Utbildningsplan för

Masterprogrammet i folkhälsovetenskap, 120 hp

Master's Programme in Public Health Sciences, 120 credits

Basdata

Programkod
4FH19
Programmets namn
Masterprogrammet i folkhälsovetenskap
Inriktningar
Programmet har två inriktningar:
  • Folkhälsoepidemiologi (Public Health Epidemiology)
  • Hälsofrämjande arbete och prevention (Health promotion and prevention)
Omfattning
120 hp
Gäller från
Utbildningsplanen gäller för studenter som påbörjar sina studier från och med HT19.

Under rubriken Övergångsbestämmelser framgår vad som gäller vid en beslutad revidering av utbildningsplanen.
Datum för fastställande
2018-04-18
Fastställd av
Styrelsen för utbildning
Diarienummer
3-1563/2018
Behörighetskrav
Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 hp inom folkhälsovetenskap, hälso- och sjukvård eller relevant samhällsvetenskapligt ämnesområde. Dessutom krävs Engelska B/Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.
Huvudområde
Folkhälsovetenskap
Examen
Medicine masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap
(Degree of Master of Medical Science (120 credits) with a Major in Public Health Sciences)

Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis.

Mål

Mål för avancerad nivå enligt högskolelagen
Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå,
  • ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
  • utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
  • utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet, som ställer stora krav på självständighet, eller för forsknings- och utvecklingsarbete.
Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten
  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med begränsad information,
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Mål för programmet vid Karolinska Institutet
Utöver de nationella målen för masterexamen gäller följande mål för masterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet:
 
Kunskap och förståelse
Efter genomgången utbildning ska studenten visa: 
  • fördjupad kunskap och förståelse för folkhälsovetenskapliga begrepp och metoder för kartläggning, analys och tolkning av ohälsans spridning och dess bestämningsfaktorer, och 
  • fördjupad förståelse för folkhälsovetenskapliga metoders möjligheter och begränsningar.
Färdighet och förmåga
Efter genomgången utbildning ska studenten visa: 
  • förmåga att kritiskt värdera hur hälsoproblem i befolkningen bör prioriteras samt planera och implementera åtgärdsinriktat arbete, och
  • avancerade färdigheter i tillämpning av teorier, modeller och metoder inom vald fördjupningsinriktning.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska vid avslutad utbildning visa: 
  • förmåga att göra bedömningar av etiska problemställningar i folkhälsovetenskapligt arbete och forskning.

Innehåll och upplägg

Programmet har två inriktningar, Folkhälsoepidemiologi och Hälsofrämjande arbete och prevention.
  • Inriktningen Folkhälsoepidemiologi. Inriktningen har fokus på tillämpad epidemiologi, för att utveckla studentens färdigheter i att beskriva, analysera och reflektera över olika typer av folkhälsoproblem och utvärdera åtgärdsinriktade insatser samt i kritisk granskning av epidemiologiska studier. 
  • Inriktningen Hälsofrämjande arbete och prevention. I denna inriktning ligger tonvikten på att tillämpa metoder för hälsofrämjande arbete och prevention, för att utveckla studentens färdigheter i att planera, utveckla, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande interventioner på såväl individ som strukturell nivå. 
Programmet är uppbyggt kring gemensamma kurser motsvarande ett års studier. Programmet ger en allmän introduktion till huvudämnet folkhälsovetenskap vilket omfattar begrepp, principer och metoder inom folkhälsoarbete och folkhälsovetenskaplig forskning. Etik introduceras på programmets första kurs och fördjupas genom att relevanta etiska perspektiv och överväganden tas upp under respektive kurs. Vidare ges kurser som syftar till att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i projektledning, vetenskapsteori och kvalitativ metodik.

Studenter på båda inriktningarna får kunskaper i epidemiologiska metoder som är relevanta inom det folkhälsovetenskapliga området. Undervisningen är organiserad runt epidemiologins tre kärnområden: bevakning av ohälsans förekomst och spridning, dess bestämningsfaktorer samt utvärdering av individriktade och strukturella interventioner för att förebygga ohälsa. Inom respektive kärnområde ges kurser i grundläggande till fördjupad metodkunskap, en progression som gradvis byggs upp över de olika terminerna. Studenten erhåller fördjupade kunskaper i epidemiologiska och biostatistiska metoder, i insamling och hantering av data samt i metoder för utvärdering av folkhälsoinsatser. 

Under senare delen av programmet breddas och fördjupas dessa färdigheter och kunskaper genom kurser inom respektive fördjupningsinriktnings ämnesområde. För inriktningen i folkhälsoepidemiologi gäller detta kurser för tillämpning av epidemiologi inom en rad olika folkhälsoproblem samt för att utveckla studenternas förmåga att kvantitativt utvärdera de komplexa interventioner som ofta genomförs inom folkhälsoarbete. För inriktningen i hälsofrämjande arbete och prevention gäller det kurser om teorier och dess tillämpning i hälsofrämjande arbete och prevention i syfte att utveckla studenternas förmåga att kunna utveckla, planera, genomföra samt utvärdera komplexa interventioner såväl kvantitativt som kvalitativt.

