Utbildningsplan för Masterprogrammet i hälsoinformatik

Master's Programme in Health Informatics

Mål

Mål för avancerad nivå enligt högskolelagen

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Mål enligt högskoleförordningen

Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten:

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten:

• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som
• ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten:

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Mål för programmet vid Karolinska Institutet

Utöver de nationella målen gäller följande mål för masterprogrammet i hälsoinformatik vid Karolinska Institutet:

Kunskap och förståelse
Studenten ska:

• ha god kunskap och förståelse om vården och omsorgen som organisation, dess styrning och dess målsättningar
• ha basal kunskap och förståelse om människans anatomi, fysiologi samt vanligt förekommande sjukdomar och deras behandling
• ha god kunskap och förståelse om grundläggande data- och systemvetenskap, databaser och webb-baserade applikationer
• ha god kunskap och förståelse om hur IT kan användas för att uppnå verksamhetsförbättringar inom vård och omsorg.

Färdighet och förmåga
Studenten ska visa färdighet och förmåga att:

• analysera och bedöma behovet av, och metoder för att utveckla och sprida information och ökad kunskap inom, vård och omsorg
• analysera, karakterisera, utvärdera och förbättra vårdens arbetsprocesser
• utveckla, införa, förbättra och utvärdera metoder som ger kliniskt beslutstöd
• delta i upphandling, beställning, anpassning, utveckling, införande, underhåll, utvärdering och förbättring av kliniska hälsoinformationssystem
• ha god insikt i den hälsoinformatiska forskningsprocessen och god förmåga att självständigt formulera relevanta hypoteser inom det hälsoinformatiska området och på basis av dessa planera och genomföra projekt med lämplig metodologisk ansats
• modellera, utveckla och införa system för analys, simulering och visualisering inom hälsoinformatik

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska:

• visa god insikt i forskningsetik och respekt för patienters integritet och säkerhet, samt
• kunna värdera information och relatera denna till etablerad kunskap inom det hälsoinformatiska fältet.

Studenter med fördjupade studier inom h_älsoinformatik med klinisk inriktning_ ska:

• ha kunskaper och färdigheter av betydelse för att leda utveckling, anpassning, och implementering av kliniska informationssystem.

Studenter som fördjupar sig inom hälsoinformatik med teknisk inriktning ska:

• ha kunskaper och färdigheter av betydelse för genomförande av alla faser inom utveckling av hälsoinformationssystem
• kunna tillämpa matematiska metoder för att extrahera ny kunskap från medicinska data, att använda i medicinsk forskning eller som komponenter i kliniska beslutstödsystem.

Innehåll och upplägg

Programmet omfattar fyra terminer med olika teman som bygger på en progression från tidigare terminer: överbryggnad (termin 1), grundläggande (termin 2) respektive fördjupad hälsoinformatisk metodkunskap med tillämpningar (termin 3), samt slutligen forskning inom hälsoinformatik (termin 4).

Syftet med den första terminen är att överbrygga kunskapsklyftan mellan studenter med vård-, respektive teknisk utbildningsbakgrund. Den första kursen som möter studenterna förmedlar en gemensam förståelse för huvudområdet som akademisk och praktisk disciplin, samt en förståelse för vilka huvudsakliga utmaningar inom vården som rör informations och kunskapshanteringen. Överbryggnadskurser om sammanlagt 15 hp ger grundkunskaper i data och systemvetenskap till studenter med hälso- och sjukvårdsbakgrund. På motsvarande sätt får studenter med teknisk bakgrund en förståelse för grunderna inom medicinsk vetenskap och hälso- och sjukvårdens organisation. Terminens avslutande kurs ansluter till terminens första kurs där utmaningarna inom vården togs upp - här behandlas lösningarna i form av IT-system inom vården.

Inför den andra terminen väljer studenterna ett av två möjliga spår, "klinisk inriktning" eller "teknisk inriktning". De som väljer klinisk inriktning kommer att få kunskap om att leda förändringsarbete inom vård och omsorgsverksamhet genom implementering av informationssystem, medan de som väljer hälsoinformatik med teknisk inriktning fördjupar studierna mot avancerad metodkunskap. Studenternas utbildningsbakgrund har ingen betydelse för val av spår. De flesta kurserna är gemensamma för alla, men några är specifika för det valda spåret. Spåren avgör även vilket perspektiv som studenterna kommer att ha i vissa av de gemensamma kurserna.

Termin 2 innehåller kurser med fundamentala kunskaper och färdigheter för studenter på båda spåren: metoder för att genomföra verksamhetsanalys och modellering av användarkrav, metoder för utvärdering av olika aspekter av hälsoinformationssystem efter införande, samt metoder inom området kliniskt beslutstöd.

Studenter som väljer klinisk inriktning läser termin 2 även en kurs i projektledning och IT-införande. Termin 3 fördjupas sedan kunskaperna inom metoder för förändringsarbete. De som istället följer spåret med teknisk inriktning läser termin 2 en fördjupande och tekniskt orienterad kurs inom hälsoinformationssystem. Den tredje terminen läser denna grupp en avancerad kurs i maskinlärningsmetoder för att extrahera medicinsk kunskap ur stora datamängder, som t.ex. kan användas i kliniskt beslutstöd.

Parallellt med kurserna i hälsoinformatisk metodkunskap läses fallstudiekurser under den andra och tredje terminen. I dessa presenteras scenarier från verkliga hälsoinformatiska projekt som en utgångspunkt för problemställningar där studenterna får tillfälle att tillämpa sin metodkunskap. Studenterna får på detta sätt inblick i ett stort antal komplexa men relevanta projekt. Båda terminerna avslutas med projektkurser som erbjuder tillämpning av metodkunskap. Det valda spåret avgör vilken roll eller perspektiv som studenterna kommer att ha i dessa kurser.

Samtliga studenter läser en kurs i modellering och simulering i hälsoinformatik samt forskningsmetodik som en förberedelse inför termin 4, som utgörs av ett vetenskapligt projektarbete som sträcker sig över hela terminen.

Övriga riktlinjer

Betygsskala

För betygssättning på kurs används en målrelaterad sjugradig skala. Godkända betyg är A, B, C, D och E. Underkända betyg är Fx och F. Annan betygsskala kan förekomma på moment inom kurs samt på valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk

Undervisningsspråk är engelska.

Särskilda behörighetskrav till kurs inom program

För tillträde till termin 3 krävs att samtliga kurser på termin 1 samt minst 10 högskolepoäng från kurser på termin 2 är godkända.