Kursplan för

Reproduktionens fysiologi och psykologi, 12 hp

Sexual Reproduction and Physiology, 12 credits
Denna kursplan gäller från och med höstterminen 2021.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
HT20 , VT21 , HT21 , HT22 , HT23 , VT24
Kurskod
2BM019
Kursens benämning
Reproduktionens fysiologi och psykologi
Hp
12 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa 
Nivå 
AV - Avancerad nivå 
Betygsskala
Underkänd (U) eller godkänd (G)
Kursansvarig institution
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Beslutande organ
Utbildningsnämnden KBH
Datum för fastställande
2020-02-04
Reviderad av
Utbildningsnämnden KBH
Senast reviderad
2021-03-17
Kursplanen gäller från
Höstterminen 2021

Särskild behörighet

Av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska. Sjuksköterskeexamen om 180 hp (varav/samt 15 hp examensarbete) eller kandidatexamen i omvårdnad (varav/samt 15 hp examensarbete). Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.

Mål

Kursens övergripande mål är att studenten efter avslutad kurs ska ha tillägnat sig fördjupade kunskaper om reproduktionens fysiologi och psykologi.

  Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  • förklara reproduktionsorganens anatomi och fysiologi samt fosterutvecklingen
  • förklara kroppsliga och psykologiska förändringar under den perinatala perioden
  • förklara metoder som används för att undersöka och övervaka kvinnans och fostrets/barnets fysiska och psykiska hälsa i samband med den perinatala perioden
  • redogöra för smärtfysiologi, smärthantering och smärtlindringsmetoder under förlossning samt analysera olika metoders verkningsmekanism, effektivitet och biverkningar
  • beskriva psykologiska teorier som belyser   föräldra-barn-interaktion samt reflektera över familjens behov av vård och psykosocialt stöd
  • beskriva evidens och regelverk inom aktuella områden
  • beskriva etiska förhållningssätt under den perinatala perioden
  • analysera amning ur ett kulturellt, socialt och individuellt perspektiv
  • förklara amningsfysiologi, bröstmjölkens sammansättning och den hälsofrämjande effekten av amning på mor och barn 
  • beskriva det nyfödda barnets kompetens och identifiera avvikelser
  • redogöra för gällande internationella rekommendationer samt styrdokument för bröstmjölksuppfödning
  • reflektera kring strukturerad observation av mamman och barnet vid amning som underlag för individuellt anpassat stöd för fungerande amning

Innehåll

I denna kurs har studenten undervisning som innefattar:

  • anatomi och fysiologi
  • endokrinologi och embryologi
  • smärtfysiologi, smärthantering och smärtlindring
  • normal graviditet, förlossning och eftervård
  • psykologiska aspekter på graviditet, barnafödande och familjebildning
  • medicinsk etik
  • färdighetsträning i vaginal undersökning och yttre palpation
  • amning, amningsfysiologi och amningsstatus
  • det nyfödda barnets kompetens
  • nationella och internationella policy- och styrdokument om amning
  • verksamhetsintegrerat lärande (VIL) inom eftervård och amning

Arbetsformer

Undervisningen utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande där arbetsformerna ger förutsättning för att studenten aktivt tar ansvar för sitt lärande.

De arbetsformer som används är föreläsningar, seminarier, enskilda studieuppgifter, grupparbeten, färdighetsträning och verksamhetsintegrerat lärande (VIL). Deltagande i seminarier och VIL är obligatoriskt. 

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinatorns anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Examination


Studenten examineras genom skriftlig tentamen samt genom muntliga och skriftliga seminarieuppgifter.

Allmänt om examination
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället.
Digital examination som öppnats via lärplattform räknas som utnyttjat examinationstillfälle även om examinationen inte lämnats in.

Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om moment eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en förnyelse av litteraturlistan gjorts.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering sker enligt riktlinjer fastställda av Kommittén för Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (KU) vid Karolinska Institutet.

Undervisning sker på svenska.
Undervisning på engelska kan förekomma.

Litteratur och övriga läromedel

Litteratur på engelska kan förekomma.

Rekommenderad litteratur

Endokrinologi Werner, Sigbritt
Hagberg, Henrik Obstetrik Marsal, Karel; Westgren, Magnus
Lagercrantz, Hugo Neonatologi Hellström-Westas, Lena; Norman, Mikael
Lindgren, Helena Reproduktiv hälsa : barnmorskans kompetensområde Christensson, Kyllike; Dykes, Anna-Karin
Ulfig, Norbert Embryologi : en kortfattad lärobok Wilhelms, Daniel B.
Svensson, Liisa; Heli, Susanna Trygg förlossning : En omvårdnadsmodell för minskad stress och rädsla
Uvnäs Moberg, Kerstin Lugn och beröring : oxytocinets läkande verkan i kroppen
Lindgren, Helena; Rehn, Margareta; Wiklund, Ingela Barnmorskans handläggning vid normal förlossning : forskning och erfarenhet
Etik för barnmorskor Asplin, Nina; Barimani, Mia; Bäckström, Caroline; Carlsson, Tommy; Ekstrand Ragnar, Maria; Franck, Martina; Höglund, Anna T; Larsson, Margareta; Lilliehöök, Emma; Makenzius, Marlene; Mattebo, Magdalena; Nihlén Fahlquist, Jessica; Rehn, Margareta; Rådestad, Ingela; Skoog Svanberg, Agneta; Sydsjö, Gunilla; Thorstensson, Stina; Waldenström, Ulla; Wiklund, Ingela; Vikström, Anna; Vikström, Malin; Zwedberg, Sofia Oscarsson, Marie; Georgsson, Susanne

Fördjupningslitteratur

Anknytningsteori : betydelsen av nära känslomässiga relationer Broberg, Anders
The role of the father in child development Lamb, Michael E.
Breastfeeding and human lactation Riordan, Jan; Wambach, Karen
Anknytning i praktiken : tillämpningar av anknytningsteorin Broberg, Anders
Om smärta : ett fysiologiskt perspektiv Norrbrink, Cecilia; Lundeberg, Thomas
Brodén, Margareta Graviditetens möjligheter
Coad, Jane; Dunstall, Melvyn Anatomy and physiology for midwives
Squaring the circle : normal birth research, theory and practie in a technological age Downe, Soo; Byrom, Sheena
Waldenström, Ulla Föda barn : från naturligt till högteknologiskt Bergman, Thomas
Öberg, Lisa; Ekman, Lena Barnmorskan och läkaren [Ljudupptagning] : kompetens och konflikt i svensk förlossningsvård 1870-1920
Kylberg, Elisabeth; Westlund, Anna Maria; Zwedberg, Sofia Amning i dag