Kursplan för

Åldrande och åldersrelaterad sjuklighet ur ett biologiskt, epidemiologiskt och kliniskt perspektiv, 15 hp

Aging and Age-Related Disorders from a Biological, Epidemiological and Clinical Perspective, 15 credits
Denna kursplan gäller från och med vårterminen 2024.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
HT23 , VT24
Kurskod
2QA343
Kursens benämning
Åldrande och åldersrelaterad sjuklighet ur ett biologiskt, epidemiologiskt och kliniskt perspektiv
Hp
15 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Övriga ämnen 
Nivå 
Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras 
Betygsskala
Underkänd (U) eller godkänd (G)
Kursansvarig institution
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Beslutande organ
Utbildningsnämnden NVS
Datum för fastställande
2022-12-13
Reviderad av
Utbildningsnämnden NVS
Senast reviderad
2023-09-06
Kursplanen gäller från
Vårterminen 2024

Särskild behörighet

Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 hp inom hälso- och sjukvård eller medicin. Alternativt socionomexamen. Dessutom krävs Engelska B/ Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.

Mål

Det övergripande målet med kursen är att utrusta studenterna med en övergripande förståelse för särdragen i hälso- och vårdbehov hos äldre, som omfattar olika ämnen relaterade till geriatriska syndrom, livsförloppsdeterminanter för hälsosamt åldrande och geriatrisk hälso- och socialvård. Genom att utforska dessa områden kommer studenterna att utveckla kritiskt tänkande, tillämpa forskningsmetodik och få en djup förståelse av komplexiteten i hälsahos äldre, för att bidra till kunskapsutveckling och effektiv vårdpraxis för den åldrande befolkningen.

Specifikt ska studenten efter genomgången kurs självständigt kunna: 

  • bedöma orsakerna till de negativa konsekvenserna av multimorbiditet och polyfarmaci för patienter, vårdgivare och hälso- och sjukvårdssystem samt möjligheterna till primär-till-kvartär prevention
  • diskutera utmaningar och möjligheter inom demensforskning, till exempel den kliniska definitionen av kognitiva nedsättningar och användning av biomarkörer
  • utvärdera konsekvenser av metoder som används i epidemiologiska studier för att definiera och hantera skörhet, sarkopeni och mått på fysisk funktion hos äldre vuxna
  • utvärdera evidens från epidemiologiska studier inom levnadscykeln i åldrandet, med särskild tonvikt på interagerande effekter av biologiska, psykologiska och sociala faktorer och deras ojämlikheter historiskt och över tid och rum
  • diskutera de utmaningar som är kopplade till nuvarande vård- och omsorgsorganisation, och i vilken utsträckning den kan möta äldres hälsobehov

Innehåll

Kursen består av tre moment. 

Hälsoutmaningar och geriatriska syndrom hos äldre, 4.0 hp

Betygsskala: GU

Täcker olika ämnen, inklusive kroniska sjukdomar, multimorbiditet och polyfarmaci (Ämne 1); Kognitiv funktion och demens (Ämne 2); Skörhet, sarkopeni och fysisk funktion (Ämne 3).

Livsloppsfaktorer för hälsosamt åldrande och geriatrisk hälso- och socialvård, 3.5 hp

Betygsskala: GU

Täcker ämnet livsloppsdeterminanter för hälsa, åldrande och resiliens (Ämne 4) och medicinsk och social geriatrisk vård (Ämne 5). 

Fördjupningsprojekt, 7.5 hp

Betygsskala: GU

Består av att skriva och presentera ett fördjupningsprojekt. 

Arbetsformer

Kursens innehåll bygger på de senaste rönen inom området, följt av aktiviteter där studenterna ombeds att kritiskt reflektera i relation till sitt arbete/sin yrkesroll. Undervisningen består av en blandning av campusmöten och onlineundervisning och sker i form av föreläsningar, interaktiva gruppdiskussioner och interaktiva seminarier.

Examination

Kursen examineras genom grupparbeten (formativa bedömningar) och individuell skriftlig examination (summativ bedömning). 

  • Moment Hälsoutmaningar och geriatriska syndrom hos äldre (4 hp) samt moment Livsloppsfaktorer för hälsosamt åldrande och geriatrisk hälso- och socialvård (3, 5 hp) examineras genom individuellt skriftligt test relaterat till de ämnen som omfattas av det specifika momentet. 
  • Moment Fördjupningsprojekt (7,5 hp) examineras genom skriftlig fördjupningsuppgift som även presenteras muntligt.

