Masterprogrammet i folkhälsovetenskap, 120 hp

Mål för avancerad nivå enligt högskolelagen
Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå:

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet, som ställer stora krav på självständighet, eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen

Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten:

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten:

• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med begränsad information,
• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten:

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Utöver de nationella målen för masterexamen gäller följande mål för masterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet:

Studenten skall vid avslutad utbildning:

• visa fördjupad kunskap om ohälsans bestämningsfaktorer och hur dessa påverkar folkhälsan,
• visa fördjupade färdigheter i att använda folkhälsovetenskapliga meto­der vid befolkningsinriktat hälsofrämjande arbete,
• visa inom vald fördjupningsinriktning avancerad kunskap om tillämpning av teorier och modeller samt åtgärdsinriktat arbete inom folkhälsoepidemiologi respektive hälsoekonomi, policy och management, och
• visa förmåga att sammanställa, kritiskt värdera samt presentera egna in­samlade data.

Programmet erbjuder kurser som i omfattning och progression innebär att studenten ska kunna uppfylla fordringarna för en medicine masterexamen i folkhälsovetenskap. Programmet utgör därutöver en utbildningsmässig grund för forskarutbildning.

Fördjupningsinriktningar
Programmet har två inriktningar med separat antagning. Båda inriktningarna ger en allmän introduktion i folkhälsovetenskap samt baskunskaper och fördjupande kunskaper i respektive inriktnings kunskapsområden. Utbildningen är därtill forskningsförberedande med kurser som innehåller både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik, med betoning på implementerings- och utvärderingsforskning.

Folkhälsoepidemiologi
Inriktningen folkhälsoepidemiologi erbjuder kunskaper i epidemiologiska metoder som är relevanta inom folkhälsovetenskap. Studenten erhåller fördjupade kunskaper i epidemiologiska och biostatistiska metoder, i insamling och hantering av data samt i metoder för utvärdering av folkhälso­insatser. Tonvikten ligger på tillämpad epidemiologi, för att utveckla studentens färdigheter i att beskriva, analysera och reflektera över olika typer av folkhälsoproblem samt i kritisk granskning av epidemiologiska studier.

Hälsoekonomi, policy och management
Inriktningen hälsoekonomi, policy och management ger studenten grundläggande och fördjupande kunskaper i hälsoekonomi, hälso- och sjukvårdssystem, hälso- och sjukvårdspolicy och ledning av verksamheter inom hälso- och sjukvård samt folkhälsoarbete. Implementering och utvärderingsforskning ingår.

Kurser
Utbildningen inleds med en gemensam introduktionskurs i folkhälsovetenskap. En gemensam kurs i vetenskapsteori ges också under termin 3. Utöver det sker studierna inom respektive inriktning och avslutas med examensarbete på 30hp under termin 4.

Undervisningen på inriktningen folkhälsoepidemiologi är organiserad runt epidemiologins tre kärnområden: bevakning av ohälsans förekomst och spridning, ohälsans bestämningsfaktorer samt utvärdering av policies och interventioner för att motverka ohälsa. Under termin 1 och 2 ges kurser som syftar till att ge grundläggande epidemiologiska och biostatistiska metodkunskaper och färdigheter. Under termin 1 ges även en kurs i kvalitativ metodik och under termin 2 en kurs i insamling av data och data management. Under termin 3 fördjupas det epidemiologiska kunnandet ytterligare genom tre tillämpade epidemiologikurser. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om 30 högskolepoäng under termin 4.

Inriktningen hälsoekonomi, policy och management ger under terminerna 1 och 2 studenterna grundläggande kunskaper i inriktningens ämnesområden. Teman som avhandlas är hälsoplanering, hälsosystem, finansiering av hälso- och sjukvården, ekonomisk utvärdering samt metoder för ledning och styrning. Studenterna erbjuds också en kurs i, till ämnesområdena anpassad, forskningsmetodik och -etik. Under termin 3 tillämpar och fördjupar studenterna sina kunskaper inom ämnesområdena. De studerar globala hälsosystem och global hälsopolitik, modellering av ekonomisk utvärdering, metoder för bedömning av effektivitet och produktivitet, tillämpning av industriell ekonomi och logistik på hälso- och sjukvård samt strategisk ledning.

Studenter antagna på inriktningen Folkhälsoepidemiologi läser enligt den studieplan nedan, som gällde vid deras respektive antagning.

Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd, Väl godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på enstaka, valbara eller programöverskri­dande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk är engelska.

För tillträde till termin 3 krävs att studenten med godkänt resultat genom­fört kurser inom respektive inriktning på programmet motsvarande 45 högskolepoäng.

Utöver detta kan det finnas kursspecifika krav, se respektive kursplan.

Inriktning Folkhälsoepidemiologi

För studenter antagna från och med 2016:

För studenter antagna från och med 2012:

 För studenter antagna 2011:

Inriktning Hälsoekonomi, policy och management