Kursplan för

Differentiell psykologi, 15 hp

Differential Psychology, 15 credits

Denna kursplan gäller från och med höstterminen 2019.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
HT08 , HT09 , HT10 , HT11 , HT12 , HT13 , HT14 , HT15 , HT16 , HT19 , HT21
Kurskod
2PS005
Kursens benämning
Differentiell psykologi
Hp
15 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Psykologi 
Nivå 
G2 - Grundnivå 2 
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG)
Kursansvarig institution
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Beslutande organ
Programnämnden för Psykologprogrammet
Datum för fastställande
2008-05-15
Reviderad av
Utbildningsnämnden CNS
Senast reviderad
2019-04-10
Kursplanen gäller från
Höstterminen 2019

Särskild behörighet

Godkänt resultat från psykologprogrammets termin 1 omfattande 30 högskolepoäng samt minst 15 högskolepoäng från termin 2.

Mål

Moment 1 Psykometri och statistik, 6 hp
Efter genomgånget moment ska studenten kunna
  • beskriva och redogöra för grundläggande begrepp inom både klassisk och modern psykometrisk teori
  • göra egna grundläggande psykometriska analyser och kunna utföra korrelationsbaserade statistiska beräkningar
  • reflektera kring egna erfarenheter kring konstruktion och utvärdering av psykologiska test

Moment 2 Individuella differenser, 4,5 hp
Efter genomgånget moment ska studenten kunna
  • definiera och redogöra för centrala teoretiska modeller inom differentialpsykologin samt diskutera dessa med ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt
  • beskriva och redogöra för statistiska metoder inom den differentiella psykologin
  • reflektera kring kulturella inflytanden och genusperspektiv på individuella differenser
  • förstå och reflektera kring praktiska användbarheten (liksom svårigheter) med psykologiska test av individuella differenser när de utgör en del av psykologens arbetsredskap

Moment 3 Beteendegenetik, 4,5 hp
Efter genomgånget moment ska studenten kunna
  • beskriva och redogöra för grundläggande begrepp inom beteendegenetisk teori och metod
  • redogöra för och kritiskt reflektera kring molekylärgenetiska metoder och fynd
  • redogöra för samspelet mellan arv och miljö
  • redogöra för beteendegenetisk teori i relation till evolution och hjärnan
  • ge exempel på forskningsdesign och -metodik som används för att studera genetiska och miljöfaktorers effekter på personlighet, intelligens och sårbarhet för psykopatologi, samt relaterade forskningsresultat

Innehåll

Kursens innehåll omfattar konstruktion av psykologiska mätinstrument och grundläggande begrepp inom psykometri, en orientering i statistiska metoder och forskningstraditioner inom den differentiella psykologins områden och en fördjupning kring frågor om arvets och miljöns betydelse för skillnader mellan människor.

Kursen är uppdelad på följande tre moment:

Psykometri och statistik, 6.0 hp

Betygsskala: VU

Det första momentet på kursen ger en introduktion till psykometri. Först introduceras hur psykologiska fenomen kvantifieras, hur test konstrueras och hur normering används för att göra kvantifieringen tolkningsbar. Den studerande lär sig metoder utifrån både klassisk och modern testteori för att bedöma reliabilitet och validitet. Utöver grundläggande testteoretiska applikationer introduceras också specifika metoder för att utvärdera tillförlitlighet hos diagnostiska instrument (interbedömarreliabilitet; sensitivitet och specificitet).

Den studerande får övning i att genomföra och tolka psykometriska analyser (item-analyser och faktoranalys). Dessutom förmedlas färdigheter i att konstruera psykologiska test och diskussioner hålls kring hur man kritiskt kan värdera dess tillförlitlighet och giltighet. Som övning får studenten träna sig i ett differentialpsykologiskt perspektiv och psykologiskt förhållningssätt genom att i en laboration prova på att utvärdera och revidera ett test samt även genom att studera etablerade test och diskutera dess tillförlitlighet, tolkning, psykometri, m.m. Syftet är att illustrera den praktiska användbarheten av psykometrisk kunskap generellt inom psykologin.


Individuella differenser, 4.5 hp

Betygsskala: GU

Under det andra momentet studeras teorier och modeller för (intra- och inter) individuella differenser i psykologiska variabler samt statistiska analyser av dessa (regressionsanalys). Traditioner kring intelligens och teorier om människans intellektuella färdigheter och förmågor samt personlighet utifrån social-kognitiva diskuteras. Även psykoanalytisk teori, femfaktorsmodellen om personlighetsdrag, kulturella inflytanden och genusperspektiv diskuteras i förhållande till individuella differenser.


