Folkhälsovetenskap 1, 30 hp

Ma C och Eng B med lägst betyget Godkänd/3

Moment 1: Folkhälsovetenskapens utveckling, 7.5 högskolepoäng (The Development of Public Health Sciences, 7.5 ECTS) Studenten skall efter avslutad kurs: • Kunna redogöra för folkhälsan ur ett befolkningsperspektiv och den historiska utvecklingen. • Kunna redogöra för skillnader i hälsa mellan olika grupper och dess bestämningsfaktorer. • Kunna redogöra för globala skillnader i hälsa. • Känna till viktiga politiska måldokument för den svenska folkhälsopolitiken • Känna till metoder för att mäta sjukdomars förekomst och spridning i en befolkning. • Känna till grundläggande begrepp och strategier för hälsofrämjande arbete. Moment 2: Medicinsk vetenskapsteori och etik, 6.0 högskolepoäng(Philosophy of medical science and ethics, 6.0 ECTS) Målet med kursen är att den studerande ska få en inblick hur sjukvårdspersonal tänker och handlar i kliniska situationer såväl som i forskningssammanhang samt var gränserna går för hur man kan och bör handla/inte handla. Syftet är också att den studerande ska få inblick i och förutsättningar för att reflektera över folkhälsoområdets speciella vetenskapsteori och etik i relation till sjukvård och medicinsk och epidemiologisk forskning. Kunskaper Efter avslutad kurs skall studenten kunna: • Redogöra för grundläggande teorier, principer och begrepp inom den medicinska vetenskapsteorin och etiken Färdigheter Efter avslutad kurs skall studenten kunna: • Identifiera vetenskapsteoretiska, etiska samt forskningsetiska problem och argumentationsformer • Genomföra en vetenskapsteoretisk och etisk analys av ett vetenskapligt och etiskt och forskningsetiskt problem • På ett konsistent sätt argumentera för och emot ett handlingssätt Förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna: • Reflektera över egna och andras värderingar • Uppvisa ett etiskt och vetenskapligt förhållningssätt Moment 3: Kvalitativa metoder, 7.5 högskolepoäng (Qualitative methods, 7.5 ECTS) Studenten ska efter kursen kunna: - redogöra översiktligt för centrala begrepp, som tillämpas inom kvalitativ metod - beskriva forskningsprocessens innehåll - redogöra för och reflektera kring relevanta metoder för datainsamling och analys beträffande kvalitativa studier - redogöra för och reflektera kring kvalitetsaspekter (trovärdighet, fasthet, överförbarhet och opartiskhet) i kvalitativa studier - utveckla en intervjuguide samt genomföra en individuell intervju respektive en fokusgruppsintervju - planera och genomföra, samt skriftligt och muntligt rapportera resultatet från en mindre fältstudie baserad på intervjuer - kunna förklara centrala begrepp och beskriva metod och resultat samt diskutera innehållet i vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativa metoder med relevans för folkhälsoområdet - kunna reflektera kring forskningsetiska aspekter i kvalitativa studier Moment 4: Kvantitativa Metoder – Teori och Tillämpning, 9.0 högskolepoäng (Quantitative Methods – Theory and Application, 9.0 ECTS) Studenten skall efter kursen kunna: - reflektera mer översiktligt kring generaliserbarhet och validitet av folkhälsostatistik - tillämpa lämpliga statistiska beräkningar i samband med deskriptiv och analytisk epidemiologi - designa en lämplig epidemiologisk studie för att analysera ett folkhälsoproblem - med användning av statistiskprogrammet SPSS, beskriva och analysera ett folkhälsoproblem - tillämpa lämpliga metoder för att dra statistisk inferens - kommunicera och kritiskt diskutera resultat från kvantitativa folkhälsodata i en kortfattad rapport samt presentera resultatet inför publik.

