Magisterprogrammet i nutritionsvetenskap, 60 hp

Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.
 
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå,

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet, som ställer stora krav på självständighet, eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Mål för magisterexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten:

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. 

Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten:

• visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten:

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Syftet med programmet är att ge studenterna en fördjupad förståelse för nutritions­ämnets vetenskapliga grund och forskningsmetoder. Områden som behandlas under programmets första del är hur samband mellan kost och hälsa studeras och hur olika slags studier bidrar till denna kunskap, vad som ligger till grund för olika rekommendationer inom kost och fysisk aktivitet, där även hållbarhetsaspekter ingår, samt fördjupning i molekylära mekanismer för samband mellan kost och hälsa. Därefter följer mätmetodik för kostintag, fysisk aktivitet, kondition och muskelstyrka (fitness) samt nutritionsstatus, med fokus på förståelse för metoders validitet, tillämpbarhet och utvärdering av resultat. Den avslutande kursen på termin ett bygger vidare på detta och behandlar interventionsforskning baserad på eHälsa och mHälsa (internet- och mobil­telefonteknologi). Globala perspektiv och jämförelser tas upp i samtliga kurser.
 
Under termin två får studenten genomföra ett självständigt arbete på 30 hp. Här har studenten möjlighet att efter intresse och tidigare bakgrund välja att fördjupa sig inom olika områden av nutritionsforskning, det kan t ex vara molekylärt, fysiologiskt, kliniskt, epidemiologiskt eller folkhälsonutritionsinriktat.
 
Under samtliga kurser får studenten också träning i att kommunicera vetenskap, skriftligt och muntligt med olika grupper. Likaså behandlas etiska och samhälleliga aspekter av forskning och vetenskap.

I utbildningen utvecklar studenten kunskap om nutritionsområdets vetenskapliga grund med fokus på aktuella metoder och hur ny kunskap kan tolkas och förstås i relation till befintlig kunskap. Studenten tränas i att söka, granska samt presentera och diskutera vetenskaplig information inom området. Vetenskaplig metod integreras i samtliga kurser på programmet och studenterna får träning i att självständigt tillämpa sina kunskaper. Likaså utvecklas medvetenhet om globala, etiska, samhälleliga och hållbarhetsaspekter av nutritionsområdet.

Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg eller annan relevant verksamhet.

Under utbildningen kommer studenten i kontakt med forskningsaktiva lärare och får på så sätt ta del av den akademiska miljön. Under examensarbetet får studenten självständigt arbeta inom ett valfritt forsknings- eller arbetsområde, t ex på universitet, myndighet eller företag, i en verksamhet som relaterar till nutritionsområdet.

Programmet antar både nationella och internationella studenter, vilket möjliggör diskussioner och möten mellan olika nationer och kulturer, i relation till olika nutritionsfrågor. Globala aspekter av nutritionsområdet behandlas systematiskt under utbildningen.

Magisterprogrammet i nutritionsvetenskap har sin sista ordinarie programstart HT21. Student som är antagen och registrerad har rätt att slutföra utbildningen enligt den här utbildningsplanen vid ovan nämnda programtillfälle. Vid återupptag efter beviljat studieuppehåll görs en individuell studieplanering. Rätten att examineras regleras i respektive kursplan.

Som betyg används uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd.

Undervisningsspråk är engelska.

Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven går att hitta i kursplanerna.

Studenter antagna HT20 eller senare

Studenter antagna HT19 eller tidigare