Dessutom är aktivt deltagande i gruppdiskussioner och peer-granskning av medstudenters kursuppgifter obligatoriskt.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället. Examinator bedömer om en student har särskilda skäl för förseningen.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Detta gäller inte då kursen har upphört eller genomgått större förändringar. Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om moment eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övriga föreskrifter

Undervisningsspråk: engelska

Kursvärdering genomförs enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karolinska Institutet.

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.

Litteratur och övriga läromedel

Rekommenderad litteratur

Vetenskapliga artiklar och rapporter.

Barnett K, Mercer SSW, Norbury M, Watt G, Wyke Epidemiology of multimorbidity and implications for health care, research, and medical education: a cross-sectional study
Clegg A, et al. Frailty in elderly people
Solomon A, et al. Advances in the prevention of Alzheimer's disease and dementia
Chatterji S, Byles J, Cutler D, et al. Health, functioning, and disability in older adults - Present status and future implications
Olde Rikkert MGM, Melis RJF, Cohen AA, Geeske P Why illness is more important than disease in old age
Kingston A, Wohland P, Wittenberg R, et al Is late-life dependency increasing or not? A comparison of the Cognitive Function and Ageing Studies
Ferraro KF, Shippee TP Aging and Cumulative Inequality: How Does Inequality Get Under the Skin?
Hendry, Anne; et al. ADVANTAGE Joint Action (JA) key components of an integrated approach to prevent and manage frailty
Araujo de Carvallo, Islene; et al. Organizing integrated health-care services to meet older people’s needs
Barboza Solís, Cristina; et al. Adverse childhood experiences and physiological wear-and-tear in midlife: Findings from the 1958 British birth cohort
Bennett, Kate M. Emotional and personal resilience through life. Future of an ageing population: evidence review
Ben-Shlomo, Yoav; et al. Life Course Epidemiology
Ben-Shlomo, Yoav; et al. The last two decades of life course epidemiology, and its relevance for research on ageing
Colón-Emeric, Cathleen; et al. Two Approaches to Classifying and Quantifying Physical Resilience in Longitudinal Data
Cosco, TD; et al. Healthy ageing, resilience and wellbeing
Cruz-Jentoft, AJ; et al. Sarcopenia
Cruz-Jentoft, AJ; et al. Sarcopenia: revised European consensus on definition and diagnosis
2021 Long-Term Care in the EU. Trends, challenges and opportunities in an ageing society
Fabbri, Elisa; et al. Aging and Multimorbidity: New Tasks, Priorities, and Frontiers for Integrated Gerontological and Clinical Research
Fratiglioni, Laura; et al. Ageing without dementia: can stimulating psychosocial and lifestyle experiences make a difference?
Fried, LP; et al. Frailty in older adults: evidence for a phenotype
Garattini, Livio; et al. Integrated care: easy in theory, harder in practice?
Goddard, Maria; et al. Integrated Care: A Pill for All Ills?
Guralnik, JM; et al. A short physical performance battery assessing lower extremity function: association with self-reported disability and prediction of mortality and nursing home admission
Calderón-Larrañaga, Amaia; et al. International Symposium: Multimorbidity research at the crossroads: developing the scientific evidence for clinical practice and health policy
Kodner, DL; et al. Integrated care: meaning, logic, applications, and implications – a discussion paper
Marengoni A, et al. Aging with multimorbidity: a systematic review of the literature
McCormack, B; et al. Person-Centred Healthcare Research
Multimorbidity: clinical assessment and management. NICE guideline (NG56). Baseline assessment tool
Multimorbidity: clinical assessment and management. NICE guideline (NG56). Database of tratment effects.
Patient-Centred Innovations for Persons with Multimorbidity (PACE in MM)
Rydberg Sterner, T; et al. Depression and neuroticism decrease among women but not among men between 1976 and 2016 in Swedish septuagenarians
Shaw, Sara; et al. What is integrated care ? An overview of integrated care in the NHS
Studenski, Stephanie; et al. Gait speed and survival in older adults
Thompson, CM Why Is It Difficult for Social Network Members to Support People Living with Mental Illnesses?: Linking Mental Illness Uncertainty to Support Provision
WHO ICOPE guidance for person-centered assessment and pathways
WHO ICOPE integrated care implementation guidance for systems and services
Wilson, Daisy; et al. Frailty and sarcopenia: The potential role of an aged immune system
WHO ICOPE integrated People-Centred Care