Masterprogrammet i hälsoinsatser vid katastrofer, 120 hp

Mål för avancerad nivå enligt högskolelagen

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.
 
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå:

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen

Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten:

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten:

• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten:

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Mål för programmet vid Karolinska Institutet

Efter genomgånget program ska studenten visa förmåga att:

• tolka hur och i vilken mån sårbarhet (vulnerability), kapacitet och hot (hazards) bidrar till att en katastrof utvecklas
• systematiskt applicera kunskap om och redogöra för katastrofers olika hälsokonsekvenser
• förklara och applicera kunskap om olika hälsokonsekvenser av klimatförändringar
• redogöra för riskhantering, respons och återhämtning, samt hur dessa relaterar till varandra
• analysera och tolka lärdomar från tidigare katastrofer i syfte att formulera strategier för bättre hantering av framtida katastrofer
• prioritera bland behov, samt planera för genomförande och uppföljning av behovsdefinierade hälsoinsatser i katastrofer
• identifiera och resonera kring etiska aspekter vid hälsoinsatser i katastrofer, och forskning inom området.
• tolka forskningsresultat inom området med insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, samt
• identifiera behov av ytterligare kunskap och under handledning utforma och genomföra forskning inom fältet.

Masterprogrammet i hälsoinsatser vid katastrofer är utvecklat gemensamt av och ges i samarbete med Universidad de Oviedo (Spanien) och University of Nicosia (Cypern). Programmet har beviljats status som ett Erasmus Mundus gemensamt masterprogram (Erasmus Mundus Joint Masters, EMJM) av EU:s centrala programkontor i Bryssel, The European Education and Culture Executive Agency (EACEA).

Syftet med programmet är att genom kunskap, erfarenhet och forskning bygga kapacitet som på sikt minskar katastrofrisker och bidrar till förbättrade och mer målinriktade hälsoinsatser i katastrofer.

Programmet är ett linjärt program där de tre universiteten ger kurser under vardera en termin. Programmet avslutas med ett examensarbete som erbjuds vid samtliga universitet, men genomförs vid ett av dem.  

Första terminens introduktionskurser är förlagda till Universidad de Oviedo. Dessa fokuserar på väsentliga begrepp och verktyg inom katastrofer, miljöaspekter och katastrofrisker, samt utvärdering, hantering och minimering av katastrofrisker. Andra terminen av programmet är förlagt till Karolinska Institutet. Terminen utgör en progression inom folkhälsa vid katastrofer och innehåller tre kurser med fokus på global hälsa, hälsoinsatser vid hälsokriser och katastroferoch slutligen en metodkurs med fokus på kvalitativa metoder samt utvärderingsmetoder inom katastrofer och hälsokriser. Studenten ska lära sig att adekvat och utifrån behov prioritera, planera, genomföra och följa upp folkhälsoinsatser vid katastrofer samt hur man planerar och implementerar kvalitativ forskning och processutvärderingar vid katastrofer. Den tredje terminen är förlagd till University of Nicosia och fokuserar på kvantitativa forskningsmetoder vid katastrofer. Fokus ligger på principer för epidemiologi och folkhälsa, tillämpad statistik för epidemiologi, samt folkhälsoepidemiologi och förebyggande av kroniska sjukdomar och infektionssjukdomar i ett globalt sammanhang. Den sista terminen ägnas åt ett examensarbete på 30 hp som är förlagd till antingen Universidad de Oviedo, Karolinska Institutet eller University of Nicosia.

Vetenskapliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Med utgångspunkt från det aktuella kunskapsläget och på vetenskaplig grund utvecklar studenten kompetens inom området hälsoinsatser vid katastrofer. Fokus läggs på nya rön och hur dessa kan tolkas och förstås i relation till befintlig kunskap. Studenten tränas i att söka, granska samt presentera och diskutera vetenskaplig information inom området. Vetenskaplig metod integreras i samtliga kurser på programmet och studenterna får träning i att självständigt tillämpa sina kunskaper. I de specifika metodkurserna stärks studentens förmåga till självständig granskning och analys av huvudområdet ytterligare.

I den avslutande delen av utbildningen, under examensarbetet, förväntas studenten kunna applicera detta genom självständig insamling av data och analys av information som rör huvudområdet. Likaså utvecklas medvetenhet om globala, etiska, samhälleliga och hållbarhetsaspekter inom området hälsoinsatser vid katastrofer.

Verksamhetsintegrerat lärande (VIL)

Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg eller annan relevant verksamhet.

Inom programmet har studenterna inte VFU i traditionell mening.  Studenterna kommer däremot att få möjlighet att träffa olika organisationer inom området hälsoinsatser vid katastrofer. Studiebesök kommer att anordnas av alla tre universiteten som en del av deras respektive kurser.
 
Under utbildningen kommer studenten också i kontakt med forskningsaktiva lärare och får på så sätt ta del av den akademiska miljön. Under examensarbetet får studenten självständigt arbeta inom ett forsknings- eller arbetsområde som relaterar till hälsoinsatser vid katastrofer.

Internationalisering

Masterprogrammet är till sin natur internationellt med ett övergripande syfte att öka utbyte och förståelse inom och utanför EU. Kurserna i programmet genomsyras av ett internationellt perspektiv som utvecklar studenternas förståelse och reflektion kring folkhälsoproblem relaterat till katastrofer i olika kontexter, till exempel låg- eller medelinkomstländer med olika fattigdoms- och hälsorelaterade frågor. Detta ger studenterna kompetens att verka i såväl mångkulturella miljöer som på en internationell arbetsmarknad.

Betygsskala

Studenterna kommer att betygsättas i varje kurs. Betygen på respektive kurs är baserat på respektive kursansvarigt universitets betygssystem. Vid Karolinska Institutet används en målrelaterad tregradig skala för betygssättning på kurser.. Godkända betyg är A, B, C, D och E. Underkända betyg är Fx och F. Betygsskalan framgår av kursplanen.  

Undervisningsspråk

Undervisningsspråk är engelska.