Allmänvetenskaplig kurs, 15 hp

Kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng (120 poäng) inom hälso- och sjukvård. Alternativt yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng (120 poäng) inom hälso- och sjukvård, socionomexamen eller idrottslärarexamen om minst 180 högskolepoäng (120 poäng) samt minst 15 högskolepoäng (10 poäng) i vetenskaplig teori och metod.

Målet med kursen är att den studerande ska ha tillägnat sig fördjupad kunskap och förståelse i vetenskaplig teori och metod, forskningsetik, kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder samt tillämpning därav i forskning inom vetenskapsområdet klinisk medicinsk vetenskap. Dessutom är syftet att tillägna sig sådan förmåga och färdighet som fordras för att ta del av och delta i forsknings- och utvecklingsarbete med ett fördjupat vetenskapligt, kritiskt reflekterande och forskningsetiskt förhållningssätt. Lärandemål Studenten skall efter avslutad kurs självständigt kunna • förklara vetenskaps- och kunskapsteoretiska begreppoch relatera till vetenskapsområden som kan inkluderas i klinisk medicinsk vetenskap samt till det egna synsättet • analysera forskningsetiska grundprinciper i relation till sitt eget etiska förhållningssätt samt identifiera forskningsetiska aspekter i vetenskaplig litteratur och forskning • kunna identifiera och formulera vetenskapliga frågeställningar inom såväl det egna som inom andra vetenskapsområden inom klinisk medicinsk vetenskap • förklara och argumentera för- och nackdelar samt skillnader och likheter i olika kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder/-designer • förklara och argumentera för- och nackdelar samt skillnader/likheter med olika kvantitativa och kvalitativa datainsamlings- och analysmetoder • värdera vetenskaplig litteratur inom kvantitativ och kvalitativ forskning • tillämpa kvantitativ datainsamlingsmetod och kunna beskriva och analysera insamlad data med olika statistiska metoder • tillämpa kvalitativ datainsamlingsmetod och kunna kategorisera, beskriva och analysera insamlad data • integrera kunskaper i vetenskapsteori, forskningsetik, forskningsmetodik och kritisk granskning i en skriftlig allmänvetenskaplig rapport utifrån en egen vetenskaplig frågeställning inom det egna vetenskapsområdet samt visa förmåga att muntligt sammanfatta och diskutera sin egen och andras rapporter

Huvudsakligt innehåll - vetenskaps- och kunskapsteoretiska grunder - forskningsetik - kvantitativ forskningsmetodik, formulering av forskningsfrågor, forskningsdesign, datainsamlingsmetoder och statistiska analysmetoder - kvalitativ forskningsinriktning/-metodik inkluderande formulering av forskningsfrågor, och forskningsdesign, datainsamlings- och analys metoder - kritisk granskning av vetenskaplig litteratur

Kursens upplägg är baserat på introduktionsföreläsningar samt studentaktiverande undervisnings- och arbetsformer utifrån studiehandledning, och grupparbeten med peer learning, dvs där de studerande lär av varandra, samt seminarier med diskussioner och återkoppling. Kursen är upplagd som modifierad distansutbildning med kursträffar en gång i månaden. Kursdeltagarna indelas i interprofessionella studiegrupper i syfte att utveckla sin egen och andras kompetens. Till varje studiegrupp finns ansvariga lärare, som fungerar som resurs samt deltar i uppföljningar och examinationer Mellan kursträffarna har studiegrupperna egna protokollförda möten där grupprocessen och uppgifternas lösande framgår. Vid de flesta kursträffarna introduceras ett eller flera moment som följs upp vid nästföljande kursträff. Varierande undervisnings- och arbetsformer kommer att användas. Studentaktiverande undervisnings- och arbetsformer med problemorienterade uppgifter i en studiehandledning, där individuell reflexion och peer learning samt handledning av studiegruppansvariga lärare utgör väsentliga inslag. Kursdeltagarna arbetar enskilt och/eller i grupp utifrån studiehandledningen. För att underlätta kommunikationen inom och mellan studiegrupper samt med lärarna kommer den webbaserade undervisningsplattformen Ping-pong att användas.

Examinationsformerna är såväl formativa, dvs utvärdering under kursens gång, som summativa, dvs utvärdering vid kursens slut. För att få betyget Godkänd på kursen krävs godkänt på den individuella uppgiften och samtliga gruppuppgifter samt att den individuella examinationsuppgiften fått betyget Godkänd. För att få Väl Godkänd på kursen krävs godkänt på den individuella uppgiften och samtliga gruppuppgifter samt att den individuella examinationsuppgiften fått betyget Väl Godkänd. För att få godkänt på den individuella uppgiften krävs att studenten aktivt deltager i uppföljningen av uppgiften utifrån inlämnad individuell skriftlig reflektion. För att få godkänt på gruppuppgifterna krävs att den studerande aktivt deltagit i lösandet av uppgiften och deltagit i såväl skriftlig som muntlig presentation samt muntlig diskussion av uppgiften. Den individuella uppgiften introduceras i samband med antagning till kursen inför kursstart, Gruppuppgifterna beskrivs i studiehandledningen. Den individuella examinationsuppgiften utgörs av en skriftlig allmänvetenskaplig rapport utifrån en egen vetenskaplig klinisk frågeställning. Rapporten ska omfatta samtliga lärandemål i kursens och ska presenteras och diskuteras i ett seminarium tillsammans med respektive studiegruppansvarig lärare och studiegruppskamrater. Den examinerande läraren betygsätter den skriftliga rapporten före seminariet och slutbetyget inkluderar även bedömning av den muntliga presentationen och diskussionen. För betyget Godkänd i kursen krävs närvaro vid alla seminarier och gruppredovisningar samt aktivt deltagande i grupparbetena. Grupparbetena bygger på föreläsningarna. Vid frånvaro får den studerande göra en skriftlig ersättningsuppgift. Vid betyget Underkänd av examinationsuppgiften har en student rätt till sammanlagt sex examinationstillfällen för att få godkänt resultat.

Kursutvärdering genomförs enligt de riktlinjer som är fastställda av Styrelsen för utbildning samt utifrån fastställda utvärderingsrutiner inom programmet.