Kursplan för

Vetenskapsteori, 2,5 hp

Theory of Science, 2,5 credits
Denna kursplan gäller från och med vårterminen 2023.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
VT20 , VT21 , VT22 , VT23 , VT25
Kurskod
4FH090
Kursens benämning
Vetenskapsteori
Hp
2,5 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Folkhälsovetenskap 
Nivå 
AV - Avancerad nivå 
Betygsskala
Väl godkänd, godkänd, underkänd
Kursansvarig institution
Institutionen för global folkhälsa
Beslutande organ
Utbildningsnämnden PHS
Datum för fastställande
2018-10-31
Reviderad av
Utbildningsnämnden GPH
Senast reviderad
2023-10-18
Kursplanen gäller från
Vårterminen 2023

Särskild behörighet

Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng inom folkhälsovetenskap, hälso- och sjukvård eller relevant samhällsvetenskapligt ämnesområde. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska B/Engelska 6 (med lägst betyget Godkänd/E).

Mål

Syftet med kursen är att studenten skall kunna identifiera, diskutera och reflektera över vetenskapsteoretiska överväganden inom folkhälsovetenskaplig praktik och forskning.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

  • Beskriva olika sätt som teori används inom folkhälsovetenskap
  • Identifiera och framföra vetenskapliga argument som berör olika syn på kunskap och evidens samt att kunna relatera dessa argument till val av metod och teoretisk inriktning.
  • Identifiera och diskutera de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 i relation till folkhälsovetenskaplig teori
  • Reflektera kring grunderna för vetenskaplig kunskaps auktoritet och kritisk granska vetenskapliga debatter inom folkhälsovetenskap

Innehåll

I kursen presenteras och analyseras exempel på teorier inom folkhälsovetenskaperna. Länken mellan teori och metodologiska val diskuteras. I kursen främjas ett reflekterande förhållningssätt och lärande kring folkhälsovetenskap, ett kunskapsfält som är både multidisciplinärt och interdisciplinärt. I kursen kommer studenten att diskutera och lära sig om följande:

  • Vetenskapsfilosofiska problemställningar med relevans för folkhälsoforskning
  • Utvalda teoretiska inriktningar och centrala begrepp inom folkhälsovetenskap som till exempel normalitet, diagnos, institution och aktörer
  • Teoretiska och metodologiska aspekter av att studera hälsans sociala bestämningsfaktorer
  • Möjligheter att förena folkhälsovetenskaplig teori och de globala hållbarhetsmålen 

Arbetsformer

I den pedagogiska grundsyn som kursen bygger på ingår att kursdeltagarna deltar aktivt under kursens samtliga moment. Olika undervisningsformer och tekniker, digitala och i klassrummet, kommer att användas. Föreläsningar, diskussion och samarbete i små grupper, samt att ge återkoppling till andra studenter kommer kombineras inom kursens olika teman.

Examination

Examination av kursens lärandemål sker genom att deltagaren:

  • lämnar in en skriftlig uppgift som tillämpar vetenskapsfilosofiska begrepp.
  • självständigt skriva en essä där ett antal teoretiska begrepp definieras och används i en kritisk analys av ett empiriskt fall.
  • delta i obligatoriska workshops och seminarier och ge peer  återkoppling till andra studenter.

Obligatoriskt deltagande
Deltagande i kamratbedömningsuppgif samt andra förekommande workshops är obligatoriskt. Examinatorn bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av antal provtillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten ej är godkänd efter fyra provtillfällen uppmanas denna att uppsöka studievägledaren. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle.
Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som provtillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en större revidering av litteraturlistan gjorts.

Övriga föreskrifter

Kursen ges på engelska.

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Övrig litteratur, såsom vetenskapliga artiklar, film och andra digitala resurser kommer att vara tillgänglig från läroplattformen Canvas under kursens gång.

Vetenskapliga artiklar och internetpublikationer tillkommer.

Koch, Lene.; Vallgårda, Signild Research methods in public health
Malterud, K. Theory and interpretation in qualitative studies from general practice: Why and how?

Rekommenderad litteratur

Extra material kommer att tillkännages under kursens gång.