Moment 1: Folkhälsovetenskapens utveckling, 7.5 högskolepoäng (The Development of Public Health Sciences, 7.5 ECTS) Kursen ska ge en historisk överblick över folkhälsans utveckling i Sverige och världen samt ge en förståelse för hur ämnet folkhälsovetenskap har utvecklas fram till idag. Kursen ska också ge en introduktion till de olika ämnesområden som finns inom folkhälsovetenskap. Moment 2: Medicinsk vetenskapsteori och etik, 6 högskolepoäng (Philosophy of medical science and ethics) Kursen innehåller en beskrivning av teorier om hur vetenskapen utvecklar sig, vad som förstås vid ett vetenskapligt paradigm, vad som förstås vid ett vetenskapligt faktum, vilka typer av vetenskaplig argumentation som förekommer i vetenskapliga texter, varför informerat samtycke är centralt vid klinisk forskning med människor, vilka etiska teorier, begrepp och principer som ligger till grund för medicinsk forskning med människor och djur samt för kliniska beslut, vad som förstås vid forskningsfusk och varför man inte får fuska. Kursen är indelat i tre moment: första momentet består av en intensiv kurs på sex dagar där föreläsningar varvas med gruppdiskussioner av fall och avslutas med en gemensam diskussion – ett sådant delmoment tar cirka två timmar och under en sexdagars period räknar vi med att hinna med tolv sådana delmoment. Moment två består av en tvåveckors period där de studerande får arbeta två och två om ett fördjupningsarbete utifrån egna eller föreslagna teman. Sista momentet består av en redovisning av det egna arbetet, kritisk granskning av andras samt en tentamen. Moment 3: Kvalitativa metoder, 7.5 högskolepoäng (Qualitative methods, 7.5 ECTS) Forskningsprocessen. Studiedesign, urvalsprinciper, datainsamling och intervjumetoder i kvalitativ metod. Praktisk tillämpning individuellt och i grupp med skriftlig och muntlig presentation. Moment 4: Kvantitativa Metoder – Teori och Tillämpning, 9 högskolepoäng (Quantitative Methods – Theory and Application, 9 ECTS) Denna kurs ger grundkunskaper, såväl teori som praktik, i kvantitativa metoder med särskild inriktning på folkhälsovetenskap. Enkätmetodik: folkhälsoindikatorer, enkätplanering, urvalsmetodik, design, felkällor och etiska överväganden. Grunderna i deskriptiv och analytisk epidemiologi: mått på sjukdomsförekomst, standardisering, studiedesign, felkällor i epidemiologiska studier och etiska överväganden i epidemiologiska studier. Grunderna i deskriptiv och analytisk statistik; typer av data, fördelningar, deskriptiv statistik, konfidensintervall, hypotesprövning/inferens. Introduktion till dataprogrammet SPSS; inmatning, bearbetning, beskrivning och analys av data.

Moment 1: Folkhälsovetenskapens utveckling, 7.5 högskolepoäng (The Development of Public Health Sciences, 7.5 ECTS) Kursen ges i form av ett antal föreläsningar samt gruppövningar i form av fyra PBL moment. Uppsatsen examineras genom ett seminarium där studenterna opponerar på varandras uppsatser samt får feedback från en handledare. Moment 2: Medicinsk vetenskapsteori och etik, 6.0 högskolepoäng (Philosophy of medical science and ethics, 6.0 ECTS) I kursen används både introducerande föreläsningar, gruppdiskussioner kring illustrerande fall, plenumdiskussioner där lärare sammanfattar, litteraturstudier, eget arbetet med handledning och presentation av egna arbetet. Moment 3: Kvalitativa metoder, 7.5 högskolepoäng (Qualitative methods, 7.5 ECTS) Momentet är av problembaserad karaktär och består av föreläsningar, praktiska övningar av intervjumetodik, ett för hela kursen genomgående grupparbete i form av en fältstudie, grupparbeten och seminarier kring artiklar, handledning kring fältstudien, samt individuell kunskapsinhämtning via kurslitteratur. Moment 4: Kvantitativa Metoder – Teori och Tillämpning, 9.0 högskolepoäng (Quantitative Methods – Theory and Application, 9.0 ECTS) Undervisning sker via lektioner, grupparbeten och dataövningar med statistikprogrammet SPSS.

