Folkhälsovetenskap 2, 30 hp

Ma C Eng B

Moment 1: Bestämningfaktorer för hälsa och sjuklighet (Determinants of health and disease/illness) 7,5 hp Efter genomgånget moment ska studenten kunna: • Redogöra för huvudsakliga sociala bestämningsfaktorer och hur de påverkar hälsan i Sverige och globalt samt utvecklingen över tid. • Reflektera kring betydelsen av social position för hälsans fördelning utifrån modeller och teori. • Reflektera kring betydelsen av genus och etnicitet i relation till sociala bestämningsfaktorer för hälsa utifrån modeller och teori. • Diskutera betydelsen av samhällets struktur och organisation för ohälsans nivå och fördelning utifrån modeller och teori. Moment 2: Sjukdomslära (Basic knowledge of disease and illness) 7,5hp Studenten ska kunna identifiera och resonera kring: • Begreppen sjukdom, folksjukdom, sjukdomsklassifikation och sjukdomsbörda. • Orsaker, sjukdomsförlopp och behandling för några av de största folksjukdomarna. Kunna redogöra för: • Viktiga fysiologiska funktioner i kroppen, grundläggande anatomi och genetik. • Kroppens metabolism och samband mellan kost, fysisk aktivitet och hälsa. Kunna analysera, jämföra och förklara: • De största folksjukdomarna, både nationellt och globalt, och möjligheter till primär-, sekundär- och tertiärprevention. Därtill ska studenten kunna: • Söka efter och värdera ny, relevant kunskap när det gäller sjukdomsorsak och behandlingsriktlinjer. Moment 3: Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete (Disease prevention and health promotion) 7,5hp Efter genomgånget moment ska studenten kunna: Identifiera och resonera kring: • Viktiga och förekommande aktörer, roller och arenor i arbetet med interventioner. • Etisk problematik och värderingars betydelse vid genomförande av sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande interventioner. Beskriva och redogöra för: • Olika teorier och modeller för beteendeförändring kring spridning och mobilisering av lokalsamhället. • Vad som menas med evidens/kunskapsbaserat folkhälsoarbete vid planering av sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande interventioner. Analysera, jämföra och förklara: • Skillnaden mellan sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete. • Hur planeringsmodeller för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete kan användas samt också känna till fördelar och nackdelar med modellerna. Därtill ska studenten kunna: • Utföra sökningar i olika kunskapsdatabaser samt värdera och tillämpa funnen information vid planering av sjukdomsförebyggande eller hälsofrämjande interventioner. • Tillämpa olika teorier och modeller för beteendeförändring, spridning av information och mobilisering vid planering av sjukdomsförebyggande eller hälsofrämjande interventioner. • Tillämpa och analysera individuell registrering av kost och fysisk aktivitet. • Reflektera över förutsättningar som krävs för att hälso- och sjukvården i praktiken ska kunna följa nationella riktlinjer eller strategier för sjukdomsförebyggande arbete. Moment 