Övergång till professionell autonomi, 6 hp

För tillträde till termin 7 krävs godkänt resultat på samtliga kurser från termin 1-5. Student får restera med 7,5 hp från kurser på G2-nivå, termin 6.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Jämföra förutsättningar för logopediskt arbete i ett globalt och hållbart perspektiv
• Föreslå sätt att arbeta interprofessionellt och i nätverk kring patienter med komplexa behov
• Föreslå sätt att bevara det professionella förhållningssättet i krävande arbetssituationer och vid motstridiga krav i yrkesrollen
• Redogöra för i vilken lag hälso- och sjukvårdspersonalens allmänna skyldigheter behandlas och vad de omfattar samt förklara vilken betydelse dessa bestämmelser har för det framtida yrket som logoped
• Att med röst- och kroppsspråk avvägt till framställningens innehåll genomföra en populärvetenskaplig presentation av logopedi
• Självständigt analysera en barnobservation och ge återkoppling på kurskamraters analyser

Kursen syftar till att utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer i sin framtida yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvård samt en bredare arbetsmarknad. Den bidrar också till förutsättningarna för ledarskap och att utföra handledande uppgifter.

Förutsättningarna för att arbeta som logoped varierar mycket mellan olika länder och världsdelar. På kursen utforskas logopedin i förhållande till Förenta nationernas globala mål för hållbar utveckling. Teman är t.ex. arbete i resurssvaga miljöer och globala skillnader i prevalens och dödlighet hos tillstånd som berör logopedi.

Logopeder ställs liksom andra ibland inför motstridiga krav, så att etiska dilemman uppstår mellan yrkets ideal och verksamhetens krav utifrån exempelvis ekonomiska ramar. Likaså kan gränsdragningen mellan enskildas arbetsinsatser och produktionskrav bli ett dilemma från hållbarhetssynpunkt. På kursen diskuteras professionella gränsdragningsproblem och deltagarna resonerar om hur ett professionellt förhållningssätt kan upprätthållas i krävande och komplicerade situationer.

Att arbeta med och genom personer i patienters nätverk är viktigt för många patientgrupper i logopedin och i synnerhet för användare av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det kan vara ett invecklat professionellt och yrkesetiskt problem att hantera nätverk som är utmanande på olika sätt, t.ex. ledsna anhöriga, personer i nätverket med egna svårigheter samt konflikter eller personer i nätverket som har starkt skilda uppfattningar. Hur kan logopeden hantera sådana problem och skapa samsyn?

En vanlig erfarenhet bland utövare av mindre kända professioner är att det egna yrket behöver förklaras för allmänheten och diverse missuppfattningar undanröjas. Kursen innehåller en aktivitet om  att presentera logopedyrket effektivt och lättfattligt med hjälp av en populärvetenskaplig presentation samt utvärdera effekterna av presentationen. Förberedelse ingår genom seminarium om muntlig framställning med fokus på röstanvändandet.

Studenterna analyserar och kamratgranskar varandras transkriptioner, observationer och analyser av barnobservationerna. En kort sammanfattning redovisas i en skriftlig inlämningsuppgift.

Föreläsningar, seminarier och självständigt arbete. Centralt för kursen är ett studentaktivt lärande och peer-learning, vilket till exempel innebär kamratgranskning. Examinerande aktiviteter anges i schemat. Vid frånvaro från obligatoriska moment ansvarar studenten för att kontakta kursansvarig lärare för ersättningsuppgift.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Lärandemålen examineras på basis av studenternas deltagande i examinerande seminarier och i skriftliga inlämningsuppgifter. Examinator kan vid ett examinationstillfälle besluta om komplettering av examinationsuppgiften medges. Om en student inte lämnar in komplettering inom utsatt tid ska studenten underkännas på examinationsuppgiften. Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända examinationstillfällen ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

För godkänt betyg krävs att de skriftliga inlämningningsuppgifterna ska ha tydlig disposition och vara formulerad enligt grundläggande normer för svensk sakprosa och språkriktighet (såsom behärskning av stavning, böjning, ords och konstruktioners stilvärde, skiljetecken och meningsbyggnad)

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en förnyelse av litteraturlistan gjorts. Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen.

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.