Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
 
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas:

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kun­skaper och färdigheter, utveckla förmåga att:

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom områ­det.

Mål för arbetsterapeutexamen enligt högskoleförordningen
För arbetsterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och för­måga som krävs för behörighet som arbetsterapeut.
Kunskap och förståelse
För arbetsterapeutexamen skall studenten

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktu­ellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om samban­det mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets bety­delse för yrkesutövningen,
• visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, och
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För arbetsterapeutexamen skall studenten

• visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genom­föra arbetsterapeutiska åtgärder som förebygger, förbättrar och kom­penserar nedsatt aktivitetsförmåga,
• visa förmåga att identifiera och genomföra miljöinriktade åtgärder både på individ-, grupp- och samhällsnivå
• visa förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande arbete,
• visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
• visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgär­der och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställ­ningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För arbetsterapeutexamen skall studenten

• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedöm­ningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspek­ter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fort­löpande utveckla sin kompetens.

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbe­gripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämp­liga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant informa­tion i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera informa­tion, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedöm­ningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ut­veckla sin kompetens.

Utöver de nationella målen utgör följande mål så kallade progressionsstrimmor för arbetsterapeut­programmet vid Karolinska Institutet (KI). Studenten ska, efter genomgånget program, visa förmåga att:

• arbeta utifrån ett professionellt förhållningssätt i enlighet med yrkets etiska kod och i sådana former som svarar mot krav på hållbar utveckling
• arbeta med ett vetenskapligt förhållningssätt samt medverka i forsknings- och utvecklingsarbete
• verbalt och skriftligt kommunicera med och undervisa patienter/klienter, andra professioner och övriga aktörer
• kunna verka i en mångkulturell och interprofessionell miljö
• delta i förbättrings/förändringsarbete i arbetsterapeutiska verksamheter

Introduktion till ämnet och yrket
Arbetsterapi - ämnesområde
Den vetenskapliga grunden för huvudområdet arbetsterapi utgörs av aktivi­tetsvetenskap som innefattar kunskap om människans aktivitet i det dagliga livet och kunskap om delaktighet i relation till hälsa och utveckling. Med aktiviteter avses kulturellt definierade och individuellt värderade göromål, som utförs dagligen eller under olika perioder i livet, i exempelvis hemmet, i arbete/sysselsättning eller inom skola och på fritiden.
Genom studier i arbetsterapi och aktivitetsvetenskap utvecklar studenten kunskap inom i huvudsak följande kompetensområden:

• de konsekvenser som skada, sjukdom, funktionsnedsättning och/eller förutsättningar i miljön har för aktiviteter och delaktighet
• bedömningar och åtgärder inom arbetsterapi baserade på aktivitetsvetenskap som främjar aktivitet och delaktighet
• samspelet mellan individuella och kontextuella förutsättningar i relation till aktiviteter i dagligt liv
• insatser riktade mot delaktighet och engagemang i aktivitet som möjliggör hälsa och utveck­ling

Arbetsterapi - yrkes- och samhällsfunktion
Arbetsterapiåtgärder möter utmaningar och behov som personer eller familjer med ohälsa, eller i utanförskap ställs inför.  Åtgärder inom arbetsterapi bygger på att använda aktiviteter som mål och/eller medel för att exempelvis främja och öka personens förmåga att möta utmaningar och förändringar som i sin tur kan öka personens delaktighet i samhället.
 
Arbetsterapeuten arbetar i samråd med personen eller familjen för att identifiera hur aktiviteter kan genomföras trots ohälsa eller utanförskap. Arbetsterapeuten lägger också stor vikt vid att kartlägga och anpassa den omgivande miljön så att den underlättar för personen att vara aktiv och delaktig i det han/hon vill och behöver klara av.

Arbetsterapi möjliggör akti­viteter i dagligt liv för enskilda personer, för familjer och grupper, och utgör därför ett viktigt bidrag i samhället, inom hälso- och sjukvården, inom den sociala sek­torn, i skolan, på arbetsmarknaden och inom all form av förebyggande hälso­arbete i samhället.

Innehåll i Arbetsterapeutprogrammet 
Innehållet i Arbetsterapeutprogrammet är präglat av synen att arbetsterapeutens yrkesroll kräver kompetens och skicklighet inom flera olika områden. Även om arbetsterapeuten i första hand har specialkompetens för att stödja mänsklig aktivitet och delaktighet i dagligt liv, ställer yrket också krav på ytterligare kompetenser, såsom att vara en god kommunikatör, att bedriva teamarbete, att vara en god ledare/handledare, att stödja personers aktörskap och självbestämmande, samt att arbeta utifrån evidensbaserad kunskap och yrkets etiska värdegrund.

Programmet är inriktat mot att utveckla studenternas förståelse för, och kunskap om hälsa och ohälsa i relation till delaktighet och aktivitet i dagligt liv. Särskilt uppmärksammas personers möjlighet till kreativitet, utveckling och eget aktörskap i aktiviteter vid olika former av ohälsa eller brist på delaktighet.

