Kursplan för

Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 2, 7,5 hp

Ocular Anatomy, Physiology and Diseases 2, 7,5 credits
Denna kursplan gäller från och med höstterminen 2020.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
HT20 , HT22
Kurskod
1OP072
Kursens benämning
Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 2
Hp
7,5 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Övriga ämnen 
Nivå 
GX - Grundnivå 
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG)
Kursansvarig institution
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Beslutande organ
Utbildningsnämnden CNS
Datum för fastställande
2020-04-01
Kursplanen gäller från
Höstterminen 2020

Särskild behörighet

Godkänt resultat på minst 45 hp från optikerprogrammets termin 1 och 2.

Mål

Efter kursen ska studenten kunna
1) beskriva och redogöra för ögats embryologi,
2) beskriva och redogöra för glaskroppens struktur och funktion,
3) beskriva och redogöra för näthinnans och chorioideas struktur och funktion,
4) beskriva och redogöra för synnerven, synbanan och syncortex struktur och funktion,
5) hantera instrument för diagnos och upptäckt av sjukliga förändringar i den bakre delen av ögat, samt bedöma de vanligast förekommande förändringarna i ögonbottnen,
6) tillämpa metoder för att undersöka och gradera ögats främre segment (hornhinna, ögonlockskanter, lins, ljusväg, subtarsalt, iris) i hög förstoring,
7) lista, beskriva och differentialdiagnostisera vanligt förekommande sjukliga förändringar i den bakre delen av ögat, samt reflektera över vidare handläggning,
8) lista och beskriva kemiska respektive strålningsrelaterade skador i ögat,
9) utföra och bedöma en synfältsscreening i förhållande till anatomisk struktur,
10) utföra screening med hjälp av Amslers test,
11) beskriva skillnader i förekomst av sjukdomar i ögats bakre segment utifrån ett etniskt och globalt hälsoperspektiv.

I tillägg till ovan ska studenten, i ett nivåanpassat optometri-, vård- och vetenskapsperspektiv, kunna
12) visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuell forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet,
13) visa förmåga att söka, samla, och beskriva information i en problemställning samt kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
14 visa förmåga att självständigt identifiera, skriftligen formulera och lösa problem samt genomföra uppgifter inom givna tidsramar och,
15) visa förmåga att skriftligt formulera vetenskaplig text.

Mål 12-15 ska ses i relation till dokumentet "Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet".

Innehåll

Kursen innehåller följande: anatomi, fysiologi och sjukdomar i ögats bakre delar samt undersökningsmetodik för evaluering av ögats bakre segment (OCT, funduskamera, oftalmoskop och perimeter).
 
Utöver detta är kursen en del av den vetenskapliga strimman inom programmet. I samband med strimman fortsätter studenterna att på ett nivå- och ämnesanpassat sätt fördjupa sig inom vetenskap, vetenskap och beprövad erfarenhet samt vetenskaplig kommunikation. De utvecklar också sin kunskap och förståelse, sina färdigheter och förmågor, sin värderingsförmåga och sitt vetenskapliga tanke- och förhållningssätt i relation till optometri och ett livslångt lärande. Strimmans kursindelade lärandefokus och genomförande finns beskrivet i ett separat dokument.

Kursen är indelad i följande tre (3) moment:

Kliniskt arbete, 2.5 hp

Betygsskala: GU

Moment 1 omfattar praktiskt prov, formativ bedömning av kliniska färdigheter, portfolio och case-examination.

Teoretisk förståelse, 2.5 hp

Betygsskala: VU

Moment 2 omfattar teoretisk förståelse och omsättning av kursens ämnesmässiga innehåll.

Vetenskaplig utveckling, 2.5 hp

Betygsskala: GU

Moment 3 omfattar uppgifter i KIs lärplattform, vetenskapliga strimman samt inlämningsuppgifter.

Arbetsformer

Kursen omfattar självstudier, demonstrationer, dugga, laborationer, teoretiska genomgångar (t.ex. föreläsningar, seminarier, flipped-classroom, case-metoder), praktiska/ kliniska övningar, portfolio samt inlämningsuppgifter. Studenterna ges möjlighet till att träna praktiska färdigheter men måste ta stort eget ansvar.
 
Seminarier och demonstrationer är obligatoriska.

Examination

Kursen examineras på följande sätt:

Moment 1, Kliniskt arbete, examinerar målen 1-11. Momentet examineras genom praktiskt prov och formativ bedömning av kliniska färdigheter samt case-examination. Momentet ges betyget U eller G.

Moment 2, Teoretisk förståelse, examinerar målen 1-15. Momentet examineras genom skriftlig tentamen. Omtentamen kan komma att ske muntligen. Momentet ges betyget U, G eller VG.

Moment 3, Vetenskaplig utveckling, examinerar målen 1-15. Momentet examineras genom uppgifter i KIs lärplattform, vetenskapliga strimman och inlämningsuppgifter. Momentet ges betyget U eller G.

Kriterier för bedömning av praktiska prov finns fastställda i separata dokument.

Betyg på hel kurs
På kursen ges något av betygen U, G eller VG.
För betyget G på hel kurs krävs G på samtliga moment, samt fullgjorda obligatoriska utbildningsinslag.
För betyget VG på hel kurs krävs G på moment 1 och 3, VG på moment 2, samt fullgjorda obligatoriska utbildningsinslag.

Frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen.
Innan studenten deltagit i eller fullgjort de obligatoriska utbildningsinslagen, eller tagit igen frånvaro/ brister i enlighet
med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från eller ej fullgörande av ett
obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att studenten inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av antalet praktiska prov- eller praktiktillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen.
Om studenten genomfört sex underkända prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle
räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte
deltagit räknas inte som examinationstillfälle. För att en examinationsuppgift ska vara aktuell för bedömning måste den ha
inkommit inom utsatt tid, annars hänvisas studenten till omexaminationstillfället.

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta
beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till
komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på
förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Om kursen läggs ner eller genomgår stora förändringar kommer information om övergångsbestämmelser att anges här.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering sker enligt KIs lokala riktlinjer. Sammanställning av studenternas svar i kursenkät samt kursansvarigs analys av dessa publiceras på KIs öppna kurswebb.

Undervisning på engelska kan förekomma.

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Clinical ophthalmology : a systematic approach Kanski, Jack J.; Bowling, Brad; Nischal, Ken K.; Pearson, Andrew
Remington, Lee Ann. Clinical anatomy and physiology of the visual system

Referenslitteratur

Lönwe, Bo Ögonsjukdomar i primärvården Tornqvist, Kristina; Bengtsson-Stigmar, Elisabeth
Bergmansson, Jan P.G Clinical ocular anatomy and physiology
Ehlers, Justis P.; Shah, Chirag P. The Wills eye manual : office and emergency room diagnosis and treatment of eye disease.
Lang, Gerhard K. Ophthalmology : a short textbook
Remington, Lee Ann Clinical anatomy of the visual system
Saude, Trygve Ocular anatomy and physiology