Grundläggande optometri 2, 10,5 hp

MaB, FyA, KeA och BiA (alt. NkB)

Efter kursen ska studenten kunna:

1) beskriva hur luminansen påverkar kontrastseende samt beskriva hur synfysiologiska aspekter är kopplade till synskärpan,
2) lista, beskriva och tillämpa olika synskärpetavlor i relation till patientens ålder, kommunikativa förmåga eller synförmåga,
3) lista och tillämpa olika metoder för identifiering och bestämning av astigmatiska felsyntheter samt motivera val av metod,
4) lista och tillämpa olika metoder för monokulär och binokulär avstämning av refraktion,
5) beskriva, tillämpa och tolka en refraktionsbestämning och preliminära optometriska tester, såsom cover test, motilitetstest, ackommodationstest, suppressionstest och stereotest, samt sätta testresultaten i relation till anamnetiska fynd,
6) lista och hantera olika typer av multifokala glas samt beskriva deras egenskaper,
7) tillämpa instrument för glasuppmätning för att verifiera multifokala glasstyrkor,
8) beskriva och redogöra för binokulärseendets förutsättningar och funktion, samt forier och tropier - orsak, förekomst, klassificering och relaterade symptom, och
9) resonera kring hållbar utveckling som begrepp, kunskapsområde och som ett integrerat (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) perspektiv på samhällsutveckling och människans samspel med naturen - särskilt ur ett optometriskt perspektiv.

Samt att studenten, i ett nivåanpassat optometri-, vård- och vetenskapsperspektiv, ska kunna visa:
10) förmåga att granska kunskap på vetenskaplig nivå,
11) insikt om olika vetenskapliga publikationsformer och om områdets vetenskapliga grund,
12) förmåga att jämföra och sätta ihop relevant information från vetenskaplig litteratur, samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar, och
13) förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Mål 10-13 ska ses i relation till dokumentet "Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet" .

Kursen innehåller följande delar: synskärpa (ses i relation till Grundläggande optometri 1), luminans, metod för att fastställa astigmatiska synfel, avstämningsmetoder (binokulära), anamnes (i relation till preliminära tester), preliminära tester, olika glasögonlinser (flerstyrke) samt material- och instrumentkunskap, motilitetstest, ackommodationstest, pupilltest, binokulärseendets förutsättningar och funktion, test för suppression och stereoseende, forier och tropier, cover test samt vertometer.

Utöver detta är kursen en del av den vetenskapliga strimman inom programmet. I samband med strimman kommer studenterna på ett nivå- och ämnesanpassat sätt att fördjupa sig inom vetenskap, vetenskap och beprövad erfarenhet samt vetenskaplig kommunikation. De kommer även att utveckla sin kunskap och förståelse, sina färdigheter och förmågor, sin värderingsförmåga och sitt vetenskapliga tanke- och förhållningssätt i relation till optometri och ett livslångt lärande. Strimmans kursindelade lärandefokus och genomförande finns beskrivet i ett separat dokument.

Kursen är delad i fyra (4) moment:

Moment 1 omfattar inlämning av inlämningsuppgifter och genomfört grupparbete, samt fullgjort klinisk arbete.

Moment 2 omfattar förmågan att använda vertometer för verifikation av sfäriska, toriska och multifokala glasstyrkor.

Moment 3 omfattar teoretisk förståelse och omsättning av kursens ämnesmässiga innehåll.

Moment 4 omfattar förmågan att genomföra och reflektera kring praktisk undersökningsmetodik.

Kursen omfattar självstudier, demonstrationer, laborationer, teoretiska genomgångar (i form av föreläsningar, seminarier, Case-metoder, praktiska övningar), studiebesök samt inlämningsuppgifter. Studenterna ges möjlighet till att träna praktiska färdigheter men måste ta stort eget ansvar.

Kursen examineras mot följande mål och på följande sätt:

Moment 1, Kliniskt arbete, examinerar målen 1-14. Obligatoriskt deltagande gäller vid demonstrationer, dugga, laborationer, seminarier, studiebesök samt vid praktiska/kliniska övningar. Vid frånvaro diskuteras åtgärder med kursledare. Momentet examineras genom inlämningsuppgifter, verkstadsarbeten samt ett praktiskt prov i refraktionering. Momentet betygssätts enligt skalan Underkänd (U)/Godkänd (G).

Moment 2, Vertometerkunskap examinerar mål 6. Momentet examineras med ett praktiskt prov i vertometer. Momentet betygsätts enligt skalan Underkänd (U)/Godkänd (G).

Moment 3, Teoretisk förståelse examinerar målen 1-14. Momentet examineras med skriftlig tentamen. Omtentamen kan komma att ske muntligen. Momentet betygsätts enligt skalan Underkänd (U)/Godkänd (G)/Väl Godkänd (VG).

Moment 4, Undersökningsmetodik examinerar målen 1 tom 9. Examineras med ett praktiskt prov i refraktionering och preliminära tester. Momentet betygsätts enligt skalan Underkänd (U)/Godkänd (G).

Hela kursen betygsätts enligt skalan Underkänd/Godkänd/Väl Godkänd. För Godkänd krävs Godkänd vid samtliga moment. För Väl Godkänd krävs Godkänd i moment 1, 2 och 4 samt Väl Godkänd i moment 3.

Kriterier för bedömning av praktiska prov finns fastställda i separata dokument

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Kursen är nedlagd och gavs för sista gången VT19. Examination enligt denna kursplan ges sista gången HT21 för studenter som inte fullföljt kursen med godkänt resultat.

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som fastställs av Styrelsen för utbildning.

Undervisning på engelska kan förekomma.