För dig som är student på Utbytesstudier Svar på vanliga frågor om utbytesstudier inom läkarprogrammet

Att åka på utbytesstudier innebär att du som student förlägger en period av din utbildning utomlands vid ett av läkarprogrammets partneruniversitet.

Dessa studier skall sedan tillgodoräknas i din examen vid Karolinska Institutet. Avtalet ska vara reciprokt, vilket innebär att universiteten ska ta emot och sända ut lika många studenter i båda riktningarna.

Utbytesavtalen inom Europa är i de flesta fall på läkarprogramnivå, vilket innebär att kurser vid partneruniversitets läkarutbildning kan sökas. I några fall har man dock kommit överens om att byta studenter på specifika kurser alternativt att endast göra kliniska kurser på sjukhus. Utanför Europa gör man framförallt fördjupningskurser inom ramen för SVK.

Om du söker dig utomlands på egen hand är detta inte utbytesstudier utan något du gör som s.k. free-mover.

Utbytesprogram

När du genomför dina utbytesstudier kommer du att åka genom ett utbytesprogram. Det är avtalet mellan KI och värduniversitetet som avgör vilket program du kommer att åka genom. Läs mer på utbytesprogram om Erasmus+, Nordplus, Linnaeus-Palme och (L)INK-utbyten.

Till vilka universitet kan jag söka?

Du kan välja mellan ett 50-tal partneruniversitet, de flesta inom Europa men vi har också avtal med universitet i Afrika, Asien, Oceanien samt Nord- och Sydamerika. Det pågår en ständig utvärdering och utveckling av samarbetena. 

Hur ser läkarutbildningen ut i andra länder?

Ingen läkarutbildning är den andra lik! I Europa är det vanligt att man läser flera kurser parallellt under upp till ett läsår - ibland under flera år. Utbildningen är ofta uppdelad så att man läser teori för sig och gör praktik för sig, ibland på olika terminer. Den mellan- och sydeuropeiska utbildningen är oftast mer teoretisk än den svenska. För närvarande genomför många universitet i Europa omfattande förändringar av sina utbildningsplaner, ofta mot mer integrerade, organbaserade kurser. Läkarprogrammets utbildningsplan med integrerade kurser följer med andra ord trenden.

Den amerikanska läkarutbildningen är en påbyggnadsutbildning efter grundläggande akademisk examen. Grundexamen tar man på Pre-Med utbildningen innan man söker till Medical School där utbildningen omfattar ytterligare fyra år. De första två åren på Medical School följer alla studenter i princip samma studieplan, men under år 3 och framförallt år 4 är endast ett fåtal kurser obligatoriska, resten väljer man fritt utifrån planerad specialisering. Kurserna - elektiven - är inte heller upplagda som här. Elektiven är mycket praktiskt inriktade och arbetet kan snarast jämställas med en underläkares.

Läs gärna tidigare studenters reseberättelser för att bilda dig en uppfattning om utbytesstudier vid olika universitet.

Kan jag åka när som helst under utbildningen?

Du ska ha tagit minst 60 högskolepoäng på läkarutbildningen för att få åka på Erasmus+ eller Nordplus. Det rekommenderas att man påbörjar sina utbytesstudier tidigast under T6. Läs mer om villkor och regler för utbytesstudier

Klinisk erfarenhet för studier utanför Europa

Vid universiteten utanför Europa förväntas du som student ta stort eget ansvar och fungera väl i kliniskt arbete. Du måste därför ha kommit en lång bit in i din utbildning och hunnit skaffa dig klinisk erfarenhet. Vissa av universiteten kräver dessutom att man är sistaårsstudent (dvs under SVK-perioden på T11) då du förväntas ha grundkunskaper när du kommer dit. Du kan alltså inte läsa läkarprogrammets grundkurser vid universiteten utanför Europa. Undantag gäller University of Newcastle, Australien, där du läser motsvarande T10 under VT. Det finns också några andra universitet som kan ta emot på T10.

Vad läser jag som utbytesstudent?

Ordinarie grundkurser

De allra flesta Nordplus- och Erasmusstudenter läser kurser som de sedan får tillgodoräkna sig som ersättning för en ordinarie grundkurs vid KI. Som utbytesstudent integreras du då i utbildningen när du följer kurser ur det normala kursutbudet vid värduniversitetet. I regel sker undervisning på värdlandets språk. Huvudtanken med Nordplus- och Erasmusutbytet är att du ska läsa och tentera en eller flera kurser vid värduniversitetet och sedan få dem tillgodoräknade vid KI.