4: Sjukvård, politik och organisationsutveckling, (Health policy, legislation and management)7,5hp Efter genomgånget moment ska studenten: Tema 1: Hälsopolitik och hälsosystem • Känna till centrala begrepp med koppling till folkhälsopolitik i ett internationellt sammanhang. • Redogöra för uppdrag, roller, styrmedel och struktur för ledande över- och mellanstatliga organisationer. • Redogöra för innehållet i viktiga hälsopolitiska dokument nationellt och internationellt. • Förklara hur hälsoutvecklingen – i ett enskilt land, eller för grupper av länder, eller regioner - kommer att påverkas av en fortsatt globalisering vad gäller a) en accelererande privatisering av såväl vård som av sjukförsäkringar; b) hantering av natur- och miljöresurser i syfte att uppnå en hållbar utveckling för kommande generationer; c) en globaliserad arbetsmarknad och påverkan av den standard på arbetsmiljö som uppnåtts i Sverige och jämförbara länder, med hänsyn till bl.a. barn-, ungdoms- och genusaspekter; d) ökad frihandel; e) betydelsen av IT som gränslöst och gränsöverskridande informations- och kommunikationsinstrument för ’patient empowerment’ och förväntningar på hälso- och sjukvården. • Kunna, med stöd av information i vetenskapliga databaser, samla, analysera, sammanfatta resultat och presentera detta både skriftligt och muntligt. Tema 2: Folkhälsomål. styrning och uppföljning • Kunna redogöra för betydelsen av internationell och nationell lagstiftning och reglering som komplement till andra förebyggande och hälsofrämjande ansatser. • Känna till lagstiftning och reglering av tobak. • Kunna redogöra för strategier och folkhälsomål grundade på hälsans bestämningsfaktorer. • Kunna redogöra för styrmekanismer och uppföljningsmetoder i folkhälsoarbetet. • Kunna redogöra för beslutsprocesser och styrinstrument inom WHO och EU. Tema 3: Politiska beslutsprocesser Ha grundläggande kunskaper om: • Policyprocessen och politiskt beslutsfattande om hälsopolitiska jämlikhetsstrategier. • Policy och strategier för jämlikhet i hälsa nationellt och internationellt. • Folkhälsopolitisk implementering och uppföljning baserad på bestämningsfaktorer och indikatorer. Tema 4: Hälsokommunikation och massmedia • Förstå kommunikationens roll i samband med information om hälsa och sjukdom. • Känna till hur olika faktorer, särskilt massmedierna, påverkar kunskaper, attityder och beteenden kring hälsa och sjukdom utifrån teorier om hälsobeteende och mediernas funktionssätt, roller och effekter. • Kunna diskutera riskkommunikation utifrån olika partsintressen. • Kunna reflektera över förutsättningar för förbättrad hälso- och riskkommunikation, med och utan tillgång till massmedierna. Tema 5: Organisation och ledarskap • Förstå organisationens och ledarskapets roll och betydelse inom sjukvård och folkhälsoarbete. • Känna till olika teorier och modeller för att organisera offentlig verksamhet. • Känna till hur olika faktorer knutna till ledarskapet påverkar planering och genomförande av förebyggande och hälsofrämjande åtgärder.

