Metoder för effektutvärdering av folkhälsoinsatser, 7,5 hp

Studenten bör ha genomgått följande kurser inom programmet, eller på annat sätt ha tillgodogjort sig motsvarande kunskaper: Metoder för att studera sjukdomars förekomst och spridning (4FH043), Epidemiologiska metoder för att studera sjukdomars bestämningsfaktorer (4FH042) och Statistik för epidemiologer (4FH040).

Kursens övergripande mål är att utveckla studenternas förmåga att utvärdera de komplexa interventioner som i ofta genomförs inom folkhälsoarbete. Efter genomgången kurs ska studenten kunna: - formulera utvärderingsfrågor som är relevanta för utfallet av specifika projekt/typer av interventioner. - välja en utvärderingsdesign och motivera valet utifrån syfte och typ av intervention, önskad nivå av inferens samt kostnad. - identifiera indikatorer och referensvärden för utvärderingen. - identifiera nödvändiga data och datakällor för att besvara utvärderingsfrågorna. -identifiera möjliga felkällor för att kunna fastställa orsakssambandet mellan en intervention och det valda effektmåttet. - skissa en plan för insamling och analys av data som är relevant för den valda utvärderingen. - diskutera för- och nackdelar med olika utvärderingsdesigner.

Under kursen kommer principer för epidemiologisk studiedesign och för vetenskaplig härledning att appliceras på uppgiften att utvärdera effekterna av folkhälsoinsatser inom flera olika fält (t ex smittsamma sjukdomar, levnadsvanor etc). Kursen betonar komplexiteten i sådana utvärderingar, då interventioner ofta innebär förändringar på både system- och individnivå, samt både kort- och långsiktiga utfall. Innehållet innefattar: Syftet med utvärderingar och typer av utvärderingar inom folkhälsoarbete, relaterat till koncepten resultat, process, täckning, effekt och jämlikhet; design och analys av studier över interventionseffekter, såsom randomiserade kontrollerade experiment (på individ- eller gruppnivå), kontrollerade icke-randomiserade experiment, före-efter jämförelser, naturliga experiment, ekologiska och andra observationsstudier; mätning av mellanliggande utfall för att förstå hur en intervention fungerar; vilka processer som bör följas upp för att utvärdera interventioner genomförda i normal praxis, såsom anpassning och spridning.

En kombination av arbetsformer kommer att användas: föreläsningar; studenträttade uppgifter med och utan datorstöd, gruppuppgifter, individuella uppgifter; litteraturgranskning; studiebesök; muntlig presentation. Kursen innebär en gradvis ökande svårighetsgrad från de första två veckornas (introduktion och förberedelse) övervikt av föreläsningar och individuella uppgifter, till de följande tre veckornas ökande tyngdpunkt på praktisk tillämpning och beslutsfattande.

Examinationen består av tre uppgifter: a. en kort skriftlig presentation av en utvärderingsplan som utvecklas under kursens gång. Betyg U/G/VG. b. en presentation, muntlig eller poster-, över metoderna/resultatet/slutsatserna från utvärderingen. Betyg U/G. c. en individuell tentamen. Betyg U/G/VG. Uppgifterna a och b genomförs i grupp, medan uppgift c är individuell. För att få betyget G på kursen krävs G på alla tre examinationsmomenten. För att få betyget VG på kursen krävs VG på moment a eller c och G på övriga moment. Obligatoriskt Grupparbeten och avslutanden av uppgifter är obligatoriskt. Kursledaren bedömer om och i så fall hur frånvaro kan kompenseras. Innan student deltagit i obligatoriska delar eller kompenserat frånvaro i enlighet med kursledarens anvisningar registreras inte studentens kursresultat i LADOK. Begränsning av antal prov- eller praktiktillfällen: De studenter som ej är godkända efter ordinarie provtillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem provtillfällen. Om den studerande ej är godkänd efter fyra provtillfällen rekommenderas denna att gå om kursen vid nästa ordinarie kurstillfälle, och får därefter delta vid ytterligare två provtillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare tentamenstillfälle eller någon ny kursplats. Som provtillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som provtillfälle. Provtillfälle till vilket studenten anmält sig med inte deltagit räknas inte som provtillfälle.

Efter varje kurstillfälle kommer det att erbjudas minst sex tillfällen för examination inom en 2-årsperiod efter kursens slut.

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Styrelsen för utbildning. Kursen ges på engelska.