Kursplan för

Utagerande beteendeproblem hos barn och ungdomar, 7,5 hp

Disruptive Behavior Disorders in Children and Adolescents, 7,5 credits
Denna kursplan gäller från och med vårterminen 2014.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
VT12 , VT14 , VT16 , VT17 , VT19
Kurskod
2PS025
Kursens benämning
Utagerande beteendeproblem hos barn och ungdomar
Hp
7,5 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Psykologi 
Nivå 
G2 - Grundnivå 2 
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG)
Kursansvarig institution
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Beslutande organ
Programnämnd 8
Datum för fastställande
2011-05-13
Reviderad av
Programnämnd 8
Senast reviderad
2013-11-05
Kursplanen gäller från
Vårterminen 2014

Särskild behörighet

Godkänt resultat från psykologprogrammets termin 1-4 omfattande 120 högskolepoäng samt minst 15 högskolepoäng från termin 5.

Mål

Vid kursens avslut ska studenten kunna:
- redogöra för och diskutera aktuella frågeställningar vad gäller de mest vanligt förekommande utagerande beteendeproblemen hos barn och ungdomar
- redogöra för olika metoder som används för att studera utagerande problembeteenden hos barn och ungdomar
- läsa, förstå och kritiskt granska aktuella vetenskapliga artiklar
- identifiera metodologiska brister i vetenskapliga studier och diskutera förslag på hur dessa brister kan hanteras

Innehåll

Kursen inkluderar en övergripande introduktionsföreläsning. Därefter innehåller kursen ett antal seminarier (ca 5-8 st) som fokuserar på aktuella frågeställningar inom området utagerande problembeteenden hos barn och ungdomar (d.v.s. främst hyperaktivitet, impulsivitet, koncentrationsproblem, aggressivitet, trots och antisocialt beteende). Aktuella teman kan t.ex. vara utveckling, interventioner, könsskillnader, metodologiska problem, nya diagnosinstrument, biologi och genetik.

Observera att varje seminarium är ett examinationstillfälle och det krävs därför att man är närvarande och deltar aktivt vid samtliga seminarier (alternativt lämnar in en godkänd kompletteringsuppgift). Kursen avslutas med att samtliga studenter lämnar in en skriftlig fördjupningsuppgift där de själva väljer vilket tema de vill fördjupa sig inom och söker egen litteratur utifrån aktuella vetenskapliga artiklar. Fördjupningsarbetet redovisas skriftligt i form av ett PM och dels muntligt vid ett slutseminarium där examinator och övriga kursdeltagare deltar.

Arbetsformer

Kursen inkluderar en föreläsning och ett antal seminarier (ca 5-8 st). Den inledande föreläsningen är frivillig, men samtliga seminarier är obligatoriska.

Examination

Studenten examineras muntligt och skriftligt genom följande:
1) Aktivt deltagande på samtliga seminarier eller godkänd kompletteringsuppgift vid frånvaro från seminarier (G/U).
2) Godkänt på skriftlig inlämningsuppgift vid kursens slut (VG/G/U).
3) Godkänd muntlig redovisning av fördjupningsuppgiften (G/U).

På de muntliga delarna av kursen (dvs. aktivt deltagande vid seminarierna och enskild muntlig presentation) ges endast betyget Underkänt (U) eller Godkänt (G). På den skriftliga inlämningsuppgiften vid kursens slut ges betygen underkänt (U), godkänt (G) eller Väl godkänt (VG). För betyget G på hela kursen krävs betyget G på samtliga tre examinationsmoment. För betyget VG på hela kursen krävs betyget G på de två muntliga delarna (examinationsmoment 1 och 3), samt VG på den skriftliga inlämningsuppgiften (examinationsmoment 2).

Student som ej är godkänd efter ordinarie provtillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem provtillfällen. Om studenten genomfört sex underkända prov ges inte något ytterligare tentamenstillfälle. Som provtillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som provtillfälle. Provtillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som provtillfälle.

Övergångsbestämmelser

Övergångsreglerna följer KIs lokala riktlinjer.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering sker enligt KIs lokala riktlinjer. Resultat och eventuella åtgärder återförs till studenterna på kurswebben.

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Nedan presenteras ett urval av de vetenskapliga artiklar som kommer att inkluderas. Litteraturen bestäms vid varje kurstillfälle utifrån aktuell forskningslitteratur och studenterna söker även egen litteratur från PsycInfo och Medline)

Barkley, R.A. Behavioral inhibition, sustained attention, and executive functions : Constructing a unifying theory of ADHD 121 (1997) s. 65-94

Characterizing cognition in ADHD : beyond executive dysfunction Castellanos, F.X.; Sonuga-Barke, E.J.S.; Milham, M.P.; Tannok, R. 10 (2006) s. 117-123

Sonuga-Barke, E.J.S. Psychological heterogeneity in AD/HD : a dual pathway model of behavior and cognition 130 (2002) s. 29-36

Sonuga-Barke, E.J.S. The dual pathway model of AD/HD : an elaboration of neuro-developmental characteristics 27 (2003) s. 593-604

Thorell, L.B. Do delay aversion and executive function deficits make distinct contributions to the functional impact of ADHD symptoms : A study of early academic skill deficits 48 (2007) s. 1061-1070

Validity of the executive function theory of ADHD : A meta-analytic review Willcutt, E.G.; Doyle, A.E.; Nigg, J.T.; Farone, S.V.; Pennington, B.F. (2005) s. 1-11