Vanja jobbar som psykolog på sjukhus

När tog du examen från KI? 

Jag tog examen från KI juni 2023 och gör nu min ettåriga PTP-tjänstgöring, vilket innebär att jag jobbar som psykolog men under handledning (vilket krävs för att kunna ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen).

Berätta mer om vad du gör idag. 

Jag jobbar som psykolog på ett sjukhus i Stockholm och mina arbetsuppgifter varierar. Mitt huvudfokus ligger på psykologisk behandling av vuxna som har fysiska sjukdomar eller skador (så som långvarig smärta) som påverkar deras psykiska hälsa (genom att exempelvis orsaka oro eller nedstämdhet). Jag använder psykologiska behandlingsmetoder som kognitiv beteendeterapi (KBT) för att ge patienter verktyg för att kunna hantera sina utmaningar och därigenom förbättra sitt välmående. 

Utöver detta är jag engagerad i olika forskningsprojekt. Jag fördjupar mig inom internetbaserad behandling, leder en ny gruppbehandling tillsammans med en kollega och inom kort ska jag dra igång ett projekt som rör arbetslivets psykologi. Dessutom kommer jag snart att ansvara för att vår sektion syns på sjukhusets Instagram under en veckas tid för att berätta om vad vi psykologer och våra team arbetar med. Så mitt jobb är varierande, precis som psykologprogrammet också var.

Varför valde du att studera på KI?

Jag valde KI för att psykologprogrammet har en medicinsk inriktning. Det kändes viktigt att få med det medicinska perspektivet eftersom den mentala och fysiska hälsan är så sammanlänkade. Att psykologprogrammet på KI även är evidensbaserat och rikt på den senaste forskningen, som många gånger också kommer direkt från KI, bidrog också till att jag sökte mig hit. Dessutom är KI väldigt stort och det är därför lätt att knyta kontakter inom hela hälsosektorn och stöta på många häftiga och kompetenta personer. 

Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Min dagliga rutin är väldigt varierad. En typisk dag kan börja med förberedelser inför patientbesök, följt av själva patientbesöken. Därefter journalskrivning och ibland möten, såsom mottagningsmöten. Vi har även patientkonferenser där vi diskuterar inkomna remisser och vissa dagar ägnas åt andra projekt. Till exempel fick jag under en dag handleda läkarstudenter i samtalsmetodik. Som den psykolog jag strävar efter att vara så försöker jag även planera in korta återhämtningspauser varje dag. Det kan vara korta promenader, små pratstunder med mina kollegor och tid för självreflektion. 

Vad är det roligaste med ditt jobb?

En av de mest givande upplevelserna är att vara en del av patienters behandlingsprocess och att få se deras framsteg över tid. Jag har också lyckats hamna på en arbetsplats där det finns väldigt många psykologer samlade på ett och samma ställe, vilket är kul eftersom jag dagligen får ta del av många kloka psykologers tankar och erfarenheter. En annan rolig del av mitt arbete är den ständiga möjligheten till att lära mig något nytt och att jag för det mesta får välja hur jag spenderar majoriteten av min tid. Det gör att jag känner att mitt arbete är meningsfullt för mig och det är en frihet som jag verkligen uppskattar och inte tar för given.

Vilka utmaningar har du i ditt jobb? 

En utmaning är att navigera som ny inom yrket och att upprätthålla en balans. Jag upplever att KI lärde mig mycket om psykologi, men att jag nu i arbetslivet snarare behöver lära mig hur jag ska vara i min roll som psykolog. Som psykolog är man sitt eget verktyg många gånger, så det är viktigt att hitta en balans mellan att göra sitt bästa i arbetet samtidigt som man tar hand om sig själv för att orka fortsätta prestera på lång sikt. En annan utmaning kan vara att hantera den känslomässiga stress som man kan uppleva av en rad olika anledningar. Det här är utmaningar som jag tror är vanliga inom yrket och med tiden, i takt med att man hittar sina egna strategier, brukar de bli mer lätthanterliga. 

Vad tycker du generellt om din utbildning?

Jag är nöjd, både med innehållet och med det tankesätt som är typiskt för KI: ”Vad finns det för evidens för det här?” Med andra ord är jag glad över att ha tagit med mig inte bara psykologin utan också det vetenskapliga tänkesättet. Eftersom utbildningen är så bred känner jag mig trygg inför framtiden, det kommer alltid finnas något spännande att jobba med. 

Finns det något du saknade eller som hade kunnat vara bättre med utbildningen?

