Magisterprogrammet i klinisk optometri, 60 hp

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Mål för magisterexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade, kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten

• visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Kunskap och förståelse
Studenten ska visa förståelse och fördjupad kunskap inom områdena:

• neurooptometri
• okulär farmakologi
• diagnostiska optometriska undersökningsmetoder
• pediatrisk optometri
• ögats sjukdomar
• diagnostik och behandling av samsynsproblem/binokulära störningar

Färdighet och förmåga
Studenten ska visa färdighet och förmåga

• att använda diagnostiska optometriska undersökningsmetoder,
• i pediatrisk optometri,
• i diagnostik av ögonsjukdomar,
• i optometrisk behandling av synproblematik,
• att bedöma när en patient bör remitteras samt veta vart patienter ska remitteras.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska visa förmågan

• att utöva ett vetenskapligt synsätt inom ämnet och utöva evidensbaserad optometrisk vård.

Den vetenskapliga grunden för huvudområdet optometri utgörs av kunska­per om människans ögon, syn, synsystem och synprocesser/perception, samt hur inre och yttre faktorer påverkar synen. Med inre faktorer avses generella sjukdomar, ögonsjukdomar och andra fysiologiska och anato­miska förändringar - som ofta är åldersrelaterade - som kan påverka synen och synfunktionen. Med yttre faktorer avses ljus, ljussättning, ergonomiska och optiska faktorer som kan påverka synen båda positivt och negativt.

Genom studier inom optometri utvecklar studenten kunskap om:

• normal och avvikande syn och synutveckling,
• utveckling och uppmätning av brytningsfel i ögat och tillpassning av syn­hjälpmedel anpassat för olika synbehov i relation till synförmågan,
•  upptäckt, behandling, habilitering och rehabilitering av ögonsjukdomar och andra förändringar i synsystemet,
• geometrisk och fysikalisk optik,
• insatser/interventioner baserat på förändringar i synmiljön och synhjälp­medel som kan förbättra synkomforten.

Kunskaper inom huvudområdet tillämpas inom evidensbaserad optometri som syftar till att för varje individ/patient uppnå bästa möjliga synkomfort och synhälsa. Kunskapen används för att på bästa sätt bedöma, uppmäta, diagnostisera, behandla, habilitera och rehabilitera synförmågan.

Magisterprogrammet i Klinisk optometri omfattar 60 högskolepoäng, samtliga inom huvudområdet optometri. Halva utbild­ningen är verksamhetsförlagd internt vid Karolinska Institutets klinik vid Enheten för optometri vid S:t Eriks ögonsjukhus. Den verksamhetsförlagda utbildningen är integrerad med den teoretiska utbildningen.

Programmet är organiserat i kurser om 7,5 högskolepoäng förutom exa­mensarbete som omfattar 15 högskolepoäng. Flera kurser undervisas parallellt för att öka integrationen, minska onödig repetition samt överbrygga gapet mellan prekliniska och kliniska moment - allt för att underlätta inlärningen.

Kurserna är planerade så att kunskaper från tidigare kurser ligger till grund för studierna senare i utbildningen. Den kliniska utbildningen riktas mot optikerns utökade roll som hälso- och sjukvårdsper­sonal.

Under termin 1 ges kurserna Okulär farmakologi och diagnostisk undersökningsmetodik samt Neurooptometri. Kurserna Binokulärseende och behandling, Ögats sjukdomar och diagnostik samt Examensarbete i optometri ges över termin 1 och 2.

Kurserna som påbörjas termin 1 bygger på, och är en utökning av, de kunskaper som studenterna har med sig från tidigare studier för legitimation och kontaktlinsbehörighet, och ger fördjupade kunskaper och färdigheter på avancerad nivå.

Under termin 2 ges kurserna Pediatrisk optometri och Diagnostisk klinik. Dessa kurser bygger vidare på de kurser som påbörjades termin 1 och syftar till att ge fördjupade kunskaper i pediatrisk optometri samt utökade och fördjupade kliniska färdigheter.

Examensarbetet avser att leda till en påtaglig ämnesrelaterad fördjupning. Projektet ska genomföras med för frågeställningen/ämnet adekvata vetenskapliga metoder och genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt.

Pedagogiska metoder
Beroende på de ingående kursernas mål används olika pedagogiska metoder. Metoderna ska uppmuntra till självständigt lärande, djupinlär­ning, vetenskapligt tänkande och livslångt lärande. Exempel på studentakti­verande metoder är case-metodik, semina­rier, kliniskt arbete under handledning, laborationer eller studier av veten­skaplig litteratur. Lärarledd undervisning är schemalagd i nära anslutning till laborationer och övningar för att underlätta inlärningen.

Kursernas mål, som beskrivs i respektive kursplan, är anpassade till SOLO-taxonomin. Även kurser tidigt i utbildningen har mål på en högre taxonomisk nivå för att undvika att studenternas inlärning stan­nar på en låg nivå.

Examinationsformer
Vid bedömning av studieresultat skall hänsyn tas till den studerandes kunskaper och uppnådda färdigheter, liksom till den studerandes mognad och förmåga till kunskapstillämpning, kritisk analys och självständigt omdöme. Vid bedömning av den studerandes färdigheter skall särskild hänsyn tas till praktisk undersökningsförmåga och förhållningssätt till patienten.
Metoder för bedömning av studenternas prestationer inkluderar skriftlig och muntlig examination, samt speciella examinationsformer som examination av kliniska färdigheter, det vetenskapliga arbetets kvalitet, samt av den muntliga presentationen av examensarbetet. All examination är anpassad till och i linje med de mål som beskrivs i respektive kursplan. 

Vid bedömning av kliniska kompetenser finns bedömningsmallar för samtliga examinationer.

Denna utbildningsplan kommer att läggas ned. Sista programtillfället för denna utbildningsplan startade HT23. Student som är antagen och bedriver studier har rätt att slutföra utbildningen enligt den här utbildningsplanen vid ovan nämnda programtillfälle. Vid återupptag efter beviljat studieuppehåll görs en individuell studieplanering. Rätten att examineras regleras i respektive kursplan.

För studenter antagna före HT15 gällde även krav på legitimation som optiker med kontaktlinsbehörighet som särskild behörighet.

Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk är svenska. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.