Kursplan för

Klinisk rotation - allmänmedicin, 6 hp

Clinical rotation - family medicine, 6 credits
Denna kursplan gäller från och med höstterminen 2014.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
VT08 , HT14 , VT19
Kurskod
2EE045
Kursens benämning
Klinisk rotation - allmänmedicin
Hp
6 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Medicin 
Nivå 
AV - Avancerad nivå 
Betygsskala
Utmärkt, mycket bra, bra, tillfredsställande, tillräckligt, otillräcklig, helt otillräcklig
Kursansvarig institution
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Beslutande organ
Programnämnden för läkarprogrammet
Datum för fastställande
2008-04-14
Reviderad av
Programnämnd 2
Senast reviderad
2014-03-19
Kursplanen gäller från
Höstterminen 2014

Särskild behörighet

Mycket goda kunskaper i engelska motsvarande 550 TOEFL poäng eller mycket goda kunskaper i svenska motsvarande godkänt TISUS-test. Tre års studier vid ett studieprogram i medicin. Förmåga att ta anamnes och färdigheter i fysikalisk undersökning av patient (status). Basala kunskaper i datoranvändning.

Mål

Mål för klinisk rotation i allmänmedicin är att studenten ska ha:
• förmåga att resonera kliniskt kring tillstånd som är vanligt förekommande inom svensk primärvård
• förmåga att tolka resultaten av självständigt utförda kliniska undersökningar (status).
• förmåga att finna källor till evidensbaserade riktlinjer om handläggningen av tillstånd som är vanlig förekommande inom svensk primärvård
• färdigheter i den basala kliniska undersökningsteknik som krävs för att handlägga symtom och sjukdomar som är vanligt förekommande inom svensk primärvård
• ett för svensk primärvård adekvat förhållningssätt till medarbetare och patienter. Detta innefattar förmågan till ett patientcentrerat förhållningssätt.
 

Innehåll

Den kliniska rotationen omfattar 40 timmars tjänstgöring per vecka. Kursen inleds med en gemensam teoretisk  introduktion för alla kursdeltagare. Därefter följer praktisk tjänstgöring som skall ske på samma vårdcentral och med samma handledare, eller om detta inte är möjligt vid alla tidpunkter, med en och samma huvudhandledare under  hela kursen. Varje student skall få ett individuellt schema för kursens alla delar.

Arbetsformer

Studenten skall beredas möjlighet att själv ta anamnes och utföra status på patienter och utifrån denna information få ge handledaren förslag till fortsatt handläggning. Endast en mindre del av den praktiska tjänstgöringen skall ske i form av auskultation hos handledaren. Meningen är att studenten ska få vara så aktiv som möjligt, företrädesvis i rollen som läkare. För interprofessionellt lärande skall studenten beredas möjlighet att följa en distriktssköterska under en arbetsdag i hemsjukvård och dokumentera detta auskultationstillfälle enligt given struktur.
För att få återkoppling på såväl förmåga till kliniska resonemang och sina förmågor, färdigheter och förhållningssätt i patientmötet skall
• handledaren sitta med studenten vid ett helt patientbesök (sit-in) minst tre gånger under kursen
• handledaren efter sit-in ge återkoppling till studenten inklusive bedömning enligt bedömningsmallen ”mini-CEX”
• då fler än en student tjänstgör på samma vårdcentral, möjligheten till ”peer-learning” utnyttjas genom strukturerad återkoppling även från annan student på ”eget” patientbesök
• seminarier med återkoppling på videoinspelade egna konsultationer hållas genom kursledningens försorg på Centrum för Allmänmedicin
Studenten skall också beredas möjlighet att under tjänstgöringen på vårdcentral, få tid avsatt för att söka information om de medicinska tillstånd som hen kommer i kontakt med under tjänstgöringen. Detta avser att ge förmåga att hitta och tillägna sig riktlinjer för handläggning av dessa tillstånd samt det vetenskapliga underlaget för denna handläggning.
All frånvaro skall rapporteras av handledaren till kursledningen som tilldelar studenten restuppgift.
 

Examination

1) VFU-loggbok fyllas i och presenteras för handledaren i slutet av varje tjänstgöringsvecka
2) Halvtidsbedömning göras av handledaren i slutet av andra veckan. Bedömningen innefattar bedömning av samtliga kursmål för att kunna anpassa den resterande delen av kursen till den enskilda studentens behov.
3) Avslutande sammanfattande bedömning av handledaren med utgångspunkt från självskattningsformuläret ”dialoginstrument”. Handledaren fyller efter denna bedömning i underlag för kursledningens betygsättning.
4) Examination genom kursledningens försorg  genom redovisning av videoinspelad ”egen” patientkonsultation och reflektioner enligt given struktur kring egna förmågor, färdigheter och förhållningssätt kring denna konsultation.  Bedömningen avser samtliga kursmål.
 

Litteratur och övriga läromedel

Other literature recommended by the supervisor.

McWhinney, Ian R. A textbook of family medicine