Magisterprogrammet i klinisk optometri, 60 hp

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kun­skaper.
 
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, fär­digheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, fråge­ställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklings­arbete.

Mål för magisterexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbe­gripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utveck­lingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten

• visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och han­tera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utveck­lingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedöm­ningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om
• etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Utöver de nationella målen gäller följande mål för utbildningen vid Karo­linska Institutet:
 
Kunskap och förståelse
Studenten ska visa förståelse och fördjupad kunskap inom områdena

• neurooptometri
• okulär farmakologi
• diagnostiska optometriska undersökningsmetoder
• pediatrisk optometri
• ögats sjukdomar
• diagnostik och behandling av samsynsproblem/binokulära störningar. 

Färdighet och förmåga (*)
Studenten ska visa färdighet och förmåga

• att använda diagnostiska optometriska undersökningsmetoder
  • i pediatrisk optometri,
  • i diagnostik av ögonsjukdomar
  • i optometrisk behandling av synproblematik

• att bedöma när en patient bör remitteras samt veta vart patienter ska remitteras. 

(*) Ytterligare specificering av färdigheter och förmågor finns separat fastställt dokument.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska

• visa förmågan att utöva ett vetenskapliga synsätt inom ämnet och ut­öva evidensbaserad optometrisk vård.

Den vetenskapliga grunden för huvudområdet optometri utgörs av kunska­per om människans ögon, syn, synsystem och synprocesser/perception, samt hur inre och yttre faktorer påverkar synen. Med inre faktorer avses generella sjukdomar, ögonsjukdomar och andra fysiologiska och anato­miska förändringar - som ofta är åldersrelaterade - som kan påverka synen och synfunktionen. Med yttre faktorer avses ljus, ljussättning, ergonomiska och optiska faktorer som kan påverka synen båda positivt och negativt.

Genom studier inom optometri utvecklar studenten kunskap om:

• normal och avvikande syn och synutveckling
• utveckling och uppmätning av brytningsfel i ögat och tillpassning av syn­hjälpmedel anpassat för olika synbehov i relation till synförmågan
• upptäckt, behandling, habilitering och rehabilitering av ögonsjukdomar och andra förändringar i synsystemet
• geometrisk och fysikalisk optik
• insatser/interventioner baserat på förändringar i synmiljön och synhjälp­medel som kan förbättra synkomforten.

Kunskaper inom huvudområdet tillämpas inom evidensbaserad optometri som syftar till att för varje individ/patient uppnå bästa möjliga synkomfort och synhälsa. Kunskapen används för att på bästa sätt bedöma, uppmäta, diagnostisera, behandla, habilitera och rehabilitera synförmågan.

Huvudsakligt innehåll och uppläggning
Magisterprogrammet i Klinisk optometri omfattar 60 högskolepoäng, samtliga inom huvudområdet optometri. Halva utbild­ningen är verksamhetsförlagd internt vid Karolinska Institutets klinik vid Enheten för optometri vid S:t Eriks ögonsjukhus. Den verksamhetsförlagda utbildningen är integrerad med den teoretiska utbildningen.

Programmet är organiserat i kurser om 7,5 högskolepoäng förutom exa­mensarbete som omfattar 15 högskolepoäng. Flera kurser undervisas parallellt för att öka integrationen, minska onödig repetition samt överbrygga gapet mellan prekliniska och kliniska moment - allt för att underlätta inlärningen.

Kurserna är planerade så att kunskaper från tidigare kurser ligger till grund för studierna senare i utbildningen. Den kliniska utbildningen riktas mot optikerns utökade roll som hälso- och sjukvårdsper­sonal.

Under termin 1 ges kurserna Okulär farmakologi och diagnostisk undersökningsmetodik samt Neurooptometri. Kurserna Binokulärseende och behandling, Ögats sjukdomar och diagnostik samt Examensarbete i optometri ges över termin 1 och 2.

Kurserna som påbörjas termin 1 bygger på, och är en utökning av, de kunskaper som studenterna har med sig från tidigare studier för legitimation och kontaktlinsbehörighet, och ger fördjupade kunskaper och färdigheter på avancerad nivå.

Under termin 2 ges kurserna Pediatrisk optometri och Diagnostisk klinik. Dessa kurser bygger vidare på de kurser som påbörjades termin 1 och syftar till att ge fördjupade kunskaper i pediatrisk optometri samt utökade och fördjupade kliniska färdigheter.
Examensarbetet avser att leda till en påtaglig ämnesrelaterad fördjupning. Projektet ska genomföras med för frågeställningen/ämnet adekvata vetenskapliga metoder och genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt.

Pedagogiska metoder
Beroende på de ingående kursernas mål används olika pedagogiska meto­der. Metoderna ska uppmuntra till självständigt lärande, djupinlärning, vetenskapligt tänkande och livslångt lärande. Exempel på studentaktive­rande metoder är case-metodik, seminarier, kliniskt arbete under handled­ning, laborationer eller studier av vetenskaplig litteratur. Lärarledd under­visning är schemalagd i nära anslutning till laborationer och övningar för att underlätta inlärningen.

Kursernas mål, som beskrivs i respektive kursplan, är anpassade till SOLO-taxonomin. Även kurser tidigt i utbildningen har mål på en högre taxonomisk nivå för att undvika att studenternas inlärning stannar på en låg nivå.

Examinationsformer
Vid bedömning av studieresultat skall hänsyn tas till den studerandes kun­skaper och uppnådda färdigheter, liksom till den studerandes mognad och förmåga till kunskapstillämpning, kritisk analys och självständigt omdöme. Vid bedömning av den studerandes färdigheter skall särskild hänsyn tas till praktisk undersökningsförmåga och förhållningssätt till patienten.

Metoder för bedömning av studenternas prestationer inkluderar skriftlig och muntlig examination, samt speciella examinationsformer som examination av kliniska färdigheter, det vetenskapliga arbetets kvalitet, samt av den muntliga presentationen av examensarbetet. All examination är anpassad till och i linje med de mål som beskrivs i respektive kursplan.

Vid bedömning av kliniska kompetenser finns bedömningsmallar för samt­liga examinationer.

Denna utbildningsplan är nedlagd.

Studenter antagna HT08, HT09 eller HT10 har samma ingående kurser som denna utbildningsplan, men har läst kursen Ögats sjukdomar och diagnostik på termin 1 och kursen Examensarbete i optometri på termin 2.

För studenter antagna före HT15 gällde även krav på legitimation som optiker med kontaktlinsbehörighet som särskild behörighet.

Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk är svenska. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.