Programmet avslutas med en termin ägnad åt individuellt examensarbete (masteruppsats) inom respektive fördjupningsinriktning. 

Vetenskapliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
Programmet har kurser, Vetenskaplig teori, Projektledning och Examensarbete, som syftar till att studenten ska reflektera över, kritiskt granska och praktiskt tillämpa vetenskapliga arbetsmetoder och vetenskapsteoretiska överväganden. Etik introduceras på programmets första kurs och fördjupas genom att relevanta etiska perspektiv och överväganden tas upp under respektive kurs. För respektive fördjupningsinriktnings ämnesområde behandlas aktuella forskningsfrågor genomgående under metod- och tillämpade kurser där studenterna granskar, kritiskt värderar och sammanfattar litteratur kring specifika frågeställningar. 

Internationalisering
Kurserna i programmet genomsyras av ett internationellt perspektiv som utvecklar studenternas förståelse och reflektion kring folkhälsoproblem och ansatser för det förebyggande arbetet i olika kontexter, t.ex. låg- eller medelinkomstländer med olika fattigdoms- och hälsorelaterade frågor. Detta ger studenterna kompetens att verka i såväl mångkulturella miljöer som på en internationell arbetsmarknad. Internationellt utbyte för studenter och lärare erbjuds genom avtal med ett flertal lärosäten såväl inom som utanför Europa.

Övergångsbestämmelser

--

Övriga riktlinjer

Betygsskala
Som betyg används uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på enstaka kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk
Undervisningsspråket är engelska.

Särskilda behörighetskrav till kurs inom program
Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven går att hitta i kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav beskrivna på programwebben. Det kan även finnas särskilda behörighetskrav inom en termin om en kurs kräver vissa förkunskaper.

Studieplan med ingående kurser

Inriktning Folkhälsoepidemiologi
Termin Kursbenämning Högskole-poäng Huvudområde Nivå
1 Folkhälsovetenskap - begrepp och teorier * 7,5 Folkhälsovetenskap Avancerad
1 Metoder för att studera sjukdomars förekomst och spridning * 7,5 Folkhälsovetenskap Avancerad
1 Biostatistik 1 * 7,5 Folkhälsovetenskap Avancerad
1 Insamling och hantering av epidemiologiska data * 7,5 Folkhälsovetenskap Avancerad
2 Vetenskapsteori * 2,5 Folkhälsovetenskap Avancerad
2 Tillämpad epidemiologi 1 - sjukdomars förekomst och spridning 5 Folkhälsovetenskap Avancerad
2 Epidemiologiska metoder för att studera sjukdomars bestämningsfaktorer * 7,5 Folkhälsovetenskap Avancerad
2 Biostatistik 2 * 7,5 Folkhälsovetenskap

 
Avancerad
2 Kvalitativa metoder * 7,5 Folkhälsovetenskap

 
Avancerad
3 Projektledning * 3 Folkhälsovetenskap

 
Avancerad
3 Systematisk litteraturöversikt och meta-analys 3 Folkhälsovetenskap
 
Avancerad
3 Epidemiologiska metoder för effektutvärdering av folkhälsoinsatser * 10 Folkhälsovetenskap
 
Avancerad
3 Tillämpad epidemiologi 2 - sjukdomars bestämningsfaktorer  14 Folkhälsovetenskap
 
Avancerad
4 Examensarbete i folkhälsovetenskap * 30 Folkhälsovetenskap
 
Avancerad

Inriktning Hälsofrämjande arbete och prevention
Termin Kursbenämning Högskole-poäng Huvudområde Nivå
1 Folkhälsovetenskap - begrepp och teorier * 7,5 Folkhälsovetenskap Avancerad
1 Metoder för att studera sjukdomars förekomst och spridning * 7,5 Folkhälsovetenskap Avancerad
1 Biostatistik 1 * 7,5 Folkhälsovetenskap Avancerad
1 Insamling och hantering av epidemiologiska data * 7,5 Folkhälsovetenskap Avancerad
2 Vetenskapsteori * 2,5 Folkhälsovetenskap Avancerad
2 Introduktion till planering och utveckling av program  5 Folkhälsovetenskap Avancerad
2 Epidemiologiska metoder för att studera sjukdomars bestämningsfaktorer * 7,5 Folkhälsovetenskap Avancerad
2 Biostatistik 2 * 7,5 Folkhälsovetenskap Avancerad
2 Kvalitativa metoder * 7,5 Folkhälsovetenskap Avancerad
3 Projektledning * 3 Folkhälsovetenskap Avancerad
3 Teorier och metoder för implementering och utvärdering 7 Folkhälsovetenskap Avancerad
3 Epidemiologiska metoder för effektutvärdering av folkhälsoinsatser * 10 Folkhälsovetenskap Avancerad
3 Tillämpat hälsofrämjande arbete och prevention 10 Folkhälsovetenskap
Avancerad
4 Examensarbete i folkhälsovetenskap * 30 Folkhälsovetenskap Avancerad

Kurser markerade med * är gemensamma för de två inriktningarna.