Metoder för effektutvärdering av folkhälsoinsatser, 7,5 hp

Studenten bör ha genomgått följande kurser inom programmet, eller på annat sätt ha tillgodogjort sig motsvarande kunskaper: 4FH043 Metoder för att studera sjukdomars förekomst och spridning, 4FH042 Epidemiologiska metoder för att studera sjukdomars bestämningsfaktorer och 4FH040 Statistik för epidemiologer.

Kursens övergripande mål är att utveckla studenternas förmåga att utvärdera de komplexa interventioner som i ofta genomförs inom folkhälsoarbete. Efter genomgången kurs ska studenten kunna: - Formulera utvärderingsfrågor som är relevanta för utfallet av specifika projekt/typer av interventioner - Välja en utvärderingsdesign och motivera valet - Identifiera indikatorer och referensvärden för utvärderingen - Identifiera nödvändiga data och datakällor för att besvara utvärderingsfrågorna -Identifiera möjliga felkällor för att kunna fastställa orsakssambandet mellan en intervention och det valda effektmåttet - Skissa en plan för insamling och analys av data som är relevant för den valda utvärderingen - Diskutera för- och nackdelar med olika utvärderingsdesigner

Under kursen kommer principer för epidemiologisk studiedesign och för vetenskaplig härledning att appliceras på uppgiften att utvärdera effekterna av folkhälsoinsatser inom flera olika fält (t ex smittsamma sjukdomar, levnadsvanor etc). Kursen betonar komplexiteten i sådana utvärderingar, då interventioner ofta innebär förändringar på både system- och individnivå, samt både kort- och långsiktiga utfall. Innehållet innefattar: Syftet med utvärderingar och typer av utvärderingar inom folkhälsoarbete, relaterat till koncepten resultat, process, täckning, effekt och jämlikhet; design och analys av studier över interventionseffekter, såsom randomiserade kontrollerade experiment (på individ- eller gruppnivå), kontrollerade icke-randomiserade experiment, före-efter jämförelser, naturliga experiment, ekologiska och andra observationsstudier; mätning av mellanliggande utfall för att förstå hur en intervention fungerar; vilka processer som bör följas upp för att utvärdera interventioner genomförda i normal praxis, såsom anpassning och spridning.

En kombination av arbetsformer kommer att användas: föreläsningar; studenträttade uppgifter med och utan datorstöd, gruppuppgifter, individuella uppgifter; litteraturgranskning; studiebesök; muntlig presentation. Kursen innebär en gradvis ökande svårighetsgrad från de första två veckornas (introduktion och förberedelse) övervikt av föreläsningar och individuella uppgifter, till de följande tre veckornas ökande tyngdpunkt på praktisk tillämpning och beslutsfattande. Deltagande i och genomförande av grupparbeten är obligatoriskt.

Examinationen består av tre uppgifter: a. en kort skriftlig presentation av en utvärderingsplan som utvecklas under kursens gång; b. en presentation, muntlig eller poster-, över metoderna/resultatet/slutsatserna från utvärderingen; c. en individuell tentamen. Uppgifterna a. och b. genomförs i grupp, medan uppgift c. är individuell. Frånvaro från obligatoriska delar skall kompenseras med extra individuella uppgifter med likartade lärandemål.