Ögats sjukdomar och diagnostik, 7,5 hp

Samma behörighetskrav som för att bli antagen till magisterprogrammet i klinisk optometri vid Karolinska Institutet.

Student som underkänts på VIL-tillfälle (verksamhetsintegrerat lärande) till följd av att studenten visat på så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för verksamheten/ sjukvården riskerats, är behörig till nytt VIL-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts.

Efter kursen ska studenten kunna

Kunskaper och förståelse
1) visa på bred kunskap om och känna igen kliniska uttryck för ögonsjukdomar 
2) visa på omfattande kunskap om sjukdomsförlopp och behandlingsmetoder för vanligt förekommande ögonsjukdomar
3) visa på omfattande kunskap kring hur man värderar information från tekniker som OCT, synfältsmätning och fundusdokumentation

Färdighet och förmåga
4) identifiera strukturella förändringar samt funktionsavvikelser och relatera dessa till varandra
5) tillämpa differentialdiagnostisering utifrån symptombild och/eller okulära manifestationer 
6) planera och utföra relevanta undersökningar utifrån symptombild och/ eller okulära manifestationer
7) bekräfta och/ eller avfärda misstankar om vanligt förekommande ögonsjukdomar 

Förhållningssätt och värderingsförmåga
8) kunna beskriva sin och andra yrkesrollers betydelse i ett interprofessionellt perspektiv samt kunna omsätta detta i omhändertagandet av patienten
9) kunna resonera kring prioriteringar inom vården och avvägningar i relation till sjukdomens prevalens, möjlighet till behandling och dess socioekonomiska effekter.

Kursen omfattar sjukdomar i ögats främre och bakre segment med stort fokus på de vanligast förekommande åldersdegenerativa ögonsjukdomarna. Studenten får lära sig differentialdiagnostisering utifrån kliniska uttryck, sambandet mellan struktur och funktion samt symptombild. Resultat från diagnostiska verktyg tolkas och värderas. Stor vikt läggs på lämplig handläggning utifrån vårdgivarens vårdnivå, vilket inkluderar beslut om egen uppföljning, avskrivning eller adekvat remiss till rätt vårdinstans. Kursen ger god inblick i aktuella behandlingsmetoder i syfte att kunna ge bästa patientomhändertagande, såväl inför som efter kontakt med sjukvården. Screening som verktyg för upptäckt av sjukdom diskuteras utifrån prevalens, screeningmetod, behandlingsmöjligheter och samhällsperspektiv. Kursens kliniska lärandeaktiviteter utövas till stor del genom samverkan mellan olika yrkeskategorier inom vården, s.k. interprofessionellt lärande och samarbete (IPLS).

Kursen är indelad i följande fyra moment:

Kursen innefattar självstudier, teoretisk genomgång samt verksamhetsintegrerat lärande (VIL). Den teoretiska genomgången sker genom olika undervisningsformer (fallgenomgångar, föreläsningar etc). Studenterna ges möjlighet till att träna praktiska färdigheter men måste ta stort eget ansvar.

Vissa utbildningsinslag är obligatoriska, se rubriken "Examination".

Kursen examineras på följande sätt:

Moment 1, Vetenskaplig utveckling, examinerar målen 1-8
a) obligatoriska inlämningsuppgifter
Momentet ges något av betygen U eller G. För betyget G krävs fullgjorda obligatoriska utbildningsinslag enligt anvisningar.

Moment 2, Kliniskt arbete del 1, examinerar målen 4-9
a) löpande bedömning av kliniska färdigheter och patientomhändertagande under VIL, ges betyget U eller G
Momentet ges samma betyg som VIL, U eller G.

Moment 3, Kliniskt arbete del 2, examinerar målen 4-9
a) löpande bedömning av kliniska färdigheter och patientomhändertagande under VIL, ges betyget U eller G
Momentet ges samma betyg som VIL, U eller G

Moment 4, Teoretisk förståelse, examinerar målen 1-9
a) Skriftlig examination, ges betyget U, G eller VG
Momentet ges samma betyg som skriftlig examination, U, G eller VG.

Betyg hel kurs
På hel kurs ges något av betygen U, G eller VG.
För betyget G på hel kurs krävs G på moment 1, 2, 3 och 4.
För betyget VG på hel kurs krävs G på moment 1, 2 och 3 samt VG på moment 4.
 
Frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i eller fullgjort de obligatoriska utbildningsinslagen, eller tagit igen frånvaro/ brister i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från eller ej fullgörande av ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Riktlinjer vid avbrytande av VIL-tillfälle
Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students VIL-tillfälle om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att klient- eller patientsäkerheten eller klienternas/ patienternas/ uppdragsgivarnas förtroende för verksamheten/ sjukvården riskerats. När VIL avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VIL-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplanupprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VIL-tillfälle på denna kurs.

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Om kursen läggs ner eller genomgår stora förändringar kommer information om övergångsbestämmelser att anges här.

Kursvärdering sker enligt riktlinjer fastställda av Karolinska Institutet. Sammanställning av studenternas svar i kursenkät samt kursansvarigs analys av dessa publiceras på KI:s öppna kurswebb.

Undervisning på engelska kan förekomma.