Optikerprogrammet, 180 hp

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
 
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål för optikerexamen enligt högskoleförordningen
För optikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som optiker.

Kunskap och förståelse
För optikerexamen skall studenten

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För optikerexamen skall studenten

• visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genom-föra synundersökning samt vid behov hänvisa patienten vidare till hälso- och sjukvården,
• visa förmåga att medverka vid optometrisk habilitering och rehabilitering inom hälso- och sjukvården,
• visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
• visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera bedömningar och vidtagna åtgärder med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
• visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För optikerexamen skall studenten

• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fort-löpande utveckla sin kompetens.

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. 

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Mål för optikerprogrammet vid Karolinska Institutet
Utöver de nationella målen gäller följande mål för optikerprogrammet vid Karolinska Institutet: 
 
Kunskap och förståelse
Studenten ska:

• visa kunskap om våld som påverkar individer i nära relationer, såväl kvinnor som barn och män, och
• efter utbildningen kunna redogöra för samt utöva modern medicinsk optometri i ett multidisciplinärt vårdnadsperspektiv (shared-care).

Optikerprogrammet omfattar 180 högskolepoäng varav större delen är i huvudområdet optometri. De kliniska kurserna genomförs framför allt internt vid kliniken vid S:t Eriks ögonsjukhus men även vid privata optometriska kliniker. Utbildningens kliniska moment är integrerade med den teoretiska utbildningen. Utbildningen är forskningsanknuten till form och innehåll och ska stödja studenter att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till såväl specifika ämneskunskaper som generiska problem. Utbildningen har även fokus på internationalisering där studenten förbereds för att vara verksam i en interkulturell och internationell miljö.
 
Flera kurser inom huvudområdet optometri undervisas parallellt för att öka integrationen, minska onödig repetition, överbrygga gapet mellan prekliniska och kliniska kurser - allt för att underlätta inlärningen. Kurserna är planerade så att kunskaper från tidigare kurser ligger till grund för studierna i de kommande kurserna senare i terminen och på kommande terminer. Den kliniska utbildningen riktas mot optikerns olika verksamhetsområden. Samma typ av patientfall kan återkomma på de olika undervisningsnivåerna med olika problemställningar av stegvis ökande svårighetsgrad.

Kurserna under det första året (termin 1 och 2) har som mål att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i refraktionsmetodik, geometrisk & fysikalisk optik, avbildningskvalité, ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar, ögonrörelser och binokulärseende samt optometriskt verkstadsarbete. Vidare förbereds studenterna till ett förhållningsätt i att kommunicera och interagera med patienter. Det första året är i huvudsak ett prekliniskt år.

Kurserna under det andra året (termin 3 och 4) har som mål att ge studenterna tillämpningsbar och analytisk förmåga inom ämnesområdena optometrisk refraktion, ögats sjukdomar, binokulära problem samt kontaktlinser. I de kliniska kurserna förbereds studenterna till att självständigt utöva evidensbaserad optometrisk vård samt att analysera fall utifrån ett etiskt perspektiv. Studenterna tränas kontinuerligt i ovanstående genom den kliniska exponeringen vid programmets klinik.
 
Kurserna på programmets tredje och sista år (termin 5 och 6) har som mål att ge studenterna kunskaper på en nivå där de förmår att tillämpa, analysera och reflektera över ämnesområdena klinisk refraktion, ögats sjukdomar, binokulärseende, optometrisk rehabilitering och habilitering samt kontaktlinser. Det sista året har ett kliniskt fokus där studenten ska kunna analysera, reflektera kring alla olika patientfall utifrån evidensbaserad optometrisk vård samt ur ett delat vårdnadsperspektiv (shared-care).
 
De kliniska kurserna ger kunskaper på tillämpningsbar och reflekterande nivå inom det optometriska området samt tillämpa patientkommunikation. Vidare ska kurserna ge studenten ett förhållningsätt i att bemöta patienter, forskningspersoner, närstående, kollegor och andra berörda på ett respektfullt sätt.
 
Genom hela utbildningen löper en vetenskaplig strimma som tränar förmågan att söka, sammanställa och analysera fakta i relation till kursspecifika frågeställningar. Det etiska perspektivet återkommer kontinuerligt under de optometriska kurserna under alla tre åren.
 
Examensarbetet avser att leda till en påtaglig ämnesrelaterad fördjupning. Projektet ska genomföras med för frågeställningen/ämnet adekvata vetenskapliga metoder och genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt.

Studenten tränar förmågan att söka forskningsartiklar, sammanställa och analysera fakta i relation till kursspecifika frågeställningar samt skriva vetenskaplig rapporter redan från starten av programmet. Detta genom att en vetenskaplig strimma löper genom hela programmet från start av programmet. Kursen Refraktionsmetodik 1 och vetenskapsmetodik ger bland annat en introduktion till vetenskapsteori, vilket är viktigt inför uppgifterna inom den vetenskapliga strimman. Den vetenskapliga strimman innehåller praktisk träning i skriftlig och muntlig framställning av vetenskapliga fakta. Den vetenskapliga strimman ingår i flertalet av programmets kurser med ökande fördjupningsgrad och är integrerad med fördjupningen inom huvudområdet. Syftet med den vetenskapliga strimman är att ge verktyg för vetenskapligt tänkande och analys där programmet betonar vikten av internationell forskning och utveckling av evidensbaserade insatser samt förmågan att självständigt kunna söka information för att lägga grunden för ett livslångt lärande.

I den vetenskapliga strimman under det första året diskuteras vetenskaplighet, fakta, vetenskaplig granskning av fakta samt klinisk etik och forskningsetik. Här beskrivs och diskuteras även olika former av vetenskaplig kommunikation samt skillnaden mellan vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer.
 
I den vetenskapliga strimman under termin 3 ligger fokus på att söka vetenskapliga publikationer utifrån angivna kriterier. Dessa publikationer diskuteras sedan i relation till kursspecifika frågeställningar. Parallellt med detta tränas studenten i vetenskapligt skrivande med fokus på introduktion, resultatdel samt referenslista.
 
I den vetenskapliga strimman under termin 4 vidareutvecklas studentens förmåga till faktainsamling och artikel­sökning. Här fokuseras särskilt på den vetenskapliga skrivprocessen och studenten sammanställer och resonerar kring hur vetenskapliga studier förhåller sig till varandra samt att de tränas i att skriva en vetenskaplig diskussion.
 
Under termin 5 och 6 löper den vetenskapliga strimman parallellt med examensarbetet där studenten fortsätter att fördjupa, kritisk analysera och reflektera över forskningsresultat och integrerar sina teoretiska och praktiska kunskaper i huvudområdet optometri samt sina kunskaper i vetenskapsteori och forskningsmetodik genom att självständigt, eller i par, genomföra ett examensarbete i slutet av utbildningen.

Verksamhetsintegrerat lärande, VIL, är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet.

Studenten genomför under det treåriga programmet olika former av samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv som varierar i omfattning från en halv dag till längre perioder (t ex. auskultationer, studiebesök, praktikplats samt samverkan med magisterprogrammet i klinisk optometri). Huvuddelen av den praktiska tillämpningen sker i programmets egna kliniska verksamhet vid St. Eriks ögonsjukhus. Syftet är att studenterna kontinuerligt under utbildningen ska få träffa patienter under handledning där kraven successivt ökar i förhållande till att tillämpa, analysera, reflektera och att självständigt utöva evidensbaserad optometrisk vård. Vidare gör studenterna minst 4 veckors praktik i en privat optikerverksamhet.

Som ett led i internationaliseringen förbereds studenten att kunna använda sin kunskap och förmågor i ett interkulturellt och internationell perspektiv. Under utbildningen belyses optometri ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Större delen av programmets kurslitteratur är engelskspråkig, vilket ytterligare betonar internationell forskning och en internationell miljö.

I termin 5 ingår en obligatorisk valbar period om 7,5 högskolepoäng där studenten utifrån intresseinriktning och kursutbud fördjupar eller breddar kunskaper inom olika områden förenliga med målen för optikerexamen. Kurserna kan omfatta både teoretiska och praktiska moment.

För antagna HT21 eller tidigare skrevs behörigheten på följande sätt: 
Naturkunskap 2, (kan styrkas med Biologi 1, Fysik 1a / Fysik 1b1 + 1b2, Kemi 1), Matematik 2a / 2b / 2c.
Eller: Naturkunskap B (kan styrkas med Biologi A, Fysik A, Kemi A), Matematik B.

Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk är svenska men kurser/föreläsning på engelska förekommer. Större delen av kurslitteraturen är på engelska.

Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven går att hitta i kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav beskrivna i kursplanen samt på programwebben. Det kan även finnas särskilda behörighetskrav inom en termin om en kurs kräver vissa förkunskaper. Även på valbara kurser kan kraven skilja sig jämfört med kraven på övriga kurser under programterminen.