Jag önskar att vi hade haft lite mer praktisk erfarenhet, och kanske ännu tidigare i utbildningen. Även fast praktiken lade en bra grund för arbetslivet tror jag att det hade varit givande att få ha testat på psykologrollen lite tidigare under programmet.

Åkte du på utbyte under din utbildning? 

Ja och det är något jag uppmuntrar alla som har möjlighet att göra. Min utbytestermin i Bologna, Italien, är något jag tänker på nästan varje dag. Jag har med mig både en annan syn på psykologi som jag bär med mig i mitt arbetsliv (jag fick bland annat lära mig om positiv psykologi och hur psykologer kan arbeta med säkerhet) men också minnen som etsat sig fast för livet. Det finns reseberättelser från studenter som åker på utbyten om man vill djupdyka ner i några sådana så ett tips är att läsa de om man är nyfiken på utbyten. Jag tyckte alltså att det var fantastiskt och utan tvekan den mest minnesvärda delen av psykologprogrammet.

Vad överraskade dig mest med utbildningen? 

Att vi hade mycket statistik. Statistiken kunde kännas som ett nödvändigt ont ibland men hjälpte oss att förstå all forskning som vi fick läsa och granska. Utan den hade vi haft svårt att greppa psykologin som vetenskap, från design av studier och testning av hypoteser till att dra slutsatser och göra analyser. 

Vad var det som gjorde dig nyfiken på just psykologprogrammet?  

Jag har alltid varit nyfiken på människans natur och beteenden. Jag hann däremot gå en runda på ett civilingenjörsprogram innan jag insåg att det faktiskt är det här jag också vill jobba med. Det som också gjorde mig nyfiken på psykologprogrammet var viljan att förstå vår komplexa och ibland gåtfulla hjärna.

Vilka utvecklingsmöjligheter finns inom ditt område? 

Efter att man har läst psykologprogrammet fem år och gjort ett års praktisk tjänstgöring (PTP) kan man ansöka om legitimation från Socialstyrelsen. Som legitimerad psykolog kan man sedan välja att vidareutbilda sig till specialist (STP-psykolog). Det är en 5-årig fördjupningsutbildning och det finns idag tio specialiteter. Utöver det väljer en del psykologer att söka till doktorandutbildning för att utbilda sig till forskare. Man kan också gå olika kurser och många arbetsplatser brukar ha interna utbildningar. Psykologyrket är ett typiskt yrke där man aldrig blir färdiglärd — i takt med att forskningen ständigt går framåt. 

Vilka egenskaper tycker du är viktiga att ha hos den som funderar på att söka psykologprogrammet?   

När jag var psykologstudent svarade jag att det var viktigt att ha ett genuint intresse för människans natur och den inställningen står jag fortfarande fast vid. Dock skulle jag även vilja addera att det kan vara en fördel om man tycker om att hela tiden utvecklas och lära sig saker. I och med att psykologin ständigt utvecklas som vetenskap är det avgörande för en psykolog att hålla sig uppdaterad om vad forskningen stöder. Det innebär att vi som psykologer har ett ansvar att alltid sträva efter att utvecklas och fördjupa vår förståelse för människors beteende och mentala hälsa.

Vad drömmer du om att göra i framtiden?

Jag har många olika drömmar. Efter att jag avslutade psykologprogrammet trodde jag att det var dags för mig att bestämma exakt vad jag ville göra som psykolog. Men jag fortsätter att upptäcka att man kan ha många olika psykologhattar på sig, vilket är helt rimligt med tanke på bredden i psykologutbildningen. Jag ser mig själv i olika roller som psykolog, som att vara konsult för stora företag, ha klienter i psykologisk behandling som jag gör nu, fortsätta skapa videos om psykologi på TikTok, och utforska möjligheten att arbeta med global psykisk hälsa i ett annat land. Detta är bara några exempel på de olika vägarna jag skulle kunna tänka mig att gå!

Har du några tips till den som är intresserad av att söka det program du har läst? 

Våga höra av dig och skriv till psykologstudenter och psykologer. Dels kan man gå via KI och prata med en studentambassadör eller så kan man ställa frågor i olika grupper på Facebook till exempel. Nuförtiden finns också psykologer på TikTok (däribland jag) och andra sociala medier. Samla så mycket information från andra som du kan så att du kan ta ett välgrundat beslut själv och känna efter om det skulle vara något för dig. Det är värt att testa och utforska om man är nyfiken — det bästa som kan hända är att du blir expert på människan.