Rekonstruktiv plastikkirurgi och brännskador, 3 hp

Alla högskolepoäng från termin 1–4. samt minst 30 hp från termin 5-6 varav minst en SVK

Student som underkänts på verksamhetsförlagda utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts.

Den övergripande målsättningen är att ge studenten en bild av rekonstruktiv plastikkirurgi med fokus på tillämpningar för den blivande läkaren gällande suturteknik, brännskador och sårbehandling.

Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin (S1-S4) och färdigheterna enligt Millers pyramid (M1-M4) *.
Kunskap och förståelse
Studenten skall kunna
- redogöra för olika plastikkirurgiska täckningsprinciper, (S3)
- redogöra för olika rekonstruktionsmetoder, den rekonstruktiva stegen, vid olika typer av trauma och plastikkirurgiska tillstånd (S2)
- handlägga akuta mindre brännskador, med anamnes, diagnostik och primär behandling (S3)
- redogöra för handläggningen av stora brännskador (S2)

Färdigheter och förmåga
Studenten skall kunna
- visa hur man utför sutureringar i huden på ett atraumatiskt sätt (M3)
- visa hur man bedövar med lokalanestesi på ett för patienten skonsamt sätt (M3)
- veta hur man lägger nervblockader i ansiktet (M2)
- visa hur man lägger om en mindre brännskada (M3)
- veta hur man handhar vävnader vid olika typer av trauma (M2)

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska
- veta hur man bemöter akut sjuka och skadade patienter (M2)
- veta hur man uppträder mot patienter med rekonstruktionsproblematik (M2)
- veta hur man uppträder informerande, empatiskt och respektfullt mot patienter, även de med mindre problem (M2)
- kunna iaktta ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt till olika former av behandling (M3)
- kunna förklara (S3) sina egna värderingar och attityder samt hur dessa kan påverka det egna beteendet i samspel med patienter, närstående och vårdpersonal.

Rekonstruktiv plastikkirurgi har inget eget utrymme i läkarutbildningens studieplan och ämnet sår- och brännskador ges mycket begränsat utrymme. Ökad kunskap kring dessa ämnen är viktig för den nyblivna läkaren och handläggning av sår- och brännskador är viktig, inte minst inom primärvården. Studenten får genom kursen tillfälle att introduceras till plastikkirurgin och tillgodogöra sig basalt rekontruktivt kirurgiskt tänkande.

Basal plastikkirurgiskt tänkande är av vikt vid all typ av kirurgi, men framförallt vid kirurgi i huden. Kursen fokuserar på grundläggande rekonstruktiv kirurgi med suturundervisning, hur sårskador bör handläggas och inte minst brännskadeundervisning.

Den har därför en tonvikt på basal hantering av sår och brännskador, inkl omläggningar, parallellt med träning i suturteknik i små grupper. Studenten får också träna sig i konsten att lägga lokalbedövning på ett adekvat sätt.

Kursen innefattar förutom detta, även en introduktion till de etablerade och nya metoder som har utvecklats inom den rekonstruktiva kirurgin. Att ersätta skadad vävnad vid bränn-, traumatiska och infektiösa skador, samt vid cancer och missbildningar är en utmaning, där forskning snabbt givit resultat i den kliniska vardagen. Bland dessa metoder kan nämnas mikrokirurgi och tissue engineering. Diskussion kring indikationer för de rekonstruktiva metoder som idag används förs.

Integrerande uppgifter i kursen:
• Trauma/Skada
• Hudtumörer
• Sår/Sårskada
 

Undervisningen bedrivs i form av interaktiva föreläsningar, seminarier (brännskador, sårvård, falldiskussioner), praktiska övningar (suturövning, omläggningar, mikrokirurgi) och auskultationer (poliklinisk operation, plastikoperation). Genom hela kursen förs diskussioner kring val av olika rekonstruktionsmetoder och deras för- och nackdelar. Forskningsanknytning diskuteras.

Vid kursens start får studenterna projektarbete som skall redovisas gruppvis (3-4/grupp) sista dagen i form av skriftlig och muntlig presentation. Varje grupp skall också opponera på en annan grupps presentation.

Obligatoriska moment: Reflektion i grupp, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar är praktiska moment.

Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsbidrag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Examination: första delen utgörs av gruppvisa presentationer av projektarbete inför kursen med opposition av kursdeltagare och därpå gemensam diskussion i seminarieform. Den andra delen utgörs av en skriftlig examination som därefter diskuteras i seminarieform. För godkänd kurs krävs godkända obligatoriska moment, genomförd presentation av projektarbete samt minst 2/3 rätt på den skriftliga examinationen.

Begränsningar av antalet prov- eller praktiktillfällen.
Antalet examinations- och praktiktillfällen följer Karolinska Institutets lokala riktlinjer, vilket innebär att antalet examinationstillfällen är begränsade till 6 stycken, medan verksamhetsförlagda moment som regel endast kan repeteras en gång.

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat.

I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle på denna kurs.

Behörighet
Student som underkänts på verksamhetsförlagda utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen ha fullföljts.
 

För kurs som upphört eller genomgått större förändring ges minst två ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Kursen ansluter till och fördjupar core-nära kunskaper inom läkarprogrammet.

Kursvärdering sker enligt de riktlinjer som angivits av styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet.

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet genomgången fördjupningskurs, vars innehåll helt eller i väsentliga delar överensstämmer med innehållet i kursen. Om du är osäker – kontakta studievägledningen.

*
Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin:
S1) enkel (ex. känna till, identifiera),
S2) sammansatt (ex. redogöra för, beskriva),
S3) relaterad (ex. analysera, relatera), och
S4) utvidgad (ex. teoretisera, analysera).

Färdigheterna är nivåindelade enligt Millers pyramid:
M1) veta,
M2) veta hur man utför,
M3) kunna visa, och
M4) kunna utföra yrkesmässigt.