Masterprogrammet i nutritionsvetenskap, 120 hp

Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kun­skaper.
 
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, fär­digheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå,

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, fråge­ställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklings­arbete.

Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. 

Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten

• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Syftet med programmet är att ge studenterna en fördjupad förståelse för nutritionsämnets vetenskapliga grund och forskningsmetoder och därmed öka studentens kompetens att med mycket god vetenskaplig förankring verka inom området nutrition och relaterade områden, såväl nationellt som internationellt.
 
Områden som behandlas under första terminen är hur samband mellan kost och hälsa studeras och hur olika typer av studier bidrar till denna kunskap, samt vad som ligger till grund för olika rekommendationer inom kost och fysisk aktivitet, där även hållbarhetsaspekter ingår som en väsentlig del. Studenten får även en fördjupning i molekylära och genetiska mekanismer för samband mellan kost och hälsa samt metoder för hur man studerar dessa. Vidare fördjupas kunskaperna inom mätmetodik för kostintag, fysisk aktivitet, kondition och muskelstyrka samt kroppssammansättning, med fokus på förståelse för metoders validitet, tillämpbarhet och utvärdering av resultat.
 
Under andra terminen fördjupas kunskaperna om betydelsen av kost och fysisk aktivitet vid såväl prevention som behandling av de vanligaste globala folksjukdomarna. Studenten får en fördjupad förståelse för interventionsstudier med särskild betoning på användning av internet (e-Hälsa) eller mobiltelefonteknik (m-Hälsa). En fortsatt fördjupning ges även vad gäller nutritionsrelaterade sjukdomar, deras mekanismer och behandling på individnivå, där även förståelsen för den vetenskapliga evidensen för olika typer av koster betonas. Studenten stärks även i sin professionella utveckling vad gäller populärvetenskaplig kommunikation, användning av olika medier samt entreprenörskap.
 
Under programmets andra år kan studenten välja att göra ett examensarbete omfattande 30, 45 eller 60 hp. Studenten har här möjlighet att efter intresse och tidigare bakgrund fördjupa sig inom ett nutritionsvetenskapligt område vad gäller både ämnes- och metodkunskaper, det kan till exempel vara molekylärt, fysiologiskt, kliniskt, epidemiologiskt eller folkhälsoinriktat. Beroende på examensarbetets längd kan studenten inkludera upp till 30 hp valbara kurser.

I utbildningen utvecklar studenten kunskap om nutritionsområdets vetenskapliga grund med fokus på aktuella metoder och hur ny kunskap kan tolkas och förstås i relation till befintlig kunskap inom området. Studenten utvecklar färdigheter i att söka, granska, sammanställa samt skriftlig och muntligt presentera och kommunicera vetenskaplig information med olika grupper. Vetenskaplig metod integreras i samtliga kurser på programmet och studenterna utvecklar färdigheter i att självständigt tillämpa sina kunskaper. Som övergripande teman inom nutritionsområdet integreras globala, etiska, samhälleliga och hållbarhetsaspekter, samt perspektiv på lika villkor.

Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg eller annan relevant verksamhet.

Under examensarbetet får studenten självständigt utföra ett vetenskapligt projekt inom ett valfritt forsknings- eller arbetsområde, t ex på universitet, myndighet eller företag, i en verksamhet som relaterar till nutritionsområdet. Som valbara kurser erbjuds även praktik- och projektkurser som ger studenten möjlighet att ta del av nutritionsrelaterade verksamheter såväl inom som utanför universitetet.

Programmet är internationellt i sin helhet och samtliga kurser genomsyras av ett internationellt perspektiv. Globala aspekter av nutritionsområdet behandlas systematiskt under utbildningen. Under år två har studenten också möjlighet till internationellt utbyte.

Beroende på omfattningen av examensarbetet kan studenten inkludera upp till 30 hp valbara kurser i sin examen. Syftet med de valbara kurserna är att ge studenten möjlighet att skapa en egen profil i sin utbildning. Nutritionsvetenskap är ett ämne som sträcker sig över många discipliner, från molekylär forskning till epidemiologi och folkhälsoarbete på populationsnivå, vilket gör att relevanta kurser kan finnas inom många olika områden. Studenterna kan efter eget intresse fördjupa sig inom ett forsknings- eller metodområde med relevans för huvudområdet och/eller bredda sig inom områden som underlättar för studentens anställningsbarhet och fortsatta karriärvägar inom nutritionsrelaterade områden. Kurserna får inte överlappa med andra kurser inom programmet.

Som betyg används uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på moment inom kurs samt på valbara kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Programmets undervisningsspråk är engelska.

Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven går att hitta i kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav även beskrivna på programwebben. Det kan även finnas särskilda behörighetskrav inom en termin om en kurs kräver vissa förkunskaper. Även på valbara kurser kan kraven skilja sig jämfört med kraven på övriga kurser under programmet.

Studenter antagna HT25 eller senare

Studenter antagna HT24 eller tidigare