Magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap, 60 hp

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kun­skaper.

Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, fär­digheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera  och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, fråge­ställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklings­arbete.

Mål för magisterexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten:

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, in­begripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utveck­lingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten:

• visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och han­tera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utveck­lingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten:

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedöm­ningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Den vetenskapliga grunden för huvudområdet klinisk medicinsk vetenskap är mångvetenskaplig och utgörs till väsentlig del av hälsovetenskap. Huvudområdet har fokus på interaktionen mellan professioner för att uppnå optimal hälsa för enskilda individer eller grupper av individer utifrån ett pre­ventivt, vårdande och rehabiliterande/habiliterande perspektiv. Interaktion och lärande är viktiga komponenter inom huvudområdet.

Genom studier inom klinisk medicinsk vetenskap utvecklar studenten ökad kunskap om och förståelse av:

• eget och andra professioners vetenskapsområden
• prevention, vård och rehabilitering/habilitering inom olika vårdformer för såväl enskilda individer som grupper av individer
• samordning och samarbete över professionsgränser för att stärka team­arbetet i syfte att uppnå hälsa hos individen eller grupper av individer, där hälsa ses som ett optimalt välbefinnande utifrån människans förut­sättningar och förmågor med hänsyn taget till de krav som miljön och omgivningen ställer på henne

Kunskaper inom huvudområdet tillämpas inom och för evidensbaserad hälso- och sjukvård. Kunskaperna kan tillämpas vid preventiva insatser, men också för att identifiera och lösa komplexa problem, som kan uppstå i vård och rehabilitering/habilitering, i relation till andra professioner och samver­kanspartners. Kompetensen används för bedömning, planering och genomförande av åtgärder, men också för utvärdering och dokumentation. Kompetensen används dessutom för att öka kunskapen och förståelsen för eget och andras vetenskapsområden.

Huvudsakligt innehåll och upplägg
Programmet omfattar 60 högskolepoäng. Det anknyter till WHO:s interna­tionella klassifikation, International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF).

I programmet ingår a) en allmänvetenskaplig kurs b) valbara generella kur­ser c) valbara specifika kurser och d) ett examensarbete.

Studentens valda fördjupningsområde - t ex barn- och ungdomars hälsa, äldres hälsa och vård och rehabilitering/habilitering vid akut- och kronisk sjukdom - speglas i programmets samtliga ingående kurser.

Programmet inleds med en gemensam allmänvetenskaplig kurs i vilken det ingår vetenskaplig teori och metod samt forskningsetik. Syftet är att stu­denten ska förvärva fördjupade kunskaper i såväl kvalitativ, som kvantita­tiv forskningsmetod och forskningsetik, samt hur dessa metoder tillämpas i forskning.

De generella valbara kurserna omfattar totalt 15 högskolepoäng. De är interprofessionella och är tänkta att ge en gemensam bas oavsett utbildnings­bakgrund utifrån ett hälsoperspektiv, ett pedagogiskt/lärande perspektiv och/eller organisations/ledarskapsperspektiv.

De specifika valbara kurserna omfattar sammanlagt 15 högskolepoäng. Studenten får genom dessa en möjlighet att fördjupa sig inom sitt ­område inom hälsovetenskap. Vilka kurser som erbjuds kan variera; det kan t.ex. vara kurser inom aktivitets­vetenskap, omvårdnads­vetenskap, rörelse­vetenskap eller vetenskapsområdena klinisk nutri­tion och socialt arbete och andra angränsande vetenskapsområden. Kurserna kan vara såväl teoretiska som kliniska och delar kan göras som en klinisk fördjupning relaterat till fördjupnings­området.

Examensarbetet ska göras enskilt och vara en fördjupning relaterat till studentens fördjupningsområde inom kli­nisk medicinsk vetenskap.

Pedagogisk profil
Utbildningen i programmet utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande i en interprofessionell miljö. Problemorienterat eller undersökande förhållningssätt till lärande kan ta utgångspunkt från forskningsmetaforen d.v.s. identifiera problem, söka information på flera alternativa sätt, med alla sinnen, reflektera, analysera och syntetisera. Detta kräver ett aktivt deltagande i lärprocessen och att studenterna tillåts och uppmuntras att ta eget ansvar. Kollaborativt lärande innebär ett lärande genom nära samarbete mellan studenter, mellan lärare och studenter och mellan lärare inom kurser och inom och mellan programmen. Att lära och att vidareutveckla kunskap är föränderliga processer som kan gynnas av en tillitsfull och stimulerande lärandemiljö.

Lärande i en interprofessionell miljö ökar studenternas förståelse för andra professioners kompetens och yrkesroll samt förståelsen för blivande medarbetare som en resurs och utvecklar samarbetsförmåga mellan de olika professionerna. Det innebär att vidareutveckla sin kompetens i att reflektera över det egna arbetets/handlingens vetenskapliga och kliniska relevans i relation till den egna och till andra professioner, och de professionella i förhållande till klient/patient och närstående.

Denna utbildningsplan är nedlagd. 

Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk är svenska men kurser på engelska kan förekomma. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.