Kursplan för

Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1, 7,5 hp

Ocular anatomy, physiology and diseases 1, 7,5 credits
Denna kursplan gäller från och med vårterminen 2025.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
VT20 , VT22 , HT22 , VT25
Kurskod
1OP068
Kursens benämning
Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1
Hp
7,5 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Övriga ämnen 
Nivå 
GX - Grundnivå 
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG)
Kursansvarig institution
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Beslutande organ
Utbildningsnämnden CNS
Datum för fastställande
2019-10-23
Reviderad av
Utbildningsnämnden CNS
Senast reviderad
2024-09-25
Kursplanen gäller från
Vårterminen 2025

Särskild behörighet

Matematik 2a, 2b eller 2c, Naturkunskap 2.

Mål

Efter kursen ska studenten kunna

1) beskriva och redogöra för ögats embryologi, orbitans osteologi (ögonhålans uppbyggnad) samt kärl och nervförsörjning
2) beskriva och redogöra för senhinnan, hornhinnan, bindhinnan och limbus/gränsen mellan hornhinnan och bindhinnan, samt deras struktur och funktion
3) beskriva och redogöra för linsen, strålkroppen och regnbågshinnan, medier och fokuseringsmekanism (främre kammare, bakre kammare, kammarvattnet, det intraokulära trycket och ackommodation)
4) beskriva och redogöra för människans ackommodationsförmåga - hur den stimuleras och förändras med ålder, samt beskriva och redogöra för pupillresponser och hur dessa är sammankopplade med ackommodationen
5) beskriva och redogöra för ögats externa delar (ögonlock och tårapparat), tårfilmens struktur och funktion samt kunna utföra en grundläggande tårfilmsanalys
6) beskriva och redogöra för ögats externa muskler - deras förlopp, funktion och rörelse, innervation och kärlförsörjning
7) utföra och tolka tryckmätningar, pupillresponstest samt biomikroskopisk undersökning av ögats främre delar
8) lista och differentialdiagnostisera skador och sjukdomar i ögats främre delar samt i det åldrande ögat (bakre och främre delar)
9) beskriva skillnader i förekomst av sjukdomar i ögats främre segment utifrån ett etniskt och globalt hälsoperspektiv.
 
I tillägg till ovan ska studenten, i ett nivå anpassat optometri-, vård- och vetenskapsperspektiv, kunna

10) visa förmåga att urskilja kunskap på vetenskaplig nivå
11) beskriva olika vetenskapliga publikationsformer och områdets vetenskapliga grund
12) visa förmåga att urskilja och kombinera relevant information från vetenskaplig litteratur, samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar
13) visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
 
Mål 10-13 ska ses i relation till dokumentet "Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet".

Innehåll

Kursen innehåller följande: anatomi, fysiologi, sjukdomar i ögats främre delar, sjukdomar i det åldrande ögat samt undersökning och evaluering av främre segment. Utöver detta är kursen en del av den vetenskapliga strimman inom programmet. I samband med strimman introduceras studenterna på ett nivå- och ämnesanpassat sätt till vetenskap, vetenskap och beprövad erfarenhet samt vetenskaplig kommunikation. De utvecklar också sin kunskap och förståelse, sina färdigheter och förmågor, sin värderingsförmåga och sitt vetenskapliga tanke- och förhållningssätt i relation till optometri och ett livslångt lärande. Strimmans kursindelade lärandefokus och genomförande finns beskrivet i ett separat dokument.

Kursen är indelad i följande tre moment:

Kliniskt arbete, 2.0 hp

Betygsskala: GU

Momentet omfattar inlämningsuppgifter, grupparbete, kliniskt arbete samt praktiskt prov i klinisk praktisk metodik.

Teoretisk förståelse, 4.5 hp

Betygsskala: VU

Momentet omfattar teoretisk förståelse och omsättning av kursens ämnesmässiga innehåll.

Vetenskaplig utveckling, 1.0 hp

Betygsskala: GU

Momentet omfattar uppgifter i KI:s lärplattform, vetenskapliga strimman och inlämningsuppgifter.

Arbetsformer

Kursen omfattar självstudier, demonstrationer, dugga, teoretiska genomgångar (i form av t.ex. föreläsningar, seminarier, flipped-classroom, case-metoder), praktiska/kliniska övningar, portfolio samt inlämningsuppgifter.
Studenterna ges möjlighet till att träna praktiska färdigheter men måste ta stort eget ansvar.
 
Vissa utbildningsinslag är obligatoriska, se rubriken "Examination".

Examination

Kursen examineras på följande sätt:
 
Moment 1, Kliniskt arbete
a) praktiskt prov i biomikroskopering, ges betyget U eller G
b) obligatoriska seminarier enligt schema
c) obligatorisk portfolio enligt anvisningar

Momentet ges betyget U eller G. För G krävs G på praktiskt prov samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.

Moment 2, Teoretisk förståelse
a) skriftlig tentamen, ges betyget U, G eller VG
Omtentamen kan komma att ske muntligen.
b) obligatoriska seminarier enligt schema

Momentet ges betyget U, G eller VG. För G krävs G på skriftlig tentamen, samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag. För VG krävs VG på skriftlig tentamen, samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.

Moment 3, Vetenskaplig utveckling
a) obligatoriska uppgifter i KI:s lärplattform
b) inlämningsuppgifter, ges betyget U eller G
c) obligatoriska seminarier enligt schema, en del av programmets vetenskapliga strimma
 
Momentet ges betyget U eller G. För G krävs G på samtliga inlämningsuppgifter samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.

Betyg hel kurs
På hel kurs ges något av betygen U, G eller VG.
För G på hel kurs krävs G på samtliga moment.
För VG på hel kurs krävs G på moment 1 och 3, samt VG på moment 2. 

Frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i eller fullgjort de obligatoriska utbildningsinslagen, eller tagit igen frånvaro/ brister i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från eller ej fullgörande av ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Om kursen läggs ner eller genomgår stora förändringar kommer information om övergångsbestämmelser att anges här.

Övriga föreskrifter

Kursvärdering sker enligt riktlinjer fastställda av Karolinska Institutet.  Sammanställning av studenternas svar i kursenkät samt kursansvarigs analys av dessa publiceras på KI:s öppna kurswebb.

Undervisning på engelska kan förekomma.

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Clinical ophthalmology : a systematic approach Kanski, Jack J.; Bowling, Brad; Nischal, Ken K.; Pearson, Andrew
Remington, Lee Ann. Clinical anatomy and physiology of the visual system

Rekommenderad litteratur

Lönwe, Bo Ögonsjukdomar i primärvården Tornqvist, Kristina; Bengtsson-Stigmar, Elisabeth
Bergmansson, Jan P.G Clinical ocular anatomy and physiology
Ehlers, Justis P.; Shah, Chirag P. The Wills eye manual : office and emergency room diagnosis and treatment of eye disease.
Lang, Gerhard K. Ophthalmology : a short textbook
Saude, Trygve Ocular anatomy and physiology