Medicin för journalister, 7,5 hp

60 högskolepoäng och ett års dokumenterad yrkeserfarenhet som journalist (styrks med tjänstgöringsintyg). Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.

Moment 1: Cellens funktion, genetik, kroppens organsystem
Efter genomgånget moment ska studenten kunna:

• Beskriva och sammanfatta grunderna inom cellbiologi, genetik och kroppens organsystem
• Tillämpa grundläggande kunskaper om cellbiologi, genetik och kroppens organsystem i journalistiskt arbete

Moment 2: Bibehållande av hälsa, samt diagnostik och behandling av vanliga sjukdomar
Efter genomgånget moment ska studenten kunna:

• Beskriva och sammanfatta grunderna för bibehållande av hälsa, uppkomst av sjukdom samt diagnostik och behandling av vanliga sjukdomar
• Tillämpa grundläggande kunskaper om bibehållande av hälsa, uppkomst av sjukdom samt diagnostik och behandling av vanliga sjukdomar i journalistiskt arbete

Moment 3: Experimentell och epidemiologisk forskningsmetodik
Efter genomgånget moment ska studenten kunna:

• Förklara grundläggande vetenskapsteori
• Definiera och beskriva vanliga begrepp samt kvalitativa och kvantitativa metoder inom medicinsk forskning
• Förklara principerna för hur forskning planeras, etikprövas, genomförs, analyseras och publiceras i vetenskapliga tidskrifter och andra format
• Kritiskt bedöma resultat från vetenskapliga studier inom medicin och närliggande områden
• Jämföra olika faktorer som kan påverka trovärdigheten i vetenskapliga rön
• Jämföra olika paradigm och ideologier inom vård och forskning
• Beskriva skillnader mellan forskares, journalisters och kommunikatörers skilda roller och arbetsprocesser

Moment 4: Journalistiska arbetsmetoder
Efter genomgånget moment ska studenten kunna:

• Förstå hur evidensbaserad på medicinsk forskning kan användas i journalistiskt arbete
• Tillämpa ett analytiskt, kritiskt och etiskt arbetssätt baserat på information från olika källor
• Producera ett journalistiskt arbete baserat på kursens innehåll
• Kritiskt analysera ett eget eller annan journalists nyhets- eller featureinslag   
• Reflektera över arbetsprocessen för forskare och för journalister
• Identifiera och utvärdera huruvida, och i så fall på vilket sätt, olika intressekonflikter kan påverka trovärdigheten i forskningsresultat
• Motivera valet av källor som bör användas i journalistiskt arbete inom medicin och hälsa
• Reflektera kring journalistens val av ämne, vinkling av innehållet och dragna slutsatser

Kursen är indelad i fyra (4) moment.

Genetikens grunder, reglering av genaktivitet. Struktur och funktion på cell-, organ- och organsystemsnivå. Nervsystemet, hormoner, matsmältning, andning, hjärta och blodcirkulation, njurar.

Betydelsen av arv och miljö för hälsa och sjukdom, exempelvis ärftliga faktorer, levnadsvanor och den yttre miljön. Metoder för att förebygga, diagnosticera och behandla vanliga sjukdomar, exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, övervikt och fetma, lungsjukdomar, psykisk sjukdom och infektioner.

Grundläggande vetenskapsteori. Begrepp och metoder inom medicinsk forskning. Planering av forskningsprojekt, etikprövningsprocessen, genomförande av en studie, analys av resultat, den vetenskapliga publikationsprocessen samt kommunikation av forskningsresultat i andra sammanhang. Bedömning av forskningsresultat och dessas reliabilitet samt interna och externa validitet. Faktorer som kan påverka trovärdigheten i vetenskapliga rön. Paradigm och ideologier inom vård och forskning.

Evidensbaserad medicinsk forskning och dess betydelse för det journalistiska arbetet. Analytiskt, kritiskt och etiskt arbetssätt. Produktion av ett journalistiskt arbete baserat på kursens innehåll. Kritisk analys av ett eget eller annan journalists nyhets- eller featureinslag. Reflektion kring arbetsprocessen för forskare, journalister och kommunikatörer. Identifikation och utvärdering av olika intressekonflikter som kan påverka trovärdigheten i forskningsresultat. Motivation av val av lämpliga källor i journalistiskt arbete inom medicin och hälsa. Reflektion kring journalisters val av ämne, vinkling av innehållet och dragna slutsatser.

Arbetsformerna består av föreläsningar, seminarier (t. ex. litteratur- och reflektionsseminarier), gruppövningar, individuellt arbete, samt tillämpningsuppgifter där teori integreras med praktik.

Kursen examineras per moment. 

• Moment 1 examineras genom muntlig gruppexamination.
• Moment 2 examineras genom skriftlig hemtentamen.
• Moment 3 examineras genom en skriftlig gruppuppgift som presenteras muntligt på ett seminarium.
• Moment 4 examineras genom journalistiskt arbete samt opposition på annans arbete.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Undervisningsspråk: svenska