Kursplan för

Synundersökningsmetodik 1, 12 hp

Advanced Optometry 1, 12 credits

Denna kursplan gäller från och med höstterminen 2022.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
HT20 , HT22
Kurskod
1OP071
Kursens benämning
Synundersökningsmetodik 1
Hp
12 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Optometri 
Nivå 
G1 - Grundnivå 1 
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG)
Kursansvarig institution
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Beslutande organ
Utbildningsnämnden CNS
Datum för fastställande
2020-04-01
Reviderad av
Utbildningsnämnden CNS
Senast reviderad
2022-02-23
Kursplanen gäller från
Höstterminen 2022

Särskild behörighet

Godkänt resultat på minst 45 hp från optikerprogrammets termin 1 och 2.

Student som underkänts på VIL-tillfälle (verksamhetsintegrerat lärande) till följd av att studenten visat på så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att klient- eller patientsäkerheten eller klienternas/ patienternas/ huvudmännens förtroende för verksamheten/ sjukvården riskerats, är behörig till nytt VIL-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts.

Mål

Efter kursen ska studenten kunna
1) beskriva och analysera olika fysiologiska aspekter relaterade till olika felsyntheter
2) beskriva och tillämpa metoder för undersökning av binokulära funktioner
3) tillämpa metoder för att undersöka och gradera ögats främre segment (tårfilm, hornhinna, konjunktiva, introkulär lins)
4) utföra synfältsscreening (perimetri) samt hantera instrument för diagnos och upptäckt av sjukliga förändringar i den bakre delen av ögat
5) utföra fullständig synundersökning och sedan analysera resultaten från en fullständig refraktionering i provbåge och foropter anpassat till patientens synfel, syn- och mentala förmåga, samt tolka och värdera resultaten
6) lista, beskriva, mäta och analysera närseendet i relation till patientens ålder och förväntad förmåga
7) tillämpa kommunikativa verktyg för anamnesupptagning
8) undersöka och analysera undersökningsresultat i relation till olika optometriska falltyper, inklusive ordinera samt praktiskt tillämpa behandling
9) utifrån ett globalt hälsoperspektiv kunna förstå och utvärdera förekomst och skillnader i refraktionsutveckling bland individer
10) identifiera, resonera och reflektera kring frågeställningar om etik, hållbar utveckling och lika villkor
11) identifiera, resonera och reflektera över sin och andra professionens roll för att bidra till en hållbar vårdutveckling.
 
I tillägg till ovan ska studenten, i ett nivåanpassat optometri-, vård- och vetenskapsperspektiv, kunna
12) visa förmåga att resonera och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
13) visa insikt om olika vetenskapliga publikationsformer och om områdets vetenskapliga grund
14) visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och av att fortlöpande utveckla sin kompetens
15) visa förmåga att jämföra och reflektera över relevant information från vetenskaplig litteratur, samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar
16) visa förmåga att skriftligt formulera vetenskaplig text.
 
Mål 12-16 ska ses i relation till dokumentet "Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet".

Innehåll

Kursen innehåller följande: fullständig synundersökning med fokus på binokulärseende, klinisk metodik för preliminära tester, forimätning, vergensmätning och AKA-värde, närseende, refraktion i foropter och provbåge, binokulär refraktionsmetodik, patientrutiner samt biomikroskopering inklusive att undersöka hornhinna, konjunktiva, intraokulärlins och gradera tårfilm. Närseende avser även presbyopi och additionstillägg. Vidare innehåller kursen synfältsscreening, funduskamera samt fysiologiska aspekter relaterade till felsyntheter.
 
Utöver detta är kursen en del av den vetenskapliga strimman inom programmet. I samband med strimman fortsätter studenterna att på ett nivå- och ämnesanpassat sätt fördjupa sig inom vetenskap, vetenskap och beprövad erfarenhet samt vetenskaplig kommunikation. De utvecklar också sin kunskap och förståelse, sina färdigheter och förmågor, sin värderingsförmåga och sitt vetenskapliga tanke- och förhållningssätt i relation till optometri och ett livslångt lärande. Strimmans kursindelade lärandefokus och genomförande finns beskrivet i ett separat dokument.
 