Moment 1: Folkhälsovetenskapens utveckling, 7.5 högskolepoäng (The Development of Public Health Sciences, 7.5 ECTS) För godkänd kurs krävs aktivt deltagande i PBL övningar, godkänd tentamen samt en godkänd uppsats. För väl godkänt på hel kurs krävs både väl godkänd tentamen och väl godkänd uppsats. Om studenten inte kan delta i de obligatoriska momenten krävs en individuell extrauppgift. Moment 2: Medicinsk vetenskapsteori och etik, 6.0 högskolepoäng (Philosophy of medical science and ethics, 6.0 ECTS) Denna kurs examineras både genom skriftlig individuell tentamen och skriftlig och muntlig redovisning av arbete som genomföras parvis; kritisk granskning av annan grupps arbete ingår också som del av examinationen. För godkänd ska man vid skriftliga tentamen uppnå 70% rätt och för väl godkänd 85% rätt svar. En mycket väl genomfört rapport och granskning av andras arbetet kan lyfta upp en tentamen som ligger på gränsen till godkänd. Obligatorisk närvaro vid grupp- och plenardiskussioner. Moment 3: Kvalitativa metoder, 7.5 högskolepoäng (Qualitative methods, 7.5 ECTS) Momentet examineras utifrån en muntlig och skriftlig redovisning av en mindre fältstudie baserad på relevant problemområde för folkhälsovetenskap, studiedesign, intervju samt analys metod och reflekterar över kvalitetsaspekter på en kvalitativ studie. Examinationen sker i form av ett avslutande seminarium där arbetet granskas och kommenteras av en annan grupp samt av övriga seminariedeltagare. Därtill är också följande moment obligatoriska; introduktion till innehållsanalys, deltagande i momentet för planering och genomförande av fokusgruppsintervju samt seminarium med artiklar baserade på kvalitativ metod. För godkänt moment krävs närvaro. Eventuell frånvaro kompenseras med individuell motsvarande inlämningsuppgift som examineras i seminarieform eller enskilt. I kursen används betygsgraderna U/G/VG. Moment 4: Kvantitativa Metoder – Teori och Tillämpning, 9.0 högskolepoäng (Quantitative Methods – Theory and Application, 9.0 ECTS) Examinationen av kursen sker med en skriftlig individuell hemtentamen och en gruppuppgift. Grupparbetet består av att med hjälp av statistikprogrammet SPSS, tillämpa lämpliga metoder för att beskriva och analysera ett folkhälsoproblem samt tolka, kritiskt diskutera och kommunicera resultatet, dels i en kortfattad rapport dels via muntlig presentation och försvar inför publik. Examinationen består av att utföra lämpliga statistiska beräkningar i samband med deskriptiv och analytisk epidemiologi samt designa lämplig epidemiologisk studie för att analysera ett folkhälsoproblem. För grupp uppgiften används betygskalan Underkänd och Godkänd. För hemtentamen används betygskalan Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd. För hela kursen används betygskalan Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd. För Godkänd i hela kursen krävs Godkänd i bägge examinations moment. För Väl Godkänd i hela kursen krävs förutom Godkänd i gruppuppgiften en Väl Godkänd hemtentamen. Ett Underkänt moment ger Underkänd i hela kursen. En Underkänd grupp uppgift kan kompletteras vid maximalt två tillfällen under samma termin. En Underkänd tentamen kan tenteras om vid maximalt två tillfällen under samma termin.

Föreskrifter vid övergångar (Övergångsbestämmelser) Denna utbildningsplan har prövats och reviderats mot de nya bestämmelserna i högskoleförordningen med avseende på nivå, högskolepoäng, huvudområde och examensbeskrivning. Kurser inom programmet som startar efter 1 juli 2007 är fastställda enligt de nya bestämmelserna. Utbildningen uppfyller de nya kraven i högskoleförordningens bilaga 2 (examensordningen) för angiven yrkes- och generell examen. Revideringen avser studenter som läser enligt denna utbildningsplan och som höstterminen 2007 börjar termin två eller högre.

Kursutvärdering KI:s riktlinjer och verktyg för utvärdering används.