Beteendegenetik, 4.5 hp

Betygsskala: GU

Det tredje momentet ger studenten kunskap om arvets och miljöns betydelse för skillnader mellan människor. I detta avsnitt förmedlas kunskap om beteendegenetisk teori och metod (t.ex. tvillingmetoden), samt den relativa betydelsen av arv och miljö för skillnader mellan människor vad gäller olika aspekter av intelligens, personlighet och psykopatologi. Vidare får studenten inblick i evolution, hjärnan, samt molekylärgenetiska metoder och fynd.


Arbetsformer

Undervisningen består av lärarledda föreläsningar och seminarier där de studerande uppmuntras till aktivt deltagande genom att diskutera och reflektera kring föreläsningarnas teman. Vidare utgörs undervisningen av laborationstillfällen som syftar till att låta studenterna öva på statistiska analyser samt använda statistiska räkneövningar och analyser för att utvärdera test. Dessa övningar är tänkta att illustrera den praktiska betydelsen av kunskap om differentiell psykologi och statistik i psykologens vardagliga arbete.

Seminarier och övningstillfällen är obligatoriska. Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges. Obligatoriska seminarier och laborationer finns enligt följande:
  • Moment 1: obligatoriska seminarier, laborationer och räkneövningar
  • Moment 2: obligatoriska seminarier, räkneövningar

Examination

Kursen examineras såväl enskilt som i grupp genom muntliga och skriftliga examinationsuppgifter.

Moment 1
Kursmomentet om psykometri och statistik examineras genom
1) inlämningsuppgift (laborationsrapport) med muntlig examination i grupp
2) inlämningsuppgift (instrumentgranskning) med muntlig examination i grupp
3) individuell skriftlig räkneuppgift

På inlämningsuppgift (laborationsrapport) ges något av betygen Godkänd/ Underkänd. På inlämningsuppgift (instrumentgranskning) med tillhörande muntlig examination ges något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller
Underkänd. Vid den skriftliga räkneuppgiften ges något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller
Underkänd. För att få betyget Godkänd på momentet krävs minst betyget Godkänd på alla examinationsuppgifter. För betyget Väl godkänd på momentet krävs Väl Godkänd på inlämningsuppgift (instrumentgranskning) och den skriftliga räkneuppgiften, samt Godkänd på de övriga examinationsuppgifterna.

Moment 2
Studentens kunskaper om individuella differenser examineras genom
1) inlämningsuppgift (regressionsanalys) med muntlig examination i helklass
2) skriftligt PM samt muntlig presentation av vetenskaplig artikel

På examinationsuppgifterna under moment 2 ges betyget Godkänd eller Underkänd. För att få betyget Godkänd på momentet krävs betyget Godkänd på alla examinationsuppgifter.

Moment 3
Studentens kunskaper om beteendegenetik examineras genom
1) skriftlig tentamen

Vid den skriftliga tentamen ges betyget Godkänd eller Underkänd. För att få betyget Godkänd på momentet krävs minst betyget Godkänd på tentamen.

Betyg på hel kurs
För att få godkänt resulat på hela kursen krävs minst Godkänd på alla tre momenten. För betyget Väl Godkänd på hela kursen krävs Väl Godkänd på moment 1.

Student som ej fått godkänt resultat efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/ prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Övergångsreglerna följer KIs lokala riktlinjer för examination.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering sker enligt KIs lokala riktlinjer. Resultat och eventuella åtgärder återförs till studenterna på kurswebb.

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Furr, R. Michael Psychometrics - an introduction
Plomin, Robert Behavioral genetics
Diener, E (Ed). The NOBA collection. The Diener Education Fund. http://nobaproject.com/ Valda kapitel. Obligatorisk.
Artiklar enligt lärares anvisningar (ca 250 s.).

Rekommenderad litteratur

Repetera gärna kapitlen om intelligens, personlighet samt kapitlet om psykopatologi i Myers D.G. Psychology.

Borg, Elisabet; Westerlund, Joakim Statistik för beteendevetare. : Faktabok
Brace, Nicola.; Kemp, Richard; Snelgar, Rosemary. SPSS for psychologists
Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom : en systematisk litteraturöversikt Ekselius, Lisa