Talkommunikation, 18 hp

För tillträde till termin 2 gäller att studenten får restera med högst 15 hp från föregående termin inom Logopedprogrammet.

Kursen innehåller fyra moment vilkas lärandemål beskrivs var för sig.

Talproduktion och talanalys (7,5 hp)
Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

• redogöra för talets produktion (skapande av luftströmmar, tonande och tonlösa ljudkällor och artikulation)
• relatera talets produktion till det akustiska resultatet
• relatera talets produktion till uppbyggnaden av fonologiska system i världens språk
• utföra och kritiskt värdera valda akustiska analyser
• använda rörmodeller för att förklara talrörets resonansegenskaper
• redogöra för huvuddragen i ett urval representativa talproduktionsteorier
• redogöra för artikulatoriska, akustiska och perceptuella aspekter av tonhöjd och röstkvalitet
• redogöra för geografiskt, socialt och individuellt betingade källor till röst- och uttalsvariation
• relatera talets fonetiska form till språkliga nivåer som morfologi, syntax och pragmatik

 
Talperception och talutveckling (3,5 hp)
Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

• redogöra för hur talet uppfattas (akustiska och perceptuella aspekter)
• redogöra för huvuddragen i ett urval representativa talperceptionsteorier
• tillämpa relevanta fysiska och psykoakustiska skalor
• redogöra för typiska drag i tidig talspråksutveckling avseende produktion och perception

Taltranskription (2,5 hp)
Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

• redogöra för och tillämpa relevant terminologi, relevanta verktyg och metoder inom transkription
• transkribera vokaler, konsonanter och vissa prosodiska företeelser

Experimentalfonetik (4,5 hp)
Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

• genomföra experimentalfonetiska undersökningar
• skriftligt presentera experimentalfonetiska undersökningar
• granska andras experimentalfonetiska rapporter utifrån givna kriterier

Kursen innehåller fyra moment.

Grundläggande fonologiska begrepp inom fonemteori och stavelselära förklaras. Talets prosodiska aspekter diskuteras och relateras till morfologi, syntax, semantik och pragmatik. I laborationer genomförs akustisk analys av talsignalens segmentella och prosodiska aspekter. Källor till uttalsvariation gås igenom och relateras till fysiologiska, sociolingvistiska, idiolektiska samt lingvistiska faktorer. Språkljudstypologi samt förklaringar till den uppvisade organisationen inom fonologiska system diskuteras. Olika röstkvaliteter demonstreras och övning ges i perceptuell analys av röstkvalitet. Fonationens fysiologiska och aerodynamiska förutsättningar samt röstkällans akustiska egenskaper behandlas. Tonvikt ges till de aspekter som bidrar till olika röstkvaliteter. En översikt ges över de huvudsakliga instrumentella metoderna för röstanalys. Valda metoder för röstanalys används i laborationer. Sambandet mellan röstkällan, talrörets resonansegenskaper och det resulterande talljudet studeras med hjälp av bland annat källa-filter konceptet samt modeller för relationen mellan formantresonanser och kavitet.

En överblick ges över perceptuell känslighet och upplösning vad gäller ljudtryck och frekvens. Relevanta fysiska och psykoakustiska skalor förklaras och tillämpas i laborationer. Audiovisuell perception tas upp och vikten av den visuella aspekten i perceptionen demonstreras. Valda teorier inom talperception presenteras och diskuteras. De typiska stadierna i barns talutveckling gås igenom och relateras till omgivningsfaktorer och fysiologiska förutsättningar.

De för segmentell transkription relevanta symbolkonventionerna (IPA), samt tillhörande terminologi gås igenom och tillämpas i övningsform.

I det sista momentet i kursen ges grundläggande färdigheter i att planera, genomföra och redovisa experimentalfonetiska undersökningar. Momentet består dels av laborativa inslag, dels av övningar i att författa och bedöma skriftliga vetenskapliga rapporter.

Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, laborationer och rapportskrivning. Laborationer är obligatoriska utbildningsinslag som inte examineras. Närvaro på och aktivt deltagande i laborationer och slutseminarium är obligatoriska.

Vid frånvaro vid obligatoriska utbildningsinslag ansvarar studenten själv för att ta kontakt med kursansvarig lärare för ersättningsuppgift. Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

De olika kursmomenten examineras vart för sig under kursens gång genom skriftliga prov (Talproduktion och talanalys och Talperception och talutveckling), ett prov i språklabbsmiljö (Taltranskription) samt grupprapporter (Experimentalfonetik).

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Det tredje tentamenstillfället är nästkommande ordinarie examinationstillfälle på kursen. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en förnyelse av litteraturlistan gjorts. Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen.

Kursvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning.