Kursplan för

Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1, 7,5 hp

Ocular anatomy, physiology and diseases 1, 7,5 credits
Denna kursplan gäller från och med vårterminen 2020.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
VT20 , VT22 , HT22
Kurskod
1OP068
Kursens benämning
Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1
Hp
7,5 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Övriga ämnen 
Nivå 
GX - Grundnivå 
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG)
Kursansvarig institution
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Beslutande organ
Utbildningsnämnden CNS
Datum för fastställande
2019-10-23
Kursplanen gäller från
Vårterminen 2020

Särskild behörighet

Ingen särskild behörighet krävs.

Mål

Efter kursen ska studenten kunna

1) beskriva och redogöra för ögats embryologi, orbitans osteologi (ögonhålans uppbyggnad) samt kärl och nervförsörjning,
2) beskriva och redogöra för senhinnan, hornhinnan, bindhinnan och limbus/gränsen mellan hornhinnan och bindhinnan, samt deras struktur och funktion,
3) beskriva och redogöra för linsen, strålkroppen och regnbågshinnan, medier och fokuseringsmekanism (främre kammare, bakre kammare, kammarvattnet, det intraokulära trycket och ackommodation),
4) beskriva och redogöra för människans ackommodationsförmåga - hur den stimuleras och förändras med ålder, samt beskriva och redogöra för pupillresponser och hur dessa är sammankopplade med ackommodationen,
5) beskriva och redogöra för ögats externa delar (ögonlock och tårapparat), tårfilmens struktur och funktion samt mäta tårfilmens stabilitet (BUT, NIBUT),
6) beskriva och redogöra för ögats externa muskler - deras förlopp, funktion och rörelse, innervation och kärlförsörjning,
7) utföra och tolka tryckmätningar, pupillresponstest samt biomikroskopisk undersökning av ögats främre delar,
8) lista och differentialdiagnostisera skador och sjukdomar i ögats främre delar samt i det åldrande ögat (bakre och främre delar), och
9) beskriva skillnader i förekomst av sjukdomar i ögats främre segment utifrån ett etniskt och globalt hälsoperspektiv.
 
I tillägg till ovan ska studenten, i ett nivå anpassat optometri-, vård- och vetenskapsperspektiv, kunna

10) visa förmåga att urskilja kunskap på vetenskaplig nivå,
11) beskriva olika vetenskapliga publikationsformer och områdets vetenskapliga grund,
12) visa förmåga att urskilja och kombinera relevant information från vetenskaplig litteratur, samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar, och
13) visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
 
Mål 10-13 ska ses i relation till dokumentet "Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet".

Innehåll

Kursen innehåller följande: anatomi, fysiologi, sjukdomar i ögats främre delar, sjukdomar i det åldrande ögat samt undersökning och evaluering av främre segment. Utöver detta är kursen en del av den vetenskapliga strimman inom programmet. I samband med strimman introduceras studenterna på ett nivå- och ämnesanpassat sätt till vetenskap, vetenskap och beprövad erfarenhet samt vetenskaplig kommunikation. De utvecklar också sin kunskap och förståelse, sina färdigheter och förmågor, sin värderingsförmåga och sitt vetenskapliga tanke- och förhållningssätt i relation till optometri och ett livslångt lärande. Strimmans kursindelade lärandefokus och genomförande finns beskrivet i ett separat dokument.

Kursen är indelad i följande två (2) moment:

Kliniskt arbete, 3.5 hp

Betygsskala: GU

Moment 1 omfattar inlämningsuppgifter, grupparbete, kliniskt arbete samt praktiskt prov i klinisk praktisk metodik.

Teoretisk förståelse, 4.0 hp

Betygsskala: VU

Moment 2 omfattar teoretisk förståelse och omsättning av kursens ämnesmässiga innehåll.

Arbetsformer

Kursen omfattar självstudier, demonstrationer, dugga, laborationer, teoretiska genomgångar (i form av t.ex. föreläsningar, seminarier, flipped-classroom, case-metoder), praktiska/kliniska övningar, portfolio samt inlämningsuppgifter.
Studenterna ges möjlighet till att träna praktiska färdigheter men måste ta stort eget ansvar.
 
Seminarier och demonstrationer är obligatoriska.

Examination

Kursen examineras mot kursens mål på följande sätt:
 
Moment 1, Kliniskt arbete, examinerar målen 1 till och med 13.
Momentet examineras genom inlämningsuppgifter samt praktiskt prov i biomikroskopering.
Momentet betygsätts enligt skalan Underkänd/Godkänd.

Moment 2, Teoretisk förståelse, examinerar målen 1 till och med 13.
Momentet examineras med skriftlig tentamen. Omtentamen kan komma att ske muntligen.
Momentet betygsätts enligt skalan Underkänd/Godkänd/Väl Godkänd.

Betyg hel kurs
Hela kursen betygsätts enligt skalan Underkänd/Godkänd/Väl Godkänd.
För betyget Godkänd på hel kurs krävs Godkänd i samtliga moment, samt närvaro vid obligatoriska utbildningsinslag.
För betyget Väl Godkänd på hel kurs krävs Godkänd i moment 1, Väl Godkänd i moment 2, samt närvaro vid obligatoriska utbildningsinslag.
 
Kriterier för bedömning av praktiska prov finns fastställda i separata dokument.

Frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.
 
Begränsning av antal praktiska prov- eller praktiktillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig, men inte deltagit, räknas inte som examinationstillfälle.

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

I det fall kursen läggs ned eller genomgår större förändringar ges studenter som ej har avslutat kursen möjlighet att, under fyra terminer från tillfället då studenten först registrerades på kursen, examineras enligt den kursplan som då gällde. Efter fyra terminer examineras studenten enligt den nya kursplanen.

Övriga föreskrifter

Kursvärdering sker enligt riktlinjer fastställda av Karolinska Institutet.

Undervisning på engelska kan förekomma.

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Clinical ophthalmology : a systematic approach Kanski, Jack J.; Bowling, Brad; Nischal, Ken K.; Pearson, Andrew
Remington, Lee Ann. Clinical anatomy and physiology of the visual system

Rekommenderad litteratur

Lönwe, Bo Ögonsjukdomar i primärvården Tornqvist, Kristina; Bengtsson-Stigmar, Elisabeth
Bergmansson, Jan P.G Clinical ocular anatomy and physiology
Ehlers, Justis P.; Shah, Chirag P. The Wills eye manual : office and emergency room diagnosis and treatment of eye disease.
Lang, Gerhard K. Ophthalmology : a short textbook
Saude, Trygve Ocular anatomy and physiology