Du kan dock sällan räkna med att det går att byta en kurs rakt över utan ett visst pusslande och eventuella kompletteringar. Om det inte går att hitta kursmoduler vid värduniversitetet som överensstämmer med den tematiska programkursen, så brukar det gå att ordna kliniska placeringar. Det innebär att du gör enbart de kliniska momenten i kursen/kurserna på universitetssjukhus utomlands samtidigt som du läser in teorin på egen hand och tenterar vid KI.

Studentvalda kurser (SVK)

Du kan också söka utbytesstudier för att göra en kurs eller ett projekt inom ramen för valfria SVK. Samma regler som övrig SVK gäller, läs mer under rubriken Tillgodoräknande av utbytesstudier. Observera att reglerna för bland annat Erasmus- och Linnaeusutbyte stadgar att man måste vara borta minst tre månader. SVK kan inte kompletteras på KI utan examineras i sin helhet vid värduniversitetet.

Blir examen försenad?

Genomför du utbytesstudier under termin 11 kan din examen komma att försenas, dock inte med mer än några veckor. I t.ex. USA pågår de amerikanska kurserna under 3-4 veckor med med fasta startdatum och inte alltid i direkt anslutning till SVK-perioden vid KI. Det innebär att även om du tillgodoräknar dig utbytesstudierna som SVK på T11 kan det hända att du missar själva examenshögtiden, men du får ut din examen dock något senare. Ett alternativ kan vara att läsa kurserna "Sexualmedicin" eller "En jämförelse av hälso- och sjukvårdsystem" på termin 11 (3 hp). Läs mer om SVK och tillgodoräknande av utbytesstudier

Längre perioder ger bättre studieplan

Som regel kan man säga att för Nordplus- och Erasmusprogrammen gäller att ju längre du kan vara borta desto större är chansen att få ihop de kurser du behöver. Du bör dock redan när du ansöker om utbytesstudier fundera på om du är beredd att bli försenad i dina studier.

Hur länge kan jag vara borta?

Det tar tid att vänja sig vid och förstå ett annat lands kultur och normsystem. Tänk på det när du planerar dina utlandsstudier och välj inte för korta perioder. Dessutom ställs en del krav på längden på utbytesstudierna beroende på vilket utbytesprogram du åker på. OBS att längden på utbytet inte är förhandlingsbart!

  • Nordplusstudenter (Norden): 2-12 månader (minst 8 veckor)
  • Erasmusstudenter (Europa): 3-12 månader (minst 90 dagar)
  • Bilaterala avtal - LINK (utanför Europa): 2-3 månader (minst 8 veckor)
  • Linnaeusstudenter (Ecuador, Etiopien, Malawi, Indien): 2.5 mån (minst 10 veckor)

Kan jag resa ut flera gånger?

Regeln är att du kan ansöka om studentutbyte en gång inom Norden, en gång inom Europa och en gång utanför Europa med prioritet. Om du söker en andra gång inom resp. utanför Europa har du inte prioritet framför en student som inte har varit på utbyte. Du kan bara bli uttagen som utbytesstudent inom LINK- eller Linnaeusprogrammen en gång. Som Erasmus- eller Nordplusstudent kan du bara få stipendium en gång, men har i mån av plats möjlighet att delta ytterligare gånger. Endast ett utbyte per läsår är möjligt att söka i ordinarie ansökningsomgång. Läs mer om det under Regler.

Vad förväntas av mig som utbytesstudent?

Att studera utomlands är utvecklande såväl akademiskt som socialt. Förutom möjligheten till intressanta studier får du tillfälle att lära känna nya kulturer, nya vänner och det är också en värdefull merit när du söker jobb. Det innebär också ett stort ansvar. Funderar du på att söka utbytesstudier är det viktigt att du tänker igenom hur du tacklar oförutsedda händelser.

En utbytesstudent behöver vara utrustad med en stor portion flexibilitet och initiativförmåga. Att studera utomlands under en period kräver en hel del förberedelser. Det är många saker att tänka på både före, under och efter studieperioden. Vid planeringen kommer du att få råd och hjälp av internationell handläggare och studievägledare, men kom ihåg att ansvaret för förberedelsearbetet, ansökan till värduniversitetet och för att dina utlandsstudier ska bli lyckade ligger hos dig.

Räkna med att du kommer att få lägga ned en hel del eget jobb. Du måste därför vara säker på att du vill resa innan detta i många fall tidskrävande arbete startar. Efter att du accepterat platsen krävs starka skäl för att dra tillbaka ansökan. I egenskap av representant för KI och för LINK:s fortsatta utbytesverksamhet är det viktigt att du är en god ambassadör under din utlandsvistelse.

