Magisterprogrammet i medicinsk pedagogik, 60 hp

Utbildningen på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller på grundnivå:

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Mål för magisterexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För magisterexamen ska studenten:

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
För magisterexamen ska studenten:

• visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen ska studenten:

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Efter genomgången utbildning ska studenten:

• utifrån ett systemperspektiv kunna analysera och förstå vård- och utbildningsverksamheters struktur och processer för att kunna leda och underlätta förändringsprocesser på individ-, grupp- och organisations­nivå,
• kunna förstå och kritiskt granska lärandeprocesser från olika perspektiv för att skapa en konstruktiv lärandemiljö,
• kunna skapa förutsättningar för och kunna granska/ bedöma lärande samt kunna stimulera lärandeprocesser som främjar livslångt lärande, och utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt kunna undersöka och förstå medicinsk-pedagogisk praxis från individ till organisationsnivå.

Medicinsk pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som baseras på förklaringsgrunder och perspektiv från både vård- och beteendevetenskaper, främst pedagogik men också psykologi, sociologi och socialantropologi.

Inom medicinsk pedagogik studeras lärprocesser, förutsättningar för lärande och professionell utveckling inom medicin, vård och omsorgsområdet. Det innebär att studenten utvecklar kunskap om olika villkor, strategier och metoder för att stimulera, påverka och driva lärprocesser som leder till en positiv och ändamålsenlig utveckling för studenter, akademiker, professionella yrkesutövare och patienter. Studier inom medicinsk pedagogik omfattar såväl individ- som systemnivå inom både universitets- och hälso- och sjukvårdsområdet.

Genom studier inom huvudområdet får studenten arbeta med att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till den egna praktiken där undersökning, förändringsarbete och offentliggörande av resultat ingår, vilket kan sammanfattas i begreppet 'scholarship of medical education'.  Den ökade förståelse för lärandets villkor inom medicin och vård som detta leder till, kan användas för att förbättra förutsättningarna för professionell utveckling samt för att effektivt utnyttja resurser som ska leda till det övergripande målet om en god vård och förbättring av människors hälsa.

Studier i medicinsk pedagogik kan användas för att förbättra kvaliteten på lärande, undervisning och praktik inom vårdområdet, framför allt vad gäller integration mellan discipliner, teori och praktik, interaktion med patienter, samarbete och ledarskap, attityder, etik och vetenskapligt förhållningssätt.

Största delen av studierna (kursarbetet) sker individuellt eller i interaktion med kurskamrater och lärare/handledare via nätet på en lärplattform. En sammanhängande studieperiod av några dagar varje termin är förlagd till Karolinska Institutet. Varierande arbetsformer som seminarier, diskussioner, presentationer av uppgifter, själv- och kamratbedömning samt handledning av lärare används.

Studenternas erfarenheter och teoretiska kunskaper konkretiseras och bearbetas genom tillämpning. Deltagande i programmet kräver aktivt arbete med utvecklingsprojekt som kan relateras till en konkret lärandemiljö.

Utbildningsprogrammet är upplagt kring fyra olika teman. Utbildningen bygger på deltagarnas egna erfarenheter av, och frågor kring dessa teman.

1. Lärandeprocesser inom medicin och vårdområdet ur ett systemperspektiv
Det medicinska universitetet och hälso- och sjukvårdsområdet studeras som kontexter och kulturer i relation till utbildning, lärande, och forskning. Interprofessionellt lärande studeras särskilt.

System­faktorer som mål, ramar, regelverk och förutsättningar för förändring analyseras. Lärandeprocesser på mikro till makronivå gällande studenter, lärare, ledare, professionella och patienter och samband mellan dessa nivåer, uppmärksammas.

2. Lärandeprocesser ur ett individperspektiv
Teorier om lärande som motivation, minne, förförståelse, konstruktion av kunnande/förståelse, meningsfullt lärande och metakognitiva processer studeras. Förståelse för utveckling av självstyrt lärande, informations­kompetens, kritiskt förhållningssätt och förmåga att integrera teori och praktik betonas. Centralt är studier av hur lär­situationer inom olika kontexter kan planeras och bedömas för att stimulera och underlätta lärande baserat på pedagogiska teorier, beprövad erfarenhet och utnyttjande av teknologi. Lärandeprocesser förekommer i olika sammanhang både i relationen mellan lärare och student och mellan kliniker och patient, eller mellan mer erfaren och mindre erfaren kollega. 

3. Att utveckla ett metaperspektiv på lärande
Undersökning, granskning och värdering av utbildning och lärandeprocesser inom det medicinpedagogiska området är centralt i detta tema. Olika paradigm, forskningsansatser och metoder studeras och relateras till utveckling av scholarship of medical education.

4. Att leda utveckling
Teorier som rör utveckling, förändring och förbättringsprocesser studeras. Villkor och former för samarbete när det gäller lärande och utveckling är en viktig del i detta tema. Särskild uppmärksamhet ägnas åt beredskap och lärande inför en föränderlig framtid.

Dessa fyra teman bearbetas med olika fokus i programmets olika kurser. Innehållet integreras i kurserna och en del teman återkommer under flera av kurserna. Möjligheter finns att utifrån individuella intressen särskilt studera vissa områden inom ramen för kurserna. Studenten använder genom hela utbildningen portföljmetodik, både för att reflektera över den egna progressionen och som underlag för bedömning.

Denna utbildningsplan är nedlagd. Sista programtillfället var HT16.

Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk är engelska.