Logopedprogrammet, 240 hp

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som ele­verna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kun­skaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå.
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom områ­det.

Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kun­skaper.

Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, fär­digheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå,

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, fråge­ställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklings­arbete.

Mål för logopedexamen enligt högskoleförordningen
För logopedexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som logoped.

Kunskap och förståelse
För logopedexamen skall studenten

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsk­nings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
• visa såväl bred som fördjupad klinisk, pedagogisk och terapeutisk kun­skap om habilitering och rehabilitering av röst-, tal-, språk- och svälj­störningar,
• visa förståelse för att kommunikationsförmågan är en integrerad del av individens personlighet och sociala situation, och
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För logopedexamen skall studenten

• visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patien­ten undersöka, bedöma och behandla de vanligast förekommande störningarna inom det logopediska verksamhetsområdet,
• visa förmåga att initiera och medverka i förebyggande hälsovård inom det logopediska arbetsområdet,
• visa fördjupad förmåga att planera, genomföra och utvärdera behand­lingsprogram,
• visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genom­föra handledande uppgifter,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgär­der och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
• visa fördjupad förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda rele­vant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och fråge­ställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För logopedexamen skall studenten

• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspek­ter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fort­löpande utveckla sin kompetens.

Utöver de nationella målen gäller följande mål för logopedprogrammet på Karolinska Institutet:

Kunskap och förståelse
Efter genomgången utbildning skall studenten

• visa förståelse för hur hälsa och ohälsa påverkas av sociala och ekono­miska förhållanden,
• visa förståelse för yrkesutövning i internationell och mångkulturell miljö,
• visa kunskap om och förståelse för lika villkor oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
• visa kunskap om och förståelse för prioriteringsgrunder för olika patient­grupper, och
• visa kunskap om organisation och ledarskap inom hälso- och sjukvård, samt privat verksamhet.

Färdighet och förmåga
Efter genomgången utbildning skall studenten

• visa förmåga att bedöma behov av remittering för vidare utredning och att remittera till annan specialitet.

Utbildningen är flervetenskaplig och bygger på humanistisk, samhällsvetenskaplig och medicinsk kunskapstradition. Ämnesområdena psykologi och lingvistik, liksom allmän och speciell medicin, samordnas med och integreras i kurser i logopedi genom hela utbildningen.

Överförbara (generiska) kunskaper och professionell utveckling inhämtas i olika kurser och återkommande moment under hela utbildningen. Fortlöpande teman inom logopedens professionella utveckling samlas under termin 1 till 6.

Studenterna kommer tidigt i kontakt med klinisk verksamhet - under termin 1 och 2 i form av auskultationer och under termin 3-7 i form av verksamhetsförlagd utbildning.

Under termin 1 introduceras huvudområdet logopedi, genom en bred presentation av logopediska verksamhetsområden, såväl ur teoretiskt som praktiskt perspektiv. Parallellt med detta läses kurser i psykologi och lingvistik, samt anatomi och fysiologi, och kopplingar mellan dessa områden belyses. Under denna termin genomför studenterna även introducerande moment i forskningsmetodik och professionell utveckling, vilka fortsätter att löpa som strimmor genom hela utbildningen.

Termin 2 till 6 följer ett ålderskronologiskt upplägg, med fokus från spädbarnsåren (T2), via förskoleålder (T3) och skolålder (T4), till vuxenår och åldrande (T5 och T6). Lingvistiska, fonetiska, psykologiska, medicinska och logopediska aspekter integreras och samordnas även under dessa terminer.

Termin 5 omfattar de åldersövergripande logopediska områdena röst- och talflytstörningar. De teoretiska logopediska kurserna denna termin återknyter till och fördjupar studenternas tidigare förvärvade kunskaper i lingvistik och psykologi. På termin 6 behandlas sväljsvårigheter och förvärvade kommunikationsstörningar hos vuxna.
 
Under terminerna 4-7 kompletteras teoretiska grundkurser med verksamhetsintegrerat lärande. Den verksamhetsförlagda utbildningen utgör grundstommen i professionsförankringen och undervisningen utgörs till stor del av eget patientarbete under handledning omfattande auskultation, utredning, bedömning, diagnostik och behandling. Detta samordnas med läraktiviteter inom kurserna professionell utveckling 1-6.

Barnobservationer är en aktivitet som löper genom utbildningen och ger studenterna möjlighet att förankra sina teoretiska kunskaper om bl a kommunikativ, motorisk och psykosocial utveckling, men också att utveckla kunskaper och färdigheter relaterade till datainsamling och analys, liksom färdighetsträning relaterat till bemötande och egen kommunikation i interaktion med familjer och anhöriga.

Termin 7 och 8 innebär studier på avancerad nivå med teoretiska och praktiska fördjupningskurser i logopedi och ytterligare verksamhetsförlagd utbildning. En valbar kurs ger studenten möjlighet att bredda eller fördjupa befintliga kunskaper. Lärandet om professionell utveckling avslutas under termin 7 med aktiviteter avsedda att förbereda studenten för arbetet som självständig yrkesverksam logoped.

Den vetenskapliga utbildningen fördjupas under termin 7 och avslutas termin 8 med ett examensarbete i logopedi. Examensarbetet innebär en fördjupning i vetenskaplig metodik och omfattar en självständig vetenskaplig undersökning som ett forskningsprojekt under handledning. Detta förbereder studenten väl för delaktighet i utvecklingsarbete och forskning samt för studier på forskarnivå.

Kurserna på termin 5 och 6 är ändrade vad gäller namn, omfattning och placering från och med HT22. För student som återupptar studier efter studieuppehåll görs en individuell studieplanering efter återupptag.

Som betyg används uttrycken Underkänd (U) eller Godkänd (G). Betygsskalan framgår av kursplan. Annan betygs­skala kan förekomma. 

Undervisningsspråk är svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.

Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven går att hitta i kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav även beskrivna på programwebben. Det kan även finnas särskilda behörighetskrav inom en termin om en kurs kräver vissa förkunskaper.

En students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) kan omedelbart avbrytas om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. Hur denna typ av ärenden handläggs ska framgå av kursplanen.

Om den verksamhetsförlagda utbildningen avbryts på detta sätt ska en individuell handlingsplan upprättas där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till fortsatt VFU.

För studenter antagna hösttermin 2020 eller senare:
 

För studenter antagna från hösttermin 2016