Moment 1: Bestämningfaktorer för hälsa och sjuklighet (Determinants of health and disease/illness)7,5 hp Momentet pågår under fem veckor och syftar till att ge en inblick i de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa och sjuklighet och hur de påverkar hälsan i olika grupper. Social position, gender och etnicitet problematiseras i förhållande till detta. Betydelsen av samhällets struktur och organisation för ohälsans nivå och fördelning diskuteras. Moment 2: Sjukdomslära (Basic knowledge of disease and illness) 7,5hp Momentet syftar till att ge studenten kunskap om kroppens uppbyggnad och funktioner, en förståelse för vad man menar med sjukdom, olika sätt att klassificera sjukdomar och en inblick i hur man beräknar sjukdomsbörda. Utöver detta ska studenten också lära sig om några stora folksjukdomar, både nationellt och globalt, i form av orsaker, sjukdomsförlopp och behandling samt folkhälsovetenskapliga aspekter såsom förekomst i olika grupper och preventionsmöjligheter. Moment 3: Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete (Disease prevention and health promotion) 7,5hp Syftet med momentet är att ge studenten en översikt inom och teoretisk grund till sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete inom olika arenor. Momentet pågår under fem veckor och inleds med en genomgång av hälsofrämjande respektive sjukdomsförebyggande begrepp och arbete samt nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete. Detta följs av en genomgång för hur olika teorier och modeller för beteendeförändring, spridning och mobilisering (individ, grupp, lokalsamhälle) kan användas för att utforma, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande interventioner (samhällsanalys, planeringsmodeller, tvärsektoriellt arbete). Därtill behandlar momentet begreppet evidensbaserat arbete med övning i databassökning och tillämpning. Utöver detta ska studenten tillämpa praktiska övningar i registrering av fysisk aktivitet och kost. Moment 4: Sjukvård, politik och organisationsutveckling, (Health Policy, legislation and management) 7,5hp Tema 1: Hälsopolitik och hälsosystem Tema hälsopolitik och hälsosystem ger basala kunskaper om nationell och internationell hälsopolitik, styrmedel, olika dokument och betydelsen av en ökad globalisering för folkhälsan. En genomgång görs av begreppet hälsosystem och dess indelning efter sjukhus, vårdcentraler, apotek och hushåll och funktioner som stewardship (ledning, styrning, reglering), finansieringsformer, produktion av resurser (personal, läkemedel och teknik) och service. Tema 2: Folkhälsomål. styrning och uppföljning De politiska grunderna för folkhälsoarbetet med exempel på styrmedel och instrument i form av internationell och nationell lagstiftning och tillhörande beslutsprocesser. En genomgång av strategier, dokument, mål och metoder för nationell uppföljning/utvärdering. Tema 3: Politiska beslutsprocesser Tema Politiska beslutsprocesser förmedlar översiktliga kunskaper om politiskt beslutsfattande på nationell nivå i Sverige med fokus på folkhälsopolitiska frågor. Då jämlikhet i hälsa varit ett av de övergripande folkhälsopolitiska målen på både den nationella och internationella nivån under flera decennier läggs en viss tyngdpunkt på denna fråga. I detta tema diskuteras även ett antal teorier som översiktligt beskriver policyprocessens olika faser. Några frågor som diskuteras: • Hur ser ansvarsfördelningen ut på den nationella nivån när det gäller folkhälsopolitiska frågor? • Hur har man arbetat med jämlikhetsfrågan inom politiken på nationell och internationell nivå? • Hur kan man beskriva och förklara det politiska beslutsfattandets olika faser? Temat om implementering och uppföljning av folkhälsopolitiken behandlar • Uppdraget att göra en nationell Folkhälsopolitisk rapport med regeringen som avnämare. • Arbete med bestämningsfaktorer och indikatorer som en förutsättning för uppföljning och rapportering. • Implementering av folkhälsopolitiken på nationell, regional och lokal nivå. • Förslag som olika aktörer för fram beträffande folkhälsoinsatser samt kompetens och kapacitet för sådana insatser. Frågor som behandlas är bl.a. • Vilka krav bör man ställa på bestämningsfaktorer och indikatorer? • Vilka möjligheter och problem ställs aktörer på nationell, regional och lokal nivå inför när folkhälsopolitiken ska genomföras och följas upp? • Vilka hälsohot är särskilt stora, varför och vad kan man göra åt dem? • Vad önskar olika aktörer i fråga om kapacitet för folkhälsoarbete? Tema 4: Hälsokommunikation och massmedia Tema Hälsokommunikation och massmedia förmedlar översiktliga kunskaper om kommunikation, särskilt i samband med hälsa, sjukdom och risk, och i synnerhet massmediernas roll, som fått ökad uppmärksamhet på senare år. Några frågor som diskuteras: • Hur griper mediernas olika roller och funktionssätt in i människors kunskaper, attityder och beteenden kring hälsa, sjukdom och risk? • Vilka för- och nackdelar finns det med att ’använda’ medierna i hälsofrämjande syfte, t ex genom media advocacy? Kan detta komma i konflikt med mediernas övriga samhällsroller? • Hur skiljer sig hälsokommunikation respektive riskkommunikation från annan kommunikation? • Vilka brister finns i kommunikationen kring hälsa, sjukdom och risk, och hur kan de avhjälpas? Frågorna belyses utifrån teori från folkhälsovetenskap, beteendevetenskap och medievetenskap samt praktiska erfarenheter som medicinjournalist och folkhälsoarbetare.Som exempel används bl.a. mediernas behandling av akrylamid och fågelinfluensa. Tema 5: Organisation och ledarskap Grundläggande kunskaper om organisationskulturer och ledarskap i samband med sjukvård och folkhälsoarbete

