Samhälle och hälsa, 4,5 hp

Som tillträdeskrav till högre termin gäller att student får restera med högst 15 högskolepoäng från föregående termin och inga poäng får restera från terminer som föregått denna.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• definiera och redogöra för begrepp och teorier centrala för områdena social stratifiering, socioekonomisk position, samhälle och hälsa
• redogöra för och värdera sociala och beteendefaktorer som är viktiga för hälsa och dödlighet, med ett internationellt perspektiv
• förklara och diskutera några av de centrala mekanismerna som medverkar till att skapa ojämlikhet i hälsa över livsloppet
• värdera vetenskapliga studier om hälsa och ojämlikhet i hälsa

Kursen syftar till att ge studenterna ökade kunskaper om begrepp, metoder och empirisk forskning om sambandet mellan samhälle och hälsa på befolkningsnivå. I kursen behandlas hur sociologiska och sociala teorier – bland annat om samhälleliga strukturer och social skiktning – är av relevans när det gäller att förstå hur hälsoskillnader uppkommer, består och återskapas över tid. Ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället, utifrån kön, ålder, socioekonomisk position, migration/födelseland och HBTQ kommer att diskuteras under kursen. Studenten får lära sig grundläggande fakta rörande folkhälsa och ojämlikhet i hälsa ur ett globalt perspektiv, samt får en översikt över viktiga mekanismer som medverkar till att skapa sambanden mellan sociala strukturer och olika hälsoutfall. I kursen ingår en genomgång av epidemiologiska begrepp som är vanligt förekommande i vetenskaplig litteratur. Avsikten är att ge studenten en grund för ett kritiskt förhållningssätt vid läsning av epidemiologisk forskningslitteratur.
 

Undervisningen sker i form av föreläsningar av inbjudna forskare. Kursens innehåll diskuteras på två obligatoriska seminarier. Obligatoriska kursuppgifter förekommer enligt schema och kursinformation.

Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.
 

Kursens examination består av en individuell kursuppgift och en gruppuppgift, samt kommentarer/opponering av annan students individuella kursuppgift.

För Godkänd på hela kursen krävs G på kursuppgifter samt kommentar/opponering på annan students individuella kursuppgift.
För Väl Godkänt på hela kursen krävs utöver kraven för G dessutom VG på den individuella kursuppgiften.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen (dessa kan dock vara nästkommande ordinarie examinationstillfällen på kursen). Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Övergångsreglerna följer KIs lokala riktlinjer för examination.

Kursutvärdering sker enligt KIs lokala riktlinjer.

Kursutvärdering sker enligt KIs lokala riktlinjer. Resultatet och eventuella åtgärder återförs till studenterna på kurswebben.