Epidemiologiska metoder för att studera sjukdomars bestämningsfaktorer, 7,5 hp

Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 hp inom folkhälsovetenskap, hälso- och sjukvård eller relevant samhällsvetenskapligt ämnesområde. Dessutom krävs Engelska B/Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• formulera principer för olika typer av vanliga epidemiologiska studiedesigner, samt beskriva deras styrkor och svagheter,
• beräkna och tolka mått på sjukdomsförekomst och samband, samt beskriva hur ett specifikt mått påverkas av studiedesignen,
• beskriva teoretiska modeller för orsakssamband och diskutera principer för orsaksmekanismer,
• identifiera och förklara olika typer av felkällor i epidemiologiska studier,
• förklara och diskutera epidemiologiska begrepp, inklusive validitet och precision, relaterat till olika epidemiologiska studiedesigner,
• dra slutsatser från epidemiologiska vetenskapliga artiklar, samt sammanfatta och kritiskt granska dessa utifrån studiedesign, resultat, validitet och precision.

Kursen fokuserar på epidemiologisk teori och praktik. Den innehåller principer för design, analys och tolkning av epidemiologiska studier. Kursen introducerar begreppet orsakssamband, begrepp relaterade till studiebas, mått på sjukdomsförekomst och mått på samband, effektmodifiering, vanliga designer för epidemiologiska studier (kohortstudier, fall-kontrollstudier, tvärsnittsstudier) och betydelsen av olika typer av felkällor.

Kursen fokuserar på aktiv inlärning, d.v.s. att omsätta kunskap i praktik och kritisk reflektion. Olika strategier för inlärning kommer att användas, så som föreläsningar grupparbeten och en individuell uppgift som löper genom kursen.

En individuell uppgift med  återkoppling vid olika tidpunkter utgör också en viktig arbetsform och tränar studenten i att omsätta kunskap under kursen i mer tillämpad form. Denna uppgift är också en del av examinationen.

För att bli godkänd på kursen skall studenten visa att lärandemålen har uppnåtts. Två examinationsformer tillämpas. En individuell uppgift samt en skriftlig tentamen. Den individuella uppgiften lämnar studenten in skriftligt samt redovisar muntligt. Studenten skall även opponera på en annan students individuella uppgift. Alla dessa moment betygssätts med U/G.

Grupparbeten är obligatoriska.  

Den skriftlig examinationen betygssätts med U/G/VG och består av två uppgifter på G-nivå och en uppgift på VG-nivå. För att få G på examinationen krävs G på båda G-uppgifterna. För att få VG krävs G på båda G-uppgifterna samt VG på VG-uppgiften.

Om en student blir underkänd på båda G-uppgifterna i examinationen måste studenten göra om hela examinationen.

Om en student blir underkänd på en av G-uppgifterna kan studenten välja att komplettera genom att göra om endast den underkända G-uppgiften vid omexaminationen. Om G-uppgiften blir godkänd vid omexaminationen rättas VG-uppgiften från det första examinationstillfället.

Studenten kan också välja att skriva om hela examinationen även om hen är godkänd på någon av G-uppgifterna. Studenten skriver då om båda G-uppgifterna samt uppgiften på VG-nivå.

En examination samt en omexamination ges inom ramen för varje kurstillfälle. Skulle en student bli underkänd på båda dessa examinationer erbjuds studenten en ny examination vid nästa kurstillfälle.

Obligatoriskt deltagande
Examinatorn bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av antal provtillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. 
Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle.  Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på
förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en större revidering av litteraturlistan gjorts.

Kursutvärdering genomförs enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kursen ges på engelska.