Som student vid ett medicinskt universitet som Karolinska Institutet drar man nytta av att lärarkåren har hög kompetens såväl akademiskt som pedagogiskt, vilket skapar god tillgång till aktuell kunskapsutveckling och forskningsfynd.
En central del i arbetsterapeututbildningen är verksamhetsintegrerat lärande (VIL) - vilket är ett samlingsbegrepp för pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av praktikperiod, studiebesök och fältstudier inom hälso- och sjukvård, social omsorg eller rehabilitering och gör det möjligt för studenterna att tillämpa och integrera teoretiska kunskaper med praktiska färdigheter. VIL ger programmets studenter möjlighet att utveckla ett professionellt förhållningssätt, och en god förmåga att samarbeta med andra yrkesgrupper interprofessionellt.

Innehåll och upplägg
Arbetsterapeutprogrammet omfattar totalt 180 högskolepoäng varav kurser i arbetsterapi och aktivitetsvetenskap utgör mer än hälften. Även kurser i anatomi, fysiologi, psykologi, pedagogik, sociologi, medicinsk antropologi samt andra medicinska ämnen ingår. Pro­grammet ger en grund för fortsatta studier på avancerad nivå samt för vidare specialisering inom arbetsterapi.
Under det första studieåret inriktas studentens lärande på grund­läggande kunskap och förståelse av aktivitetens betydelse för människors hälsa och delaktighet. Programmet introducerar aktivitetsvetenskap och dess centrala teoribildningar. Tidigt introduceras även kunskap i etiskt förhåll­ningssätt samt grundande kunskaper inom vetenskaplig teori och metod.
 
Under det första studieåret introduceras också teoretiskt förankrade arbetsprocesser i arbetsterapi: bedömning och åtgärder, terapeutiskt resonemang och utvärdering av åtgärder. Parallellt studeras människokroppens anatomi och fysiologi samt grundläggande psykologiska teorier om människans utveckling och socialisation. Även de vanligaste sjukdomstillstånden och deras epidemiologi, diagnostik och medicinska behandling studeras. Även kunskap om terapeutiskt resonemang för arbetsterapeutisk bedömning, åtgärder och utvärdering ingår. Första året innehåller även studier av hälsobefrämjande livsmiljöer och dess relation till delaktighet och aktivitet.
Syftet med det verksamhetsintegrerade lärandet under det första året är att studenten ska förvärva grundläggande kunskap och förståelse för olika resonemang inom arbetsterapi, samt kännedom om yrket och dess organisation.

Det andra studieåret är utformat för att bredda studentens kunskaper om ohälsa och sjukdom genom fortsatta studier i medicinska ämnen, där fokus nu riktas mot de stora folksjukdomarna och dess epidemiologi, diagnostik och medicinska behandling. Mer specifikt ligger fokus på möjliga medicinska orsaker till funktions-, aktivitets­- och delaktighetsbegränsningar.
Detta år studeras även relevanta pedagogiska synsätt och teorier, kommunikation och inter­aktion mellan människor i relation till deras moti­vation för och behov av förändring. Kunskaper om kreativitetsskapande processer och engagemang i aktivitet introduceras och studeras i utbildningen genom egna erfarenheter och i relation till teorier om aktivitet och utveckling. Här introduceras även olika förhållningsätt inom arbetsterapi och aktivitetsvetenskap rörande hur socialt samspel i aktivitet främjar kreativitet och förändring i vardagen.
Under andra studieåret introduceras studenten också till hur mångfald och sociala strukturer i samhället kan ses i relation till aktivitet och hälsa samt till förutsättningar och hinder för social inklusion och delaktighet. 
En stor del av andra studieåret ägnas åt fördjupade kunskaper i arbetsterapi vad gäller bedömning av klientens aktivitetsförmåga i vardagliga aktiviteter. Här ingår arbets­terapeutisk analys, målformulering, planering samt uppföljning av åtgärder. Här ingår även att tillämpa och värdera evidensbaserade arbetsterapeutiska insatser. I kursen fördjupas även kunskaper om terapeutiska resonemang och hälsopromotion för att möjliggöra förändring i människors dagliga liv.
Under de verksamhetsförlagda utbildningsperioderna utvecklar studenten sina färdigheter och förmågor inom arbetsterapi genom att tillämpa arbetsterapeutiska teorier och metoder för att identifiera klientens resurser och hinder för aktivitet och genomföra hälsobefrämjande insatser. Vetenskapligt baserad kunskap integreras på detta sätt i det praktiska arbetet genom att tillämpa och reflektera över evidensbaserade datainsamlingsmetoder, analyser och åtgärder relaterat till arbetssätt och utmaningar i konkreta fallstudier.