Moment 1: Bestämningfaktorer för hälsa och sjuklighet (Determinants of health and disease/illness)7,5 hp Momentet baseras på föreläsningar, grupparbeten samt individuella uppgifter. Grupparbeten redovisas i seminarium, och utifrån dessa och kurslitteratur skrivs reflektioner som ingår i portföljen. Utöver individuell kunskapsinhämtning via kurslitteratur och föreläsningar genomförs artikelgranskningar som komplement till kurslitteraturen, samt studiegrupper för att underlätta inläsning av och diskussion kring litteratur. Moment 2: Sjukdomslära (Basic knowledge of disease and illness) 7,5hp Föreläsningar, seminarium, PBL, grupparbete, självständig inläsning och instuderingsfrågor. Moment 3: Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete (Disease prevention and health promotion) 7,5hp Momentet består av föreläsningar, praktiska övningar (databassökningar, workshop, individuell registrering av levnadsvanor), grupparbeten, samt individuell kunskapsinhämtning via kurslitteratur. Moment 4: Sjukvård, politik och organisationsutveckling, (Health Policy, legislation and management) 7,5hp Föreläsningar, litteraturstudier, projektarbeten och seminarier.

Moment 1: Bestämningfaktorer för hälsa och sjuklighet (Determinants of health and disease/illness) 7,5 hp I slutet av momentet lämnas en portfölj av uppgifter in, som tillsammans utgör grund för betyg (U/G/VG). För betyget G krävs att studenten har godkänt på samtliga lärandemål. För VG krävs VG på minst tre av nedanstående delar. Portföljen ska innehålla: • Godkänd dugga på nyckelbegrepp • Reflektion över diskussionen om global hälsa, 1 sid • Reflektion över fokus om levnadsvanor, 1 sid • Motivering till betyg relaterat till lärandemål, 1 sid • Hemtentamen, 4 sid Moment 2: Sjukdomslära (Basic knowledge of disease and illness) 7,5hp Examinationen består i dels godkänt arbete i de obligatoriska momenten med uppnådda uppsatta utbildningsmål, dels godkänt i en skriftlig examination i form av en salskrivning. I salskrivningen används betygsskalan U/G/VG. För övriga obligatoriska delar (seminarium, PBL, grupparbete samt instuderingsfrågor) används betygskalan U/G. För momentet används betygsskalan U/G/VG. Moment 3: Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete (Disease prevention and health promotion) 7,5hp Momentet examineras genom hemtentamen. Aktivt deltagande i och presentation av grupparbeten samt fysisk aktivitets- och kostregistreringar är obligatoriskt. Eventuell frånvaro kompenseras med individuell inlämningsuppgift. För momentet används betygsgraderna U/G/VG. Moment 4: Sjukvård, politik och organisationsutveckling, (Health Policy, legislation and management)7,5hp Skriftlig individuell tentamen på hela kursen. Aktivt deltagande i projektarbeten och seminarier. För momentet används betygsskalan U/G/VG Hel kurs: För betyget G på kursen krävs G på alla fyra momenten. För betyget VG på kursen krävs VG på tre av fyra moment och G på det fjärde. Begränsning av antal provtillfällen Studenten har rätt att delta i sex provtillfällen. Om studenten ej är godkänd efter fyra provtillfällen uppmanas denna att uppsöka studievägledaren. Som provtillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som provtillfälle. Provtillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som provtillfälle.

Efter varje kurstillfälle kommer det att erbjudas minst sex tillfällen för examination inom en 2-årsperiod efter kursens slut.

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Styrelsen för utbildning.