Kursplan för

Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 2, 7,5 hp

Ocular Anatomy, Physiology and Diseases 2, 7,5 credits
Denna kursplan gäller från och med höstterminen 2022.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
HT20 , HT22
Kurskod
1OP072
Kursens benämning
Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 2
Hp
7,5 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Övriga ämnen 
Nivå 
GX - Grundnivå 
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG)
Kursansvarig institution
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Beslutande organ
Utbildningsnämnden CNS
Datum för fastställande
2020-04-01
Reviderad av
Utbildningsnämnden CNS
Senast reviderad
2022-02-23
Kursplanen gäller från
Höstterminen 2022

Särskild behörighet

Godkänt resultat på minst 45 hp från optikerprogrammets termin 1 och 2.

Mål

Efter kursen ska studenten kunna
1) beskriva och redogöra för ögats embryologi
2) beskriva och redogöra för glaskroppens struktur och funktion
3) beskriva och redogöra för näthinnans och chorioideas struktur och funktion
4) beskriva och redogöra för synnerven, synbanan och syncortex struktur och funktion
5) hantera instrument för diagnos och upptäckt av sjukliga förändringar i den bakre delen av ögat, samt bedöma de vanligast förekommande förändringarna i ögonbottnen
6) tillämpa metoder för att undersöka och gradera ögats främre segment (hornhinna, ögonlockskanter, lins, ljusväg, subtarsalt, iris) i hög förstoring
7) lista, beskriva och differentialdiagnostisera vanligt förekommande sjukliga förändringar i den bakre delen av ögat, samt reflektera över vidare handläggning
8) lista och beskriva kemiska respektive strålningsrelaterade skador i ögat
9) utföra och bedöma en synfältsscreening i förhållande till anatomisk struktur
10) utföra screening med hjälp av Amslers test
11) beskriva skillnader i förekomst av sjukdomar i ögats bakre segment utifrån ett etniskt och globalt hälsoperspektiv.

I tillägg till ovan ska studenten, i ett nivåanpassat optometri-, vård- och vetenskapsperspektiv, kunna
12) visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuell forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet
13) visa förmåga att söka, samla, och beskriva information i en problemställning samt kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer
14 visa förmåga att självständigt identifiera, skriftligen formulera och lösa problem samt genomföra uppgifter inom givna tidsramar
15) visa förmåga att skriftligt formulera vetenskaplig text.

Mål 12-15 ska ses i relation till dokumentet "Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet".

Innehåll

Kursen innehåller följande: anatomi, fysiologi och sjukdomar i ögats bakre delar samt undersökningsmetodik för evaluering av ögats bakre segment (OCT, funduskamera, oftalmoskop och perimeter).
 
Utöver detta är kursen en del av den vetenskapliga strimman inom programmet. I samband med strimman fortsätter studenterna att på ett nivå- och ämnesanpassat sätt fördjupa sig inom vetenskap, vetenskap och beprövad erfarenhet samt vetenskaplig kommunikation. De utvecklar också sin kunskap och förståelse, sina färdigheter och förmågor, sin värderingsförmåga och sitt vetenskapliga tanke- och förhållningssätt i relation till optometri och ett livslångt lärande. Strimmans kursindelade lärandefokus och genomförande finns beskrivet i ett separat dokument.

Kursen är indelad i följande tre moment:

Kliniskt, 2.5 hp

Betygsskala: GU

Momentet omfattar praktisk färdighetsträning.

Teoretisk förståelse, 2.5 hp

Betygsskala: VU

Momentet omfattar teoretisk förståelse och omsättning av kursens ämnesmässiga innehåll.

Vetenskaplig utveckling, 2.5 hp

Betygsskala: GU

Momentet omfattar uppgifter i KI:s lärplattform, vetenskapliga strimman samt inlämningsuppgifter.

Arbetsformer

Kursen omfattar självstudier, demonstrationer, dugga, laborationer, teoretiska genomgångar (t.ex. föreläsningar, seminarier, flipped-classroom, case-metoder), praktiska övningar samt inlämningsuppgifter. Studenterna ges möjlighet till att träna praktiska färdigheter men måste ta stort eget ansvar.
 
Vissa utbildningsinslag är obligatoriska, se rubriken "Examination".

Examination

Kursen examineras på följande sätt:

Moment 1, Kliniskt arbete
a) praktiskt prov, ges betyget U eller G
b) obligatoriska seminarier enligt schema

Momentet ges betyget U eller G. För G krävs G på examinationsuppgift a) praktiskt prov samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.

Moment 2, Teoretisk förståelse
a) skriftlig tentamen, ges betyget U, G eller VG
Omtentamen kan komma att ske muntligen.

Momentet ges samma betyg som skriftlig tentamen, U, G eller VG.

Moment 3, Vetenskaplig utveckling
a) obligatoriska uppgifter i KI:s lärplattform
b) obligatoriska inlämningsuppgifter
c) obligatoriska seminarier och demonstrationer enligt schema, en del av programmets vetenskapliga strimma

Momentet ges betyget U eller G. För G krävs fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.

Betyg på hel kurs
På kursen ges något av betygen U, G eller VG.
För betyget G på hel kurs krävs G på samtliga moment.
För betyget VG på hel kurs krävs G på moment 1 och 3, samt VG på moment 2.

Frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen.
Innan studenten deltagit i eller fullgjort de obligatoriska utbildningsinslagen, eller tagit igen frånvaro/ brister i enlighet
med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från eller ej fullgörande av ett
obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att studenten inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta
beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till
komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på
förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Om kursen läggs ner eller genomgår stora förändringar kommer information om övergångsbestämmelser att anges här.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering sker enligt KI:s lokala riktlinjer. Sammanställning av studenternas svar i kursenkät samt kursansvarigs analys av dessa publiceras på KI:s öppna kurswebb.

Undervisning på engelska kan förekomma.

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Clinical ophthalmology : a systematic approach Kanski, Jack J.; Bowling, Brad; Nischal, Ken K.; Pearson, Andrew
Remington, Lee Ann. Clinical anatomy and physiology of the visual system

Referenslitteratur

Lönwe, Bo Ögonsjukdomar i primärvården Tornqvist, Kristina; Bengtsson-Stigmar, Elisabeth
Bergmansson, Jan P.G Clinical ocular anatomy and physiology
Ehlers, Justis P.; Shah, Chirag P. The Wills eye manual : office and emergency room diagnosis and treatment of eye disease.
Lang, Gerhard K. Ophthalmology : a short textbook
Remington, Lee Ann Clinical anatomy of the visual system
Saude, Trygve Ocular anatomy and physiology