Kursen är indelad i följande tre moment:

Kliniskt arbete, 4.0 hp

Betygsskala: GU

Momentet omfattar formativ bedömning av kliniska färdigheter i samband med VIL, samt portfolio.


Teoretisk förståelse, 4.0 hp

Betygsskala: VU

Momentet omfattar teoretisk förståelse och omsättning av kursens ämnesmässiga innehåll.


Vetenskaplig utveckling, 4.0 hp

Betygsskala: GU

Momentet omfattar uppgifter i KI:s lärplattform och programmets vetenskapliga strimma.


Arbetsformer

Kursen omfattar självstudier, demonstrationer, dugga, laborationer, teoretiska genomgångar (t.ex. föreläsningar, seminarier, flipped-classroom, case-metoder), praktiska/ kliniska övningar (VIL), samt portfolio. Studenterna ges möjlighet till att träna praktiska färdigheter men måste ta stort eget ansvar.

Vissa utbildningsinslag är obligatoriska, se rubriken "Examination".

Examination

Kursen examineras på följande sätt:
Moment 1, Kliniskt arbete
a) löpande examination av kliniska färdigheter och patientomhändertagande i samband med VIL, ges betyget U eller G
b) obligatorisk portfolio enligt anvisningar

Momentet ges betyget U eller G. För G krävs G på examinationsuppgift a) samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.

Moment 2, Teoretisk förståelse
a) skriftlig tentamen, ges betyget U, G eller VG
Omtentamen kan komma att ske muntligen.

Momentet ges samma betyg som skriftlig tentamen, U, G eller VG.

Moment 3, Vetenskaplig utveckling
a) obligatoriska uppgifter i KI:s lärplattform
b) obligatoriska seminarier och demonstrationer enligt schema, en del av programmets vetenskapliga strimma

Momentet ges betyget U eller G. För G krävs fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.

Betyg på hel kurs
På kursen ges något av betygen U, G eller VG.
För betyget G på hel kurs krävs G på samtliga moment.
För betyget VG på hel kurs krävs G på moment 1 och 3 samt VG på moment 2.
 
Frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i eller fullgjort de obligatoriska utbildningsinslagen, eller tagit igen frånvaro/ brister i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från eller ej fullgörande av ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att studenten inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Riktlinjer vid avbrytande av VIL-tillfälle
Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students VIL-tillfälle om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för vården riskeras. När VIL avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VIL-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VIL-tillfälle på denna kurs.

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Om kursen läggs ner eller genomgår stora förändringar kommer information om övergångsbestämmelser att anges här.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering sker enligt KI:s lokala riktlinjer. Sammanställning av studenternas svar i kursenkät samt kursansvarigs analys av dessa publiceras på KI:s öppna kurswebb.

Undervisning på engelska kan förekomma.

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Benjamin, William J.; Borish, Irvin M. Borish's clinical refraction
Scheiman, Mitchell; Wick, Bruce Clinical management of binocular vision : heterophoric, accommodative, and eye movement disorders

Referenslitteratur

Rabbetts, R. B. Clinical Visual Optics
Clinical procedures in primary eye care Elliott, David B.
Grosvenor, Theodore P Primary care optometry
Millodot, Michel Dictionary of optometry and visual science
Evans, Bruce J. W.; Pickwell, David.t Binocular vision anomalies Pickwell's binocular vision anomalies
Foundations of binocular vision [Ljudupptagning] : a clinical perspective Steinman, Scott B.; Steinman, Barbara A.; Garzia, Ralph Philip; Nygaard, Ragnhild
Rutstein, Robert P. Anomalies of binocular vision : diagnosis & management Daum, Kent Michael