Finns min kursplats kvar?

Anmälan om uppehåll för utbytesstudier ska lämnas in till programstudievägledare innan du åker iväg på utbytesstudier på ordinarie kurs (Klinisk medicin...). Du behöver inte ansöka om återupptag efter utbytesstudier när du kommer hem utan har kvar din kursplats.

Finns bostad ordnad utomlands?

Som utbytesstudent kan det mottagande universitetet ibland hjälpa till med att ordna bostad åt dig, men på många håll måste man ordna med bostad på egen hand. På vissa orter är studentrumstillgången begränsad och därför är det viktigt att du söker bostad så snart du fått ditt antagningsbesked från värduniversitetet. Standarden är ofta lägre än vad man som svensk är van vid. Inackorderingsrum, delat rum samt gemensamt badrum för en hel korridor är vanligt. Ibland är hyrorna också högre än i Sverige.

Hur blir ekonomin under utbytesstudierna?

Du bör i god tid fundera över hur mycket dina studier kan komma att kosta för att se om det är möjligt för dig att finansiera dessa. Generellt kan man säga att studiemedlen från CSN ofta räcker, men du ska vara medveten om att det vanligtvis blir lite dyrare att vistas utomlands eftersom de flesta vill passa på att resa runt.

Som utbytesstudent på ett partneruniversitet betalar du inga terminsavgifter vid värduniversitetet. Andra avgifter kan dock förekomma som exempelvis anmälnings- och registreringsavgift, kåravgift, försäkringsavgift samt kostnader för kurslitteratur och annat material. Reser du till storstäderna i Europa och USA får du räkna med att din utlandsstudieperiod blir dyrare än om du väljer en mindre ort. I USA kan du också bli tvungen att skaffa/hyra bil på en del av orterna. Till detta kan ibland komma extra kostnader för vaccinationer, som framförallt vissa av de amerikanska, australiensiska och franska universiteten kräver.

Du har rätt till studiemedel under din utlandsstudieperiod under förutsättning att du får utbildningen tillgodoräknad vid KI. CSN har fastställda belopp för olika länder, för mer information se CSN:s hemsida. Du kan även söka merkostnadslån för resekostnader till och från din studieort.

Stipendium/resebidrag från KI

Stipendium och resebidrag söks i samband med att du är antagen till utbytesuniversitetet och de är olika utformade för de olika utbytesprogrammen. Såväl Nordplusstipendiet som Erasmusstipendiet fastställs årligen, men brukar ligga mellan €400 och €460 per månad. En Linnaeusstipendiat får 20 000 kr för 10 veckors utbytesstudier. Du som blir erbjuden en utbytesplats på ett av de universitet som LINK har bilateralt avtal med får ett resebidrag från KI på 6 000 kr för en åttaveckorsperiod.

Externa stipendier

Du kan också söka externa stipendier för dina utbytesstudier. Stipendier hittar du online i olika databaser och stipendieböcker på biblioteket. 

Språkkunskaper och språkkurser

LINK kräver inte att du gör något språktest om du vill åka som utbytesstudent, utan det är upp till dig att se till att du har tillräckliga språkkunskaper innan du påbörjar dina utbytesstudier. De allra flesta studenter har inte mer än gymnasiekunskaper när de åker på utbyte och det räcker oftast långt. Med god framförhållning kan du därför hinna läsa språk innan du reser iväg. 

Studenter som åker på ett Erasmusutbyte har möjlighet att delta i förberedande (online) språkkurser. Mer information om dessa frås från internationell handläggare.

Vill du söka studiemedel för språkstudier utomlands ska du kontrollera med CSN att skolan är godkänd. Språkstudier som inledning på en utbytesperiod godkänns av CSN om de ligger i anslutning till utlandsstudierna. För övriga språkstudier utomlands krävs att studieperioden ska vara minst 13 veckor för att få utlandsstudiemedel.

Lite tips från internationell handläggare

Tänk på att det tar lång tid att skaffa information och ordna allt inför en utbytesstudieperiod. Börja därför samla information och förbereda dig i god tid - det är ditt eget ansvar att förbereda dig så bra som möjligt innan du reser ut. Du måste bestämma var och vad du vill läsa, ett angenämt problem som kan vara ganska tidskrävande och kräver god framförhållning.

Glöm inte heller den unika möjligheten att lära dig mer om det land och det universitet du planerar att resa till genom de utbytesstudenter som finns vid KI. Genom dem kan du få förstahandsinformation och nyttiga tips inför din egen resa. Kanske kan du också öva dig i värdlandets språk? Anmäl dig gärna till MF och Global Friends för att bli fadder.