med odontologiska ämnen för att ge en tydlig koppling till tillämpningen av kunskaperna i utbildningen och professionen. Successivt ökar omfattningen av de teoretiska studierna inom odontologi och den prekliniska och kliniska färdighetsträningen. De ämnen som ryms inom området Orala sjukdomar (t.ex. karies, parodontologi och endodonti) ges till en början i separata kurser för att sedan integreras på termin 7 och 8. Andra ämnen som odontologisk radiologi, protetik, bettfysiologi, orofacial medicin, käkkirurgi, ortodonti och barn- och ungdomstandvård, ges som separata kurser där ämnesöverskridande inslag ger studenten en helhetssyn. Sista läsåret ger kurser i allmäntandvård studenten en bred kompetens avseende prevention, diagnostik och behandling. I slutet av utbildningen genomför studenten även ett självständigt vetenskapligt arbete inom huvudområdet parallellt med den teoretiska och kliniska undervisningen.
 
Grunden för studentens professionella utveckling läggs i samhälls- och beteendevetenskapliga kurser med fokus på kommunikation, psykologi, pedagogik och bemötande. Kurserna utgår från, och ger kunskap om, människors lika värde och deras grundläggande rättigheter, samt etiska dilemman. Vidare ingår ledarskap, interprofessionell samverkan med tandvårdsteamet och andra yrkesgrupper, samt kvalitetssäkringsarbete. Kurserna är uppbyggda så att studenten stegvis breddar och fördjupar sina kunskaper och förmågor för den framtida professionella rollen avseende studenten själv, patienten, teamet, kliniken och omvärlden.
 
Studentens självkännedom, empatiska förhållningssätt och omdömesförmåga utvecklas ytterligare i de kliniska kurser som ges i utbildningen. Studentaktiverat lärarande genomgående i utbildningen ger förutsättningar för självständigt kunskapssökande och lägger grunden för ett livslångt lärande.

Informationssökning, kritisk granskning samt värdering av vetenskap och beprövad erfarenhet introduceras på första terminen i en specifikt vetenskapligt inriktad kurs. Vetenskaplig metod integreras sedan i efterföljande teoretiska och kliniska kurser och studenten får träning i att tillämpa sina kunskaper. Studenten genomför även ett självständigt vetenskapligt arbete och utvecklar därigenom sitt vetenskapliga och forskningsetiska förhållningssätt.

Verksamhetsintegrerat lärande, VIL, är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet.

Under det andra året inleds färdighetsträning på främst modeller och genom egenreflektioner och terapidiskussioner med patienten i centrum. Den prekliniska utbildningen syftar till att utveckla studentens förmåga att självständigt formulera problem med klinisk anknytning, samt analysera och kommunicera dessa. 
 
Den första patientkontakten sker i samband med undervisning i odontologisk radiologi på termin 3. Genom klinisk färdighetsträning med patienter från och med termin 4, som initialt sker under handledning och i samband med terapidiskussioner, fördjupas och utvecklas studentens kunskaper, färdigheter och förmågor. En viktig del av den kliniska utbildningen är reflektion, där studenten ställer patientbehandlingen i relation till relevant vetenskaplig litteratur, värderingar och etiska frågeställningar. Vetenskaplig evidens avseende prevention, diagnostik, orsakssamband och behandling kopplas till de frågeställningar som uppstår under färdighetsträningen. Genom kurser i terapiplanering där studenten tränas i bland annat utredning, diagnostik, behandling och prognos, utvecklas studentens kliniska mognad och helhetssyn på patienten.

I senare delar av utbildningen ökar svårighetsgraden och studentens färdighetsträning sker mer självständigt och med större befogenheter och eget ansvar. Patientarbetet omfattar först vuxna patienter och sedan samtliga patientgrupper inklusive barn, äldre och kroniskt sjuka. Den kliniska färdighetsträningen avslutas på sista året med allmäntandvård inkluderande revisions- och akutpatienter.

Undervisning i multikulturella och globala perspektiv på tandvården ges i kursen Global oral hälsa samt i andra av programmets kurser. Dessutom ges viss undervisning på engelska. Möjlighet till internationellt utbyte ges inom ramen för programmets avtal med ett flertal utländska lärosäten.

För antagna HT21 eller tidigare skrevs behörigheten på följande sätt: 
Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (områdesbehörighet A13)
Eller: Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet 13)

Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd. Annan betygs­skala kan förekomma på valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk är svenska men kurser på engelska förekommer. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.

Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven går att hitta i kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav även beskrivna på programwebben. Det kan även finnas särskilda behörighets­krav inom en termin om en kurs kräver vissa förkunskaper.

En students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) kan omedelbart avbrytas om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. Hur denna typ av ärenden handläggs ska framgå av kursplanen.

Om den verksamhetsförlagda utbildningen avbryts på detta sätt ska en individuell handlingsplan upprättas där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till fortsatt VFU.

Studenter antagna HT20 eller senare

Studieplan för studenter antagna HT19