Kursplan för

Mänskliga rättigheter och internationella organisationer i ett globalt perspektiv, 7,5 hp

Human Rights and International Organisations in a Global Health Perspective, 7,5 credits
Denna kursplan gäller från och med höstterminen 2020.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
VT13 , HT16 , VT18 , VT20 , HT20 , HT21
Kurskod
2LK099
Kursens benämning
Mänskliga rättigheter och internationella organisationer i ett globalt perspektiv
Hp
7,5 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Medicin 
Nivå 
AV - Avancerad nivå 
Betygsskala
Underkänd (U) eller godkänd (G)
Kursansvarig institution
Institutionen för global folkhälsa
Beslutande organ
Programnämnd 2
Datum för fastställande
2012-10-25
Reviderad av
Programnämnden för läkarprogrammet
Senast reviderad
2020-04-01
Kursplanen gäller från
Höstterminen 2020

Särskild behörighet

Alla högskolepoäng från termin 1-9, kursen "Klinisk medicin - inriktning reproduktion och utveckling", samt att studenten är registrerad på kursen "Hälsa i samhälle och miljö".

Mål

Kursens syfte är att studenten ska tillägna sig en fördjupad och breddad insikt i, och förståelse för, arbetet för en ökad respekt för mänskliga rättigheter, den humanitära rätten samt "Rätten till bästa uppnåeliga hälsa".

Kunskap och förståelse
Studenten skall kunna
- redogöra för det internationella Mänskliga Rättighetssystemet, dess filosofiska, politiska och juridiska bas, FN:s Allmänna Förklaring om de Mänskliga Rättigheterna samt de viktigaste internationella konventionerna (S2)
- analysera och reflektera över relationen mellan internationell och nationell lag, beskriva de viktigaste internationella organisationerna inom hälsoområdet globalt samt analysera och reflektera över deras roll och relation till nationella regeringar (S4)
- förklara den humanitära rätten och relatera den till hälsoområdet och läkarens ansvar (S3)

Färdigheter
Studenten ska kunna
- redogöra för vad begreppet 'Rätten till Hälsa' inbegriper, diskutera hur det kan förverkligas samt
diskutera aktuella folkhälsoproblem och enskilda patientfall utifrån rätten till hälsa samt de globala hållbarhetsmålen/Agenda 2030 FN:s (M3)

Förhållningssätt
Studenten ska kunna
- visa förmåga att tolka internationell policy och ramverk kring mänskliga rättigheter och förstå hur dessa påverkar arbete med global hälsa både lokalt och globalt
- uppträda respektfullt mot patienter, andra studenter, lärare och personal samt ta aktivt ansvar för sitt lärande och sin professionella utveckling (PU)

Innehåll

Kursens ger en introduktion till den filosofiska, legala och politiska basen för och utvecklingen av det Mänskliga Rättighetssystemet, inklusive relationen mellan nationell och internationell rätt, deklarationer och konventioner, och FN:s struktur. Särskilt fokus läggs på "rätten till hälsa" utifrån FN:s allmänna förklaring om de Mänskliga Rättigheterna (1948), Wiendeklarationen (1993), internationella kärnkonventioner (tex ICCP, ICESCR), samt kopplingen till globala hälsosystem och FN:s hållbarhetsmål/Agenda 2030. Vidare belyser kursen rätten till hälsa utifrån olika tematiska områden med exempel från internationella organisationers arbete, så som humanitär rätt, flyktingrätt, barns rättigheter, och kvinnors rättigheter. Aktuella exempel kring konflikter mellan mänskliga rättigheter och nationell lagstiftning (tex papperslösas situation, apatiska flyktingbarn, minoritetsgrupper) belyses och diskuteras genomgående.

Arbetsformer

Föreläsningar, seminarier, litteraturstudier samt egna hemuppgifter. Deltagande i samtliga föreläsningar rekommenderas starkt för att klara kursens mål då läroböcker eller annan litteratur som återspeglar området på motsvarande sätt ej finns att tillgå.
 
Uppsatserna ska presenteras i smågrupper och lämnas in i slutet av SVK-perioden.
 
Kursen omfattar initialt 5 föreläsnings-/seminarietillfällen kvällstid under terminens första halva, följt av ytterligare 4 föreläsnings- och seminarietillfällen dagtid under ordinarie kurstid för SVK. Övrig tid är avsatt till självstudier, inlämningsuppgifter och uppsatsskrivning.

Examination

Examination
Examinationen utgörs av:
- Två examinerande seminarier
- Två inlämningsuppgifter relaterade till de examinerande seminarierna
- Skriftlig inlämningsuppgift i form av uppsats om något av de ämnen som tas upp under de övriga seminarierna

Kursansvarig bedömer om, och i så fall hur, frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras.
 
Inlämningsuppgifter som lämnas in för examination eller som komplettering för missat obligatoriskt undervisningsmoment efter angiven deadline bedöms vid nästkommande examinationstillfälle.
 
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges minst två ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Kursvärdering sker enligt de riktlinjer som angivits av styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet.

Kursen ansluter till och fördjupar kunskaper, färdigheter och förhållningssätt inom läkarprogrammet och är definierad som temanära.

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet genomgången fördjupningskurs, vars innehåll helt eller i väsentliga delar överensstämmer med innehållet i kursen.

* Målen är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin och Millers pyramid
SOLO-taxonomin:
S1) enkel (ex. känna till, identifiera)
S2) sammansatt (ex. redogöra för, beskriva)
S3) relaterad (ex. analysera, relatera)
S4) utvidgad (ex. teoretisera, analysera) 

Millers pyramid:
M1) veta
M2) veta hur man utför
M3) kunna visa
M4) kunna utföra yrkesmässigt

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige Lind, Anna-Sara; Namli, Elena
The right to health : theory and practice Backman, Gunilla
25 questions & answers on health & human rigths
Rubenson, Birgitta Health and human rights
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

Rekommenderad läsning

Kärnkonventionerna
CESCR General Comment No. 14: The Right to the Highest Attainable Standard of Health
Greenhill, Malin; Ulfsparre, Christina Mänskliga rättigheter för alla och envar
Nickel, James W Making sense of human rights
Gunner, Göran; Namli, Elena Allas värde och lika rätt : perspektiv på mänskliga rättigheter
Information om den humanitära rätten
Sen, Amartya Why and how is health a human right?
Envall, Backman, Ascher et al (2020) Människorättsbaserat arbetssätt ger personalen viktiga verktyg
Starrs, Ann M., et al. Accelerate progress—sexual and reproductive health and rights for all: report of the Guttmacher–Lancet Commission.