Vävnadsbiologi, 5 hp

Studenten skall ha godkänt på samtliga kurser på termin 1 samt minst 11 högskolepoäng från termin 2.

Efter genomgången kurs ska studenten -kunna redogöra för principiellt olika celltyper och deras specialiserade funktioner -förstå hur olika vävnader är uppbyggda och hur cellerna i dessa vävnader samarbetar för att ge optimal funktion från molekylär- till vävnadsnivå -känna igen och utförligt kunna beskriva och namnge vävnader och dess celler i histologiska preparat -kunna redogöra för principer inom allmän patologi -känna till teorin bakom och utförandet av olika preparationer inför vävnadsanalys -känna till principerna bakom de vanligaste vävnadsanalysmetoderna -självständigt kunna planera, utföra, utvärdera och sammanställa en vävnadsanalys-laboration

Inledningsvis presenteras generella aspekter på vävnaders uppbyggnad liksom centrala morfologiska begrepp inom histologi. Därefter gås de olika organsystemens normala uppbyggnad igenom: muskuloskeletala systemet, cirkulationsorganen, matsmältningssystemet, respirationsorganen, reproduktionsorganen, urinorganen, endokrina systemet och lever/pankreas. Dessutom behandlas allmänna principer inom patologin, såsom cellskada, celldöd, sårläkning, inflammation och tumörlära. Som ett centralt inslag under hela kursen belyses ett flertal metoder för vävnadsanalys, såsom histologisk preparationsteknik, histokemi och immunofluorescens. Olika mikroskopitekniker demonstreras: fluorescens-, konfokal-, laserdissektion- och elektronmikroskopi.

Föreläsningar om vävnadscelltyper och vävnaders uppbyggnad och grundläggande sjukdomsmekanismer. Föreläsningarna är översiktliga och inriktade på att underlätta självstudier av kurslitteraturen. Handledda mikroskopieringsövningar av histologiska preparat. Undervisning i metoder för vävnadsanalys utgörs av föreläsningar, demonstrationer och en laboration.

Examinationen består av 3 skriftliga delar: Laborationsprojektredovisning (U/G); Examination av kunskaper i histologiska preparat (1 – 5 poäng, där 3 poäng krävs för godkänt) och; Sluttentamen (1 – 5 poäng, där 3 poäng krävs för godkänt). Alla 3 delar måste vara godkända för att få godkänt på kursen. Slutbetyg (sjugradig skala A-F) baseras på resultaten från examination i studentens kunskaper i histologiska preparat och sluttentamen. Obligatoriskt deltagande: Laborationen och demonstration av histologiska preparat. Kursansvarig beslutar om det är möjligt och i så fall hur studenten kan kompensera eventuell frånvaro från obligatoriska moment. Innan student deltagit i de obligatoriska momenten eller kompenserat frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar registreras inte godkänd kurs i LADOK. Begränsning av antal prov- eller praktiktillfällen: De studenter som ej är godkända efter ordinarie tentamens-/examinations-tillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem provtillfällen. Om den studerande ej är godkänd efter fyra provtillfällen rekommenderas denna att gå om kursen vid nästa ordinarie kurstillfälle, och får därefter delta vid ytterligare två provtillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/examinationer ges inte något ytterligare tentamenstillfälle eller någon ny kursplats. Som provtillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som provtillfälle. Provtillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit i räknas inte som provtillfälle.

Efter varje kurstillfälle kommer det att erbjudas minst sex tillfällen för examination inom en 2-årsperiod efter kursens slut.