Under det tredje studieåret fördjupas studentens kunskap om aktivitetsvetenskap och arbetsterapi riktad mot personens aktivitet och delaktighet i samhället vad gäller vardagsaktiviteter, arbetsförmåga och fritid. I såväl teori som i verksamhetsförlagda moment ställs högre krav på förmåga och färdighet till självständig kritisk granskning, värdering och integrering av evidensbaserad kunskap, teori och praktik.
Detta år fördjupar studenten sina kunskaper om miljöfaktorers betydelse för människors hälsa, aktivitet och delaktighet. Miljöns tillgänglighet och teknikens ökande betydelse för människors arbetsliv, delaktighet i samhället och det dagliga livet, samt relationen mellan funktionsnedsättning, miljö och samhälle står också i fokus. Även kunskap och förståelse om samhällets strukturer, lagar, förordningar samt samhällsfenomen som inverkar på aktivitet och delaktighet ingår.
 
Professionsutvecklingen fördjupas under det tredje året som är inriktat mot att uppnå en vidgad förståelse för yrkesrollens omfattning och för arbetsterapeuten som ledare, handledare och kollega i ett team. Kunskap inom förändringskompetens och den egna professionella utvecklingen ingår, liksom kunskap om verksamhetsutveckling och entreprenörskap.
Ett forskningsanknutet examensarbete i arbetsterapi genomförs med syftet att uppnå fördjupade kunskaper inom vetenskaplig teori och metod i en ämnesfördjupning. I examensarbetet ska studenten visa förmåga och färdighet till problemformulering, analys och etiska ställningstaganden. Det innefattar också val av metod för att samla in, värdera och bearbeta data, samt presentation av resultat och diskussion om hur detta förhåller sig till befintlig kunskap och forskning inom området.
För att utveckla ett professionellt förhållningssätt och samarbete med andra yrkesgrupper ingår verksamhetsförlagd utbildning med särskild inriktning på interprofessionellt lärande.
Under sista terminen erbjuds ett valbart kursutbud. De valbara kurserna syftar till att bredda och fördjupa kunskaper inom arbetsterapi eller relaterade ämnen med relevans för det framtida yrkesområdet.

Pedagogiska arbetsformer 
Den pedagogiska arbetsformen i programmet stödjer sig på forskningsprocessen som metafor. Det betyder att utbildningens pedagogik utgår från kunskap som kan identifieras, granskas och värderas. Genom att programmet har sin tillhörighet i en stark forskningsmiljö har studenter, lärare och andra aktörer tillgång till de teorier, ideologier, forskning och kunskap som ligger till grund för praxis i de olika ämnen, inriktningar och verksamhetsformer som utgör utbildningen. Lärarkårens goda pedagogiska och akademiska kompetens, samt breda internationella engagemang leder till att programmets studenter erbjuds en utbildning som bygger på aktuella pedagogiska modeller och är studentcentrerad till sin karaktär.  

Under kurserna formar studenten - ofta i samarbete med medstudenter - kunskap som svarar mot lärandemålen, och som ger material för att utveckla nödvändiga professionella roller och kompetenser. Till stöd har studenten bland annat resursföreläsningar, handledning och dialogseminarier med lärare.
De konkreta arbetsformerna utvärderas och revideras kontinuerligt, där förbättringar presenteras och diskuteras vid såväl kursintroduktioner som kursutvärderingar. Som student har man också möjlighet att ha inflytande över programmets pedagogik och innehåll genom representation i olika programorgan, samt på utbildningsdagar.

Internationaliseringsaktiviteter både uppmuntras och stödjs inom programmet, där programmet har ett mycket väl utvecklat internationellt sam­arbete med en rad utländska universitet vilket genererar goda möjligheter att som student ta del av kun­skaps­utveckling inom arbetsterapi inom såväl Norden, Europa som övriga världen. Studenter som inte tar del i utlandsstudier erbjuds förvärva kunskap och förståelse om arbetsterapi och aktivitetsvetenskap i utlan­det genom internationalisering på hemmaplan. Det innebär bl a. att internationella gästföreläsare inbjuds att undervisa, men även att programmets studenter möjliggörs att samläsa med inkommande internationella studenter i programkurs som ges på engelska, där tillgång till kunskap om en internationell, professionell begreppsvärld också blir ett naturligt inslag.

För antagna VT22 eller tidigare skrevs behörigheten på följande sätt: 
Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet A14).
Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16).

Som betyg används uttrycken Underkänd och Godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråket och kurslitteraturen är företrädesvis på svenska men kan även vara på skandina­viska språk eller engelska.

Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven går att hitta i kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav beskrivna på programwebben.

Det kan även finnas särskilda behörighetskrav inom en termin om en kurs kräver vissa förkunskaper. Även på valbara kurser kan kraven skilja sig jämfört med kraven för den specifika programterminen.

En students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) kan omedelbart avbrytas om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. Hur denna typ av ärenden handläggs ska framgå av kursplanen.

Om den verksamhetsförlagda utbildningen avbryts på detta sätt ska en individuell handlingsplan upprättas där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till fortsatt VFU.