Vävnadsbiologi, 5 hp

Lägst betyget E på kurserna Introduktion till biomedicin (1BI001) och Allmän och organisk kemi (1BI000) samt lägst betyget G på moment 1 och 2, Basal metabolism och laborationer (3+2 hp) på kursen i Medicinsk biokemi (1BI002), samt på moment 1, Cellbiologi (6 hp) på kursen Cellbiologi och genetik (1BI003).

Efter genomgången kurs ska studenten: - kunna redogöra för principiellt olika celltyper och deras specialiserade funktioner - förstå hur olika vävnader är uppbyggda och hur cellerna i dessa vävnader samarbetar för att ge optimal funktion från molekylär- till vävnadsnivå - känna igen och utförligt kunna beskriva och namnge vävnader och dess celler i histologiska preparat - kunna redogöra för principer inom allmän patologi - känna till teorin bakom och utförandet av olika preparationer inför vävnadsanalys - känna till principerna bakom de vanligaste vävnadsanalysmetoderna - självständigt kunna planera, utföra, utvärdera och sammanställa en vävnadsanalys-laboration

Inledningsvis presenteras generella aspekter på vävnaders uppbyggnad liksom centrala morfologiska begrepp inom histologi. Tyngdpunkten på kursen ligger på förståelse av histologiskt utseende av olika organsystem och kopplingen till deras funktioner. Dessutom behandlas allmänna principer inom patologin, såsom cellskada, celldöd, sårläkning och tumörlära. Som ett centralt inslag under hela kursen belyses ett flertal metoder för vävnadsanalys, såsom histologisk preparationsteknik, histokemi och immunofluorescens. Olika mikroskopitekniker demonstreras: fluorescens-, konfokal- och elektronmikroskopi.

Föreläsningar om vävnadscelltyper och grundläggande sjukdomsmekanismer. Föreläsningarna är översiktliga och inriktade på att underlätta självstudier av kurslitteraturen. Handledda mikroskopieringsövningar av histologiska preparat. Undervisning i metoder för vävnadsanalys utgörs av föreläsningar, demonstrationer och en laboration.

Skriftlig examination. Obligatoriskt deltagande: Laborationen och demonstration av histologiska preparat. Laborationsprojektredovisning. Kursledaren bedömer om och i så fall hur frånvaro kan kompenseras. Innan student deltagit i obligatoriska delar eller kompenserat frånvaro i enlighet med kursledarens anvisningar registreras inte studentens kursresultat i LADOK. Begränsning av antal prov- eller praktiktillfällen: De studenter som ej är godkända efter ordinarie tentamens-/examinations-tillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem provtillfällen. Om den studerande ej är godkänd efter fyra provtillfällen rekommenderas denna att gå om kursen vid nästa ordinarie kurstillfälle, och får därefter delta vid ytterligare två provtillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/examinationer ges inte något ytterligare tentamenstillfälle eller någon ny kursplats. Som provtillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som provtillfälle. Provtillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit i räknas inte som provtillfälle.

Efter varje kurstillfälle kommer det att erbjudas minst sex tillfällen för examination inom en 2-årsperiod efter kursens slut.

Kursutvärdering genomförs enligt de riktlinjer som är fastställda av Styrelsen för utbildning.