En jämförelse av hälso- och sjukvårdssystem, 3 hp
Comparing Health Systems, 3 credits- Kurskod
- 2LK150
- Kursens benämning
- En jämförelse av hälso- och sjukvårdssystem
- Hp
- 3 hp
- Utbildningsform
- Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
- Huvudområde
- Medicin
- Nivå
- AV - Avancerad nivå
- Betygsskala
- Godkänd, underkänd
- Kursansvarig institution
- Institutet för miljömedicin
- Beslutande organ
- Programnämnden för läkarprogrammet
- Datum för fastställande
- 2017-10-03
- Reviderad av
- Programnämnden för läkarprogrammet
- Senast reviderad
- 2019-11-07
- Kursplanen gäller från
- Vårterminen 2020
Särskild behörighet
Alla högskolepoäng från termin 1-9, kursen Klinisk medicin - inriktning reproduktion och utveckling, samt att studenten är registrerad på kursen Hälsa i samhälle och miljö.
Mål
Syfte
Kursens syfte är att studenterna ska tillägna sig fördjupad förståelse för hälso- och sjukvårdens uppbyggnad och organisation i minst två olika länder.
Lärandemål
Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin (S1-S4) och färdigheterna enligt Millers pyramid (M1-M4) *.
Kunskap och förståelse
Studenten ska kunna
* redogöra för de mest betydande skillnaderna mellan hälso- och sjukvårdsystemen i Sverige och ytterligare ett land (S2)
* relatera de valda hälso- och sjukvårdssystemen till en global kontext avseende styrning, organisation och finansiering (S3)
* kritiskt granska och diskutera de valda hälso- och sjukvårdssystemens prestanda (S4)
Förhållningssätt
Studenten ska kunna
* uppträda respektfullt mot patienter, andra studenter, lärare och personal samt ta aktivt ansvar för sitt lärande och sin professionella utveckling
Innehåll
Under kursen fördjupar sig studenten i hälso- och sjukvårdssystemen i Sverige och ytterligare ett annat land vilket utmynnar i ett fördjupningsarbete där dessa jämförs. Vad som utgör ett hälso- och sjukvårdssystem varierar mellan länder men relevanta aspekter kan vara hälso- och sjukvårdens styrning, organisation och finansiering samt politisk, historisk och kulturell kontext samt dess påverkan på befolkningens hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård. Andra aspekter som studenten kan ta i beaktande är teknologisk och demografisk utveckling samt epidemiologi av riskfaktorer.
Hälso- och sjukvårdens prestanda granskas och diskuteras utifrån hälso- och sjukvårdssystemets a) bidrag till medborgarnas hälsa b) lyhördhet gentemot medborgarnas preferenser c) bidrag till ekonomiskt skydd för medborgarna och d) produktivitet. Detta knyter an till begreppet god vård som innebär att hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid.
Kursens specifika innehåll är individuellt anpassat och läggs upp genom online-diskussion via KI:s lärplattform i början av kursen då studenten presenterar en kort projektplan för fördjupningsarbetet. Kunskapsinhämtning sker främst genom självstudier och diskussion online. En del av kursen kan förläggas med fältstudier i ett annat land.
Kursen ges som distanskurs och kräver tillgång till dator. Undervisning på engelska kan förekomma. Undervisning kvällstid förekommer.
Arbetsformer
* Workshop (via web)
* Projektarbete
* Självstudier, reflektion och inläsning
Examination
Obligatorier:
Kursintroduktion via webb.
Webbseminarier där det egna och medstudenters arbeten kritiskt granskas och diskuteras.
Examination:
Skriftlig examination i form av redovisning av fördjupningsarbete.
Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras.
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.
Inlämningsuppgifter som lämnas in för examination eller som komplettering för missat obligatoriskt undervisningsmoment efter angiven deadline bedöms vid nästkommande examinationstillfälle.
Övergångsbestämmelser
För kurs som upphört eller genomgått större förändring ges minst två ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.
Övriga föreskrifter
Kursen ansluter till och fördjupar kunskaper, färdigheter och förhållningssätt inom läkarprogrammet och är definierad som temanära.
Kursvärdering sker enligt de riktlinjer som angivits av styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet.
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet genomgången fördjupningskurs, vars innehåll helt eller i väsentliga delar överensstämmer med innehållet i kursen.
* Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin:
S1) enkel (ex. känna till, identifiera),
S2) sammansatt (ex. redogöra för, beskriva),
S3) relaterad (ex. analysera, relatera), och
S4) utvidgad (ex. teoretisera, analysera).
Färdigheterna är nivåindelade enligt Millers pyramid:
M1) veta,
M2) veta hur man utför,
M3) kunna visa, och
M4) kunna utföra yrkesmässigt.
Litteratur och övriga läromedel
Rekommenderad litteratur
Aktuell vetenskaplig litteratur och rapporter
Papanicolas, Irene, and Peter Smith. Health system performance comparison: an agenda for policy, information and research: an agenda for policy, information and research. WHO, Geneva 2012
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0010/162568/e96456.pdf
Commonwealth Fund - International Profiles of Health Care Systems
Socialstyrelsen - Öppna jämförelser, En god vård?, Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat.
Rapporter från Myndigheten för Vårdanalys