Folkhälsovetenskap 2, 30 hp

Ma C Eng B

Moment 1: Bestämningfaktorer för hälsa och sjuklighet (Determinants of health and disease/illness) 7,5 hp

Efter genomgånget moment ska studenten kunna:
• Redogöra för huvudsakliga sociala bestämningsfaktorer och hur de påverkar hälsan i Sverige och globalt samt utvecklingen över tid.
• Reflektera kring betydelsen av social position för hälsans fördelning utifrån modeller och teori.
• Reflektera kring betydelsen av genus och etnicitet i relation till sociala bestämningsfaktorer för hälsa utifrån modeller och teori.
• Diskutera betydelsen av samhällets struktur och organisation för ohälsans nivå och fördelning utifrån modeller och teori.

Moment 2: Sjukdomslära (Basic knowledge of disease and illness) 7,5hp

Studenten ska kunna identifiera och resonera kring:
• Begreppen sjukdom, folksjukdom, sjukdomsklassifikation och sjukdomsbörda.
• Orsaker, sjukdomsförlopp och behandling för några av de största folksjukdomarna.

Kunna redogöra för:
• Viktiga fysiologiska funktioner i kroppen, grundläggande anatomi och genetik.
• Kroppens metabolism och samband mellan kost, fysisk aktivitet och hälsa.

Kunna analysera, jämföra och förklara:
• De största folksjukdomarna, både nationellt och globalt, och möjligheter till primär-, sekundär- och tertiärprevention.

Därtill ska studenten kunna:
• Söka efter och värdera ny, relevant kunskap när det gäller sjukdomsorsak och behandlingsriktlinjer.

Moment 3: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete (Health promotion and disease prevention) 7,5hp

Identifiera och resonera kring:
•Viktiga och förekommande aktörer, roller och arenor i arbetet med interventioner.
•Etisk problematik och värderingars betydelse vid genomförande av sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande interventioner.

Beskriva och redogöra för:
•Olika teorier och modeller för beteendeförändring kring spridning och mobilisering av lokalsamhället.
•Kommunikationens roll i samband med information om hälsa och sjukdom
•Principer för analys av målgrupp för hälsokommunikationsinsatser

Analysera, jämföra och förklara:
•Skillnaden mellan sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete.
•Hur planeringsmodeller för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete kan användas samt också känna till fördelar och nackdelar med modellerna.

Argumentera för:
•Vikten av att forma hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande insatser ur ett livsloppsperspektiv

Därtill ska studenten kunna:
•Tillämpa olika teorier och modeller för beteendeförändring, spridning av information och mobilisering vid planering av sjukdomsförebyggande eller hälsofrämjande interventioner.
•Reflektera över förutsättningar som krävs för att hälso- och sjukvården i praktiken ska kunna följa nationella riktlinjer eller strategier för sjukdomsförebyggande arbete.
•Föreslå och utarbeta enklare strategier som kan stödja folkhälsan

Moment 4: Hälsopolitik och hälsosystem, (Health policy and health systems) 7,5hp
Efter genomgånget moment ska studenten kunna:

• Redogöra för centrala begrepp med koppling till folkhälsopolitik och hälsosystem i ett internationellt sammanhang.
• Redogöra för uppdrag, roller, styrmedel och struktur för ledande över- och mellanstatliga organisationer.
• Redogöra för beslutsprocesser och styrinstrument inom WHO och EU.
• Redogöra för innehållet i viktiga nationella och internationella hälsopolitiska dokument.
• Redogöra för viktig lagstiftning och reglering inom folkhälsoområdet.
• Redogöra för strategier och folkhälsomål grundade på hälsans bestämningsfaktorer.
• Redogöra för styrmekanismer och uppföljningsmetoder i folkhälsoarbetet.
• Redogöra för folkhälsopolitisk implementering och uppföljning baserad på bestämningsfaktorer och indikatorer.
• Diskutera samhällseffekter av olika utformningar av hälsopolitik och hälsosystem
• Reflektera kring hur hälsoutvecklingen – i ett enskilt land, eller för grupper av länder, eller regioner – kommer att påverkas av en fortsatt globalisering.
• Redogöra för och reflektera över policyprocessen och politiskt beslutsfattande inom hälsopolitik.
• Redogöra för och reflektera över policy och strategier för jämlikhet i hälsa nationellt och internationellt.
• Reflektera kring betydelsen av internationell och nationell lagstiftning och reglering som komplement till andra förebyggande och hälsofrämjande ansatser.

Moment 1: Bestämningfaktorer för hälsa och sjuklighet (Determinants of health and disease/illness)7,5 hp
Momentet pågår under fem veckor och syftar till att ge en inblick i de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa och sjuklighet och hur de påverkar hälsan i olika grupper. Social position, gender och etnicitet problematiseras i förhållande till detta. Betydelsen av samhällets struktur och organisation för ohälsans nivå och fördelning diskuteras.

Moment 2: Sjukdomslära (Basic knowledge of disease and illness) 7,5hp
Momentet syftar till att ge studenten kunskap om kroppens uppbyggnad och funktioner, en förståelse för vad man menar med sjukdom, olika sätt att klassificera sjukdomar och en inblick i hur man beräknar sjukdomsbörda. Utöver detta ska studenten också lära sig om några stora folksjukdomar, både nationellt och globalt, i form av orsaker, sjukdomsförlopp och behandling samt folkhälsovetenskapliga aspekter såsom förekomst i olika grupper och preventionsmöjligheter.

Moment 3: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete (Helath promotion and disease prevention) 7,5hp
Syftet med momentet är att ge studenten en översikt inom och teoretisk grund till sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete inom olika arenor.
Momentet inleds med en genomgång av konceptuella och teoretiska perspektiv på hälsa/ohälsa och dess främjande/förebyggande. Här diskuteras bl a hur teorier och modeller för beteendeförändring, spridning och mobilisering (individ, grupp, lokalsamhälle) kan användas för att utforma, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande interventioner (samhällsanalys, planeringsmodeller, tvärsektoriellt arbete). Detta följs av presentation av aktörer, deras roller och olika arenor för hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande arbete och hur konkreta hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande insatser inom olika folkhälsoområden ser ut. Därtill behandlar momentet kommunikationens roll i samband med information om hälsa och sjukdom.

Moment 4: Hälsopolitik och hälsosystem (Health Policy and Health Systems) 7,5hp
Kursen behandlar hur utformningen av och innehållet i hälsopolitik och hälsosystem, liksom dess processer, utgör en grundläggande bestämningsfaktor för hälsan och hälsans fördelning i ett samhälle. Det görs med en genomgång av aktuell teoribildning, existerande hälsopolitik och hälsosystem, samt grundläggande folkhälsopolitiska dokument. Detta exemplifieras mer utförligt under kursen för ett par folkhälsoområden. Kursen har därmed ett starkt samhällsperspektiv på folkhälsofrågor, på global, nationell och lokal nivå. Undervisningen är strukturerad efter tre teman: Folkhälsopolitik och hälsosystem, Politiska beslutsprocesser och
Folkhälsomål, styrning och uppföljning.

Moment 1: Bestämningfaktorer för hälsa och sjuklighet (Determinants of health and disease/illness)7,5 hp
Momentet baseras på föreläsningar, grupparbeten samt individuella uppgifter. Grupparbeten redovisas i seminarium, och utifrån dessa och kurslitteratur skrivs reflektioner som ingår i portföljen. Utöver individuell kunskapsinhämtning via kurslitteratur och föreläsningar genomförs artikelgranskningar som komplement till kurslitteraturen, samt studiegrupper för att underlätta inläsning av och diskussion kring litteratur.

Moment 2: Sjukdomslära (Basic knowledge of disease and illness) 7,5hp
Föreläsningar, seminarium, PBL, grupparbete, självständig inläsning och instuderingsfrågor.

Moment 3: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete (Health promotion and disease prevention) 7,5hp
Momentet består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, samt individuell kunskapsinhämtning via kurslitteratur.

Moment 4: Hälsopolitik och hälsosystem (Health Policy and Health Systems) 7,5hp
Föreläsningar, litteraturstudier, projektarbeten och fallstudier.

Föreläsningarna behandlar den teoretiska litteraturen, medan grupparbeten och fallstudier tar upp konkreta policys och policydokument i olika sammanhang, på internationell, nationell och regional/lokal nivå.

Moment 1: Bestämningfaktorer för hälsa och sjuklighet (Determinants of health and disease/illness) 7,5 hp
I slutet av momentet lämnas en portfölj av uppgifter in, som tillsammans utgör grund för betyg (U/G/VG). För betyget G krävs att studenten har godkänt på samtliga lärandemål. För VG krävs VG på minst tre av nedanstående delar. Portföljen ska innehålla:
• Godkänd dugga på nyckelbegrepp
• Reflektion över diskussionen om global hälsa, 1 sid
• Reflektion över fokus om levnadsvanor, 1 sid
• Motivering till betyg relaterat till lärandemål, 1 sid
• Hemtentamen, 4 sid

Moment 2: Sjukdomslära (Basic knowledge of disease and illness) 7,5hp
Examinationen består i dels godkänt arbete i de obligatoriska momenten med uppnådda uppsatta utbildningsmål, dels godkänt i en skriftlig examination i form av en salskrivning.

I salskrivningen används betygsskalan U/G/VG.
För övriga obligatoriska delar (seminarium, PBL, grupparbete samt instuderingsfrågor) används betygskalan U/G.

För momentet används betygsskalan U/G/VG.

Moment 3: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete (Health promotion and disease prevention) 7,5hp
Momentet examineras genom hemtentamen och deltagande i grupparbeten.

För momentet används betygsgraderna U/G/VG. För godkänt (G) på helt moment krävs G på hemtentamen och deltagande i grupparbeten (alternativt inlämning av individuella uppgifter). För väl godkänd (VG) krävs VG på hemtentamen och G på grupparbeten.

Moment 4: Hälsopolitik och hälsosystem (Health Policy and Health Systems)7,5hp
Skriftlig individuell tentamen på hela momentet. Deltagande i grupparbeten och fallstudier är obligatoriskt. För momentet används betygsskalan U/G/VG. För G krävs närvaro (alt. kompensering) vid obligatoriska moment samt G på tentamen. För VG krävs närvaro (alt. kompensering) på obligatoriska moment samt VG på tentamen.

Hel kurs:
För betyget G på kursen krävs G på alla fyra momenten. För betyget VG på kursen krävs VG på tre av fyra moment och G på det fjärde.

Obligatoriskt deltagande
Kursledaren/Momentansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro kan kompenseras. Innan studenten deltagit i obligatoriska delar eller kompenserat frånvaro i enlighet med kursledarens anvisningar rapporteras inte studentens resultat för respektive moment i LADOK.

Begränsning av antal provtillfällen
Studenten har rätt att delta i sex provtillfällen. Om studenten ej är godkänd efter fyra provtillfällen uppmanas denna att uppsöka studievägledaren.

Som provtillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som provtillfälle. Provtillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som provtillfälle.

Efter varje kurstillfälle kommer det att erbjudas minst sex tillfällen för examination inom en 2-årsperiod efter kursens slut.

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Styrelsen för utbildning.

Kursen ges på Svenska

Kursen är nedlagd och examination har getts för sista gången