Tandhygienistprogrammet, 180 hp

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska

• utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål för tandhygienistexamen enligt högskoleförordningen
För tandhygienistexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som tandhygienist.

Kunskap och förståelse
För tandhygienistexamen ska studenten

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
• visa kunskap om och förståelse för den orala hälsans betydelse för individens välbefinnande och hälsa samt det allmänna hälsotillståndets inverkan på den orala hälsan,
• visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers orala hälsa,
• visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För tandhygienistexamen ska studenten

• visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete för såväl patienter som för grupper,
• visa förmåga att självständigt utföra orala undersökningar samt att utreda och analysera behov av insatser,
• visa förmåga att genomföra och utvärdera behandlingsinsatser,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
• visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt förmedla sin kunskap till olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För tandhygienistexamen ska studenten

• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, deras närstående samt andra grupper, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Utöver de nationella målen gäller följande mål för tandhygienistprogrammet på Karolinska Institutet:

Kunskap och förståelse
Efter avslutad utbildning ska studenten:

• visa kunskap om hållbar utveckling och dess relevans för tandvården, och 
• visa kunskap om mångkulturella och globala perspektiv på tandvården.

Tandhygienistprogrammet är tvärvetenskapligt och innehållet är strukturerat i tre övergripande ämnesblock: oral hälsa, medicinska och odontologiska ämnen, samt samhälls- och beteendevetenskap.
 
I ämnesblocket oral hälsa får studenterna kunskaper om den orala miljön och den orala hälsan. Utbildningen ger den teoretiska grunden för förståelsen av rubbningar i den orala miljön och omfattar ämnesspecifika kunskaper i oral hälsa med inriktning mot parodontologi och cariologi samt ger kunskaper om hur parodontit och kariesprocessen kan förebyggas och behandlas. Ett viktigt avsnitt är sambandet mellan oral hälsa, allmänhälsa och det allmänna välbefinnandet. Genom preklinisk och klinisk färdighetsträning integreras teori och praktik. Studenterna tränas i preventivt och hälsofrämjande arbete i behandling av barn- och vuxenpatienter under handledning. Den kliniska färdighetsträningen är uppbyggd så att studenterna behandlar patienter med mindre behandlingsbehov för att sedan mer självständigt behandla mer komplexa patientfall under år tre. Uppsökande verksamhet på sjukhus och institutioner ingår som en betydelsefull del i utbildningen. Under år tre tränas studenterna även i tobaksprevention och avvänjning.  
 
Kurserna i medicinska och odontologiska ämnen ger studenterna kunskaper som de behöver för de teoretiska och kliniska studierna i oral hälsa. Inom blocket ingår kurser i funktionell anatomi, allmän och oral mikrobiologi, farmakologi, oral radiologi, orofacial smärta och käkfunktion samt ortodonti.
 
Det tredje ämnesblocket utgörs av samhälls- och beteendevetenskapliga kurser. I kurser om kommunikation, psykologi, pedagogik och bemötande läggs grunden till studenternas självkännedom, omdömesförmåga samt etiska och professionella förhållningssätt till patienter och andra i vårdkedjan. Kurserna ger studenterna kunskap om och redskap för att verka för hälsopromotion på individ-, grupp- och samhällsnivå. De ger även kunskaper om organisation och ledarskapets betydelse i ett förändrings- och omvärldsperspektiv inom tandvården samt hälso- och sjukvården.

Genom programmet löper en vetenskaplig strimma som genom tre enskilda kurser, samt integrerade delar inom andra kurser, leder fram till ett avslutande självständigt examensarbete om 15 högskolepoäng. I kurserna utvecklas studenternas kunskaper om den forskning och evidens som finns inom ämnesområdet, samt om delar där beprövad erfarenhet är i fokus. De får tidigt i utbildningen träning i informationssökning och källkritik och i att kritiskt granska vetenskapliga artiklar. I den kliniska färdighetsträningen tillämpar studenterna sina kunskaper genom att bland annat redovisa och värdera relevant forskning och befintlig evidens i sina skriftliga patientfall samt i de reflektioner de gör i samband med patientbehandlingen. Genom att genomföra ett självständigt vetenskapligt arbete utvecklar studenterna sitt vetenskapliga och forskningsetiska förhållningssätt.

Verksamhetsintegrerat lärande, VIL, är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet.

I den kliniska utbildningen, där både studenter, lärare och patienter är resurser i lärandet, utvecklas och stärks studenternas yrkes­kunskap och yrkesidentitet. Reflektion, som är ett kunskaps­genererande verktyg, är en viktig del i utbildningen. Lärare organiserar och stödjer studenternas praktiska utveckling, intellektuella förmåga, självständighet och vetenskapliga förhållningsätt.

Den kliniska utbildningen genomförs främst på studentkliniken på Universitetstandvården (tandvårdsklinikerna på Karolinska Institutet). Den första terminen lär sig studenterna att identifiera och beskriva friska orala förhållanden samt utföra enklare behandlingsmoment. Efter denna del kan studenterna förklara olika sjukdomssamband, tillämpa olika evidensbaserade undersöknings- och behandlingsmetoder på patient och därefter analysera behandlingsresultat samt utvärdera insatta åtgärder. I patientbehandlingen ingår även hälsosamtal om förebyggande åtgärder för att främja munhälsan. Studenterna ska också reflektera över patientarbetet i loggboksanteckningar. Under utbildningens gång lär sig studenterna att hantera tilltagande komplexa problemlösnings- och beslutsprocesser och de utvecklar ett reflekterande arbetssätt samt förmåga till handlings­beredskap. Den kliniska färdighetsträningen omfattar både vuxna, äldre, samt barn och ungdomar. Studenterna tränas i att på ett empatiskt sätt omhänderta patienten med beaktande av de mänskliga rättigheterna.

Tandhygienistens yrkesroll ur ett nationellt och internationellt perspektiv diskuteras under utbildningen. Möjlighet till internationellt utbyte ges inom ramen för programmets avtal med flera lärosäten inom och utom Europa. Internationalisering på hemmaplan sker genom seminarieverksamhet där studenter får ett vidgat internationellt perspektiv för tandhygienistyrket. Dessutom ges viss undervisning på engelska.

För antagna HT21 eller tidigare skrevs behörigheten på följande sätt: 
Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet A14).
Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16).

Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk är svenska men kurser på engelska förekommer. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.

Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven går att hitta i kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav även beskrivna på programwebben. Det kan även finnas särskilda behörighets­krav inom en termin om en kurs kräver vissa förkunskaper.

En students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) kan omedelbart avbrytas om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. Hur denna typ av ärenden handläggs ska framgå av kursplanen.

Om den verksamhetsförlagda utbildningen avbryts på detta sätt ska en individuell handlingsplan upprättas där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till fortsatt VFU.