Psykosocialt stöd för sjukvårdspersonal - Moralisk stress

När belastning på vård och omsorg ökar kan personal känna en förhöjd belastning av det som kallas moralisk stress, vilket ibland även benämns etisk stress, men har samma innebörd.

Moralisk stress är i sig en helt naturlig reaktion på de känslor av frustration och maktlöshet som uppstår i de svåra situationer som personal inom dessa yrken ofta hamnar i. Moralisk stress kan uppstå när beslut och prioriteringar leder till att det som känns moraliskt rätt att göra inte är möjligt. Det kan tära på personers välmående att upprepat utsättas för sådana svåra situationer, särskilt då tid för återhämtning är svårare att få till. Det finns olika typer av situationer där det kan kännas som att det inte är möjligt att göra det som är rätt:

  • inget alternativ känns moraliskt rätt
  • situationens olika omständigheter omöjliggör det som känns rätt
  • andra har fattat beslut som omöjliggör det som känns rätt
  • agerande och beslut som man själv tagit når inte upp till ens moraliska värderingar

Tips för att hantera moralisk stress

  • Påminn varandra att de svåra känslor som uppstår vid moralisk stress är normala reaktioner på svåra situationer.
  • Kollegor utgör ett utmärkt stöd för hantering av svåra situationer och hantering av moralisk stress. Fatta i möjligaste mån svåra medicinska beslut tillsammans med en eller flera kollegor.
  • Tänk på att olika individer kan uppleva moralisk stress vid olika situationer och det kan skilja sig åt mellan olika professioner.
  • Det är inte alltid man förstår att de känslor man upplever beror på moralisk stress och kan därför komma i olika uttryck hos kollegor i form av ilska, frustrationer och ledsenhet etc och kan därmed påverka relationer inom en arbetsgrupp.
  • Hjälps åt att försöka upprätthålla ett arbetsklimat där medarbetare kan få tala om sina upplevelser.
  • Moralisk stress är övergående, men kan gripa sig fast under längre tid om stöd och verktyg inte finns.
  • Det kan vara hjälpsamt att ha sammankomster efter arbetspassen antingen på regelbunden basis eller vid behov. Detta kan göras i form av tex hemgångssamtal eller så kallad After Action Review.
  • Om den moraliska stressen griper sig kvar under en längre tid behöver man diskutera dessa känslor och upplevelser mer i detalj för att kunna förhindra vidare konsekvenser som kan påverka psykologiskt välbefinnande.

Institutionen för Global Folkhälsa och Centrum för Katastrofmedicin, med hjälp av forskare och medarbetare på KI, har tagit fram detta material.

Vid frågor om innehåll, kontakta: covid